RÅ 2007:67

Socialförsäkringsnämnden hos Blekinge läns allmänna försäkringskassa beslutade den 20 augusti 2003 att avslå en ansökan från P.N. om handikappersättning. Som skäl för beslutet anförde kassan bl.a. följande. För rätt till handikappersättning där enbart hjälpbehov beaktas krävs att det föreligger behov av personlig hjälp under minst två timmar per dag. För rätt till handikappersättning där enbart betydande merkostnader är grund för handikappersättning krävs att dessa uppgår till minst 11 001 kr per år. En sammanvägning av hjälpbehov och merutgifter görs också. - Utredningen visar att det inte föreligger något behov av personlig omvårdnad. Däremot finns behov av hjälp med hushållssysslor i genomsnitt 15 timmar per vecka. Denna hjälp ges av modern. Hjälpen är dock inte av den karaktären att den ensam ger rätt till handikappersättning. Merkostnader har yrkats med 3 150 kr och godkänts med 2 700 kr, vilket inte anses betydande. Sammantaget föreligger inte rätt till handikappersättning.

Länsrätten i Blekinge län

P.N. överklagade beslutet och yrkade att han skulle beviljas handikappersättning med 36 procent av prisbasbeloppet. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Allt hjälpbehov i den dagliga livsföringen skall beaktas. Han anser att hjälpbehovet, moderns bundenhet samt hans merkostnader tillsammans gör att han har rätt till handikappersättning.

Försäkringskassan vidhöll sin inställning.

Domskäl

Länsrätten i Blekinge län (2004-10-28, ordförande von Zweigbergk) yttrade: Av försäkringskassans utredning i målet framgår bl.a. följande. P.N. har diagnosen cerebral pares av spastisk diplegiatyp med påverkan på vänster arm. Han har vidare finmotoriska svårigheter i båda händerna. P.N. har en påtaglig gångrubbning med kraftig flexion och inåtrotation i höfter och knäleder. Han har en benlängdsskillnad på lårben om ca 3 cm. Han har kraftigt nedsatt styrka i båda händerna och han har svårigheter med motoriken i vänsterarmen. Han har även mycket nedsatt uthållighet och styrkan sjunker snabbt till hälften i samband med ansträngning. Modern hjälper honom med alla de saker i vardagen som han inte klarar själv. Hon bor ca 400 m från P.N:s bostad. Han har ingen hjälp från kommunens hemtjänst eftersom han vill klara sig själv så mycket som det någonsin går. Han behöver hjälp med alla moment i hushållet som kräver mycket stående, gående, balans och finmotorik. Han kan heller inte göra sysslor över axelhöjd eller moment som kräver precision. Han kan inte bära saker samtidigt som han förflyttar sig. Han behöver hjälp med inköp, dammsugning, golvtorkning, bäddning, tvätt, strykning, matlagning, diskning, byte av glödlampor, flytt av föremål samt att bära och sortera sopor. Han klarar sin personliga omvårdnad själv. P.N. är aktiv och han besöker i genomsnitt nio gånger per år loppmarknader, andra typer av marknader, deltar i föreningsmöten m.m. Han använder då sin transportrullstol som vänner till honom får köra. P.N. bor ensam i en lägenhet om två rum och kök på bottenplan. Han är sjukskriven sedan den 6 december 2002. Dessförinnan var han arbetslös och arbetssökande. - Länsrätten gör följande bedömning. - Med hjälp i den dagliga livsföringen avses behov av personlig omvårdnad samt behov att få hjälp med matlagning, bäddning, städning och annat hushållsarbete. Av utredningen i målet framgår att P.N. klarar sin personliga omvårdnad men att han behöver hjälp med matlagning, bäddning, städning, inköp, tvätt, strykning och andra hushållssysslor samt att hjälpbehovet uppgår till i genomsnitt 15 timmar per vecka. P.N. behöver således på grund av sitt funktionshinder hjälp av annan i sin dagliga livsföring. Hjälpbehovets omfattning är sådant att det berättigar till handikappersättning med 36 procent av prisbasbeloppet. Det ankommer i första hand på försäkringskassan att bestämma den tid för vilken ersättning skall utgå. - Länsrätten förklarar, med ändring av försäkringskassans beslut, att P.N. är berättigad till handikappersättning med 36 procent av prisbasbeloppet.

Kammarrätten i Jönköping

Försäkringskassan överklagade och yrkade att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom och fastställa kassans beslut. Försäkringskassan anförde bl.a. följande. P.N. klarar en hel del själv trots sina medicinska besvär. Hans hjälpbehov är inte av den omfattningen att rätt till handikappersättning föreligger. Vid bedömningen har hänsyn tagits till moderns eventuella bundenhet.

P.N. bestred bifall till överklagandet.

Domskäl

Kammarrätten i Jönköping (2005-10-19, Alkman, Lihuvudh, Berg, referent, samt nämndemännen Runbjörk och Sternegård) yttrade: Kammarrätten finner att P.N. på grund av sitt handikapp behöver viss hjälp i sin dagliga livsföring samt att han har vissa merutgifter. Hans sammanlagda behov av stöd är emellertid inte av sådan omfattning som enligt 5 § lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag krävs för rätt till handikappersättning. Överklagandet skall därför bifallas. - Kammarrätten upphäver länsrättens dom och fastställer Försäkringskassans beslut.

P.N. överklagade kammarrättens dom.

Försäkringskassan bestred bifall till överklagandet och anförde: Av förarbetena till lagstiftningen (prop. 1974:129 s. 76 och 109 samt prop. 1977/78:100 bilaga 8 s. 53) framgår bl.a. följande. Vid bedömning av rätt till handikappersättning skall bl.a. beaktas om den försäkrade i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan. För att grunda rätt till ersättning skall hjälpen vara av en inte obetydlig omfattning och innebära en både nödvändig och påtaglig förbättring av den försäkrades möjligheter att klara sitt dagliga liv. Förutsättningen att hjälpen skall vara tidskrävande anses vara uppfylld om hjälpbehovet motsvarar två timmars arbetstid per dygn. - Enligt Försäkringskassans mening skall det vid beräkning av rätt till handikappersättning bortses från tidsåtgång för sådan hjälp som inte anses som hjälp i den dagliga livsföringen. För att hjälpen skall betraktas som hjälp i den dagliga livsföringen skall hjälpen vara vanligt förekommande i det dagliga livet samt frekvent återkommande, om inte varje dag, så i vart fall återkommande med relativt korta intervaller. - Av utredningen i målet framgår att den beräknade tidsåtgången inrymmer hjälp som inte är av den karaktären att den kan grunda rätt till handikappersättning. Enligt Försäkringskassans mening skall det således vid beräkning av P.N:s behov av hjälp med hushållsgöromålen bortses från sådan tidsåtgång för hjälp som inte ingår i den dagliga livsföringen, som exempelvis byte av gardiner och glödlampor.

Regeringsrätten (2007-10-26, Nordborg, Eliason, Lundin, Fernlund, Jermsten) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. I 5 § första och andra styckena lagen om handikappersättning och vårdbidrag föreskrivs följande.

Rätt till handikappersättning har en försäkrad från och med juli månad det år han eller hon fyller 19 år och som innan han eller hon har fyllt 65 år för avsevärd tid har fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han eller hon

1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,

2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan, eller

3. i annat fall har betydande merutgifter.

Om den funktionshindrade behöver hjälp antingen i den dagliga livsföringen och för att kunna förvärvsarbeta, eller i något av dessa båda avseenden, och dessutom har merutgifter i anledning av funktionshindret, grundas bedömningen av rätten till handikappersättning på det sammanlagda behovet av stöd.

Frågan i målet är om P.N., som har cerebral pares och som har behov av hjälp med hushållsgöromål ca två timmar per dag och har merkostnader om 2 700 kr per år, har rätt till handikappersättning.

Av prop. 1977/78:100 bilaga 8 s. 53 framgår att hjälpbehovet i praxis har ansetts mera tidskrävande när det uppgått till två timmars arbetstid per dygn. I propositionen anges också att, utöver den effektiva arbetstiden, även vårdarens bundenhet samt eventuellt behov av tillsyn skall beaktas.

Försäkringskassan har i sitt beslut angett att det för rätt till handikappersättning grundad endast på hjälpbehov krävs att det föreligger behov av personlig hjälp under minst två timmar per dag. Därefter har kassan funnit att P.N. inte har något behov av personlig omvårdnad men däremot behöver hjälp med hushållssysslor i genomsnitt 15 timmar per vecka. Denna hjälp har dock, enligt kassan, inte varit av den karaktären att den ensam ger rätt till handikappersättning. Enligt kassan har det sammantaget inte förelegat rätt till handikappersättning.

I Regeringsrätten har Försäkringskassan ifrågasatt om P.N:s hjälpbehov i sin helhet är att betrakta som hjälp i den dagliga livsföringen. Enligt Försäkringskassans utredning behöver P.N. hjälp med bl.a. inköp, matlagning, diskning, sophantering, bäddning, tvätt, strykning, dammsugning, golvtorkning, byte av glödlampor och att flytta föremål. Regeringsrätten konstaterar att flertalet av dessa sysslor ingår i den dagliga livsföringen. Tidsåtgången per vecka för de sysslor som inte ingår i den dagliga livsföringen (t.ex. byte av glödlampor) torde vara försumbar. Utredningen får därmed anses visa att P.N. har behov av hjälp i sin dagliga livsföring ca två timmar per dag.

Enligt Regeringsrättens mening finns det inte stöd för uppfattningen att behov av personlig omvårdnad skall behandlas annorlunda än behov av hjälp med hushållsgöromål vid bedömningen av rätt till handikappersättning. Båda ryms inom begreppet hjälp i den dagliga livsföringen. Enligt lagtexten är det tidsåtgången, inte hjälpens karaktär, som är avgörande. Vid en sammanvägning av P.N:s hjälpbehov och godtagna merkostnader finner Regeringsrätten att han är berättigad till handikappersättning med 36 procent av prisbasbeloppet. Det får i första hand ankomma på Försäkringskassan att bestämma för vilken tid ersättningen skall utges. P.N:s överklagande skall således bifallas på angivet sätt.