RÅ 2007 not 172

Not 172. Överklagande av Skatteverket och X AB av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I en ansökan om förhandsbesked anförde X AB bl.a. följande. Bolaget planerar en etablering i Luxemburg. På grund av att bolagsskattesatsen är högre där än i Sverige är det - när det gäller möjligheterna till avräkning av utländsk skatt enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt - fördelaktigare att en etablering sker genom en filial i stället för genom ett luxemburgskt dotterbolag. Filialformen är även fördelaktigare om etableringen visar underskott. - Bolaget ställde följande fråga. Skall bestämmelserna i avräkningslagen, inkomstskattelagen (1999:1229), IL, och EG-fördraget, särskilt artiklarna 43 och 56, tolkas så att X AB har rätt att välja att ett direkt- och helägt dotterbolag i Luxemburg likabehandlas skattemässigt med en filial till bolaget i Luxemburg och därför bli beskattat för vinsten med möjlighet till avräkning av utländsk skatt alternativt kvitta ett underskott i ett dotterbolag mot sin sammanlagda skattepliktiga vinst på samma sätt som om dotterbolaget i stället varit en filial? -Skatterättsnämnden (2007-04-10, André, ordf., Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl, Werkell): Förhandsbesked. Gemenskapsrätten hindrar inte att X AB vid tillämpning av avräkningslagen respektive IL vägras nedsättning av svensk skatt genom avräkning av den utländska skatt som betalas av bolagets dotterbolag i Luxemburg eller som huvudregel vägras avdrag för dotterbolagets underskott. - Motivering. Artiklarna 43 och 48 EG kan inte anses kräva att olika etableringsformer i annat medlemsland vid inkomstbeskattning behandlas lika i det land varifrån etableringen sker (jfr t.ex. EG-domstolens dom i mål C-446/03, Marks & Spencer, REG 2005 s. I-10837, punkterna 52 och 59). Den omständigheten att bolaget inte medges avräkning av det utländska dotterbolagets skatt kan därför inte anses utgöra en inskränkning av etableringsfriheten. Motsvarande gäller, utom i undantagsfall, beträffande förbud för avdrag avseende dotterbolagets underskott. - Bolaget har begärt att de nationella bestämmelserna skall prövas också mot reglerna om fria kapitalrörelser i artiklarna 56-60 EG. Även om en etablering av det utländska dotterbolaget är en kapitalrörelse i fördragets mening så är denna en följd av utnyttjandet av etableringsfriheten. Därmed saknas skäl att pröva lagstiftningen självständigt med beaktande av de åberopade artiklarna (jfr EG-domstolens dom den 12 september 2006 i mål C-196/04, Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas, punkten 33). - I den mån ansökan inte kan anses besvarad avvisas den. - Hos Regeringsrätten yrkade Skatteverket att Skatterättsnämndens förhandsbesked skulle fastställas medan bolaget yrkade att den av bolaget ställda frågan skulle besvaras jakande. - Bolaget yrkade vidare att Regeringsrätten skulle inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. - Regeringsrätten (2007-11-16, Billum, Nord, Hamberg, Brickman, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Hur den av bolaget åberopade gemenskapsrättsliga regleringen skall tolkas är i detta fall uppenbart. Det finns därför inte skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. - I likhet med Skatterättsnämnden finner Regeringsrätten att gemenskapsrätten inte hindrar att aktuella bestämmelser i avräkningslagen och IL tillämpas i fråga om de förhållanden som avses med frågan. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår yrkandet om att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. - Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. (fd II 2007-10-18, Lundberg)