RÅ 2007 not 136

Not 136. Överklagande av Standardutveckling i Stockholm AB (tidigare Servonova AB, numera upplöst) i mål ang. mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter för 1995 och 1996. - Skattemyndigheten i Göteborg beslutade den 6 juli 1999 att genom efterbeskattning respektive efterprövning vägra Servonova AB avdrag för ingående mervärdesskatt på konsultarvoden avseende åren 1995 och 1996, vilka arvoden i stället ansågs utgöra lön till bolagets delägare, samt att påföra arbetsgivaravgifter på den utbetalda ersättningen. Skattemyndigheten beslutade vidare att påföra bolaget skatte- och avgiftstillägg. Bolaget överklagade besluten hos Länsrätten i Mariestad, som i domar den 23 april 2002 undanröjde skattemyndighetens beslut samt beviljade bolaget ersättning för kostnader i målen. Skatteverket överklagade länsrättens domar hos Kammarrätten i Jönköping. Kammarrätten beslutade genom domar den 3 februari 2005 att upphäva länsrättens domar och fastställa skattemyndighetens beslut. - Standardutveckling i Stockholm AB yrkade att Regeringsrätten - med ändring av kammarrättens domar - skulle fastställa länsrättens domar. -Regeringsrätten (2007-10-08, Stävberg, Kindlund, Fernlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I målen är upplyst att Standardutveckling i Stockholm AB försatts i konkurs och att konkursen avslutats utan överskott den 11 oktober 2005. Av 25 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551), tidigare 13 kap. 49 § aktiebolagslagen (1975:1385), framgår att om ett aktiebolag är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas. I enlighet härmed har bolaget upplösts den 11 oktober 2005. - Som huvudregel gäller att ett på detta sätt upplöst aktiebolag saknar rättslig handlingsförmåga och därmed behörighet att uppträda som part (jfr RÅ 84 1:87). Vissa undantag från denna huvudregel har dock gjorts i rättspraxis. Förhållandena har då i regel varit sådana att det av särskilda skäl bedömts ligga i bolagets intresse att en tvist får prövas av domstol trots att bolaget upplösts. Exempel härpå kan vara att ett bifall till bolagets talan i en skatteprocess skulle kunna innebära att skatt återbetalas till bolaget och därmed medföra ny utdelning i konkursen (RÅ 1996 not. 192). Särskilda skäl har också ansetts föreligga när ställföreträdare för bolaget, mot vilken talan om företrädaransvar väckts vid allmän domstol, haft ett betydande intresse för egen del av att få skattefrågan överprövad i förvaltningsdomstol (RÅ 2000 ref. 41). Undantag från huvudregeln har även medgetts för att möjliggöra överprövning i en domstolsinstans av ett av administrativ myndighet påfört skatte- eller avgiftstillägg (RÅ 2002 ref. 76 och 2003 ref. 53). Regeringsrätten har därvid uttalat att det, för att en rättssäker prövning av ett skatte- eller avgiftstillägg skall kunna ske, är nödvändigt att även de grundläggande taxeringsbesluten kan överprövas. - Bolaget har som skäl till varför det bör tillerkännas partshabilitet i förevarande mål anfört bl.a. följande. Bolagets konkursansökan grundades på att anstånd med betalning av skatten inte beviljades i avvaktan på Regeringsrättens beslut. Eftersom bolaget hade en förfallen skuld som inte kunde betalas, måste bolaget enligt dess revisorer ansöka om konkurs trots de felaktiga skattebesluten och de mycket omfattande förluster som detta förorsakat bolaget, dess ägare, styrelseledamöter och finansiär. Det är av starkt retroaktivt intresse för bolaget och näringsverksamhet i allmänhet att målen kan prövas fullt ut. - Vad bolaget anfört och vad som i övrigt förevarit visar enligt Regeringsrättens mening inte att det föreligger någon omständighet som medför att undantag från huvudregeln bör göras. Bolagets överklagande skall därför avvisas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar överklagandet. (fd I 2007-09-25, Löndahl)