Prop. 1974:129

Kungl. Maj:ts proposition med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1974

Nr 129

Kungl. Maj:ts proposition med Förslag om förbättrade folkpensions- förmåner och en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsål- dern: given den _7 juni 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed. under åberopande av bilagda utdrag av stats- rådsprotokollet över socialärenden. föreslå riksdagen att bifalla de förslag. om vars avlätande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

SVEN ASPLlNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

i propositionen läggs fram förslag om avsevärda förbättringar av folk- pensionsförmåncrna och om en lagstadgad sänkning av den allmänna pen- sionsåldern till 65 år. Reformerna för folkpensionärerna omfattar höjningar av lölkpensionens grundbelopp. höjda pensionstillskott för dem som saknar ATP eller har låga ATP-belopp. bättre pensionsförmåner för unga invalider och andra förtidspensioniirer samt förbättrade handikappersättningar och vårdbidrag inom folkpensioneringen.

Det i propositionen framlagda reformprogrammet föreslås träda i kraft under åren l975 och 1976. Reformkostnaderna uppgår till över 3 miljarder kronor med ungefär lika fördelning på pensionsålderssänkningen och de förbättrade folkpcnsionslörmånerna. Reformcrna föreslås finansierade genom höjningar av socialförsäkringsavgiftcn till folkpensioneringen och en höjd ATP-avgift.

En lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år föreslås träda i kraft den l juli l976. Vid samma tidpunkt skall genomföras ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder med utgångspunkt i en allmän pen- sionsgräns vid 65 år. Frågan om den rörliga pensionsåldern behandlas nu med förtur av pcnsionsålderskommitten i dess fortsatta arbete med sikte

l Riksdagen 1974. I som/. Nr 139

Prop. 1974:129 2

på en proposition därom till nästa års riksdag. Genom den föreslagna tid- punkten för ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen skapas tidsmässigt utrymme för arbetsmarknadens parter att genomföra de anpassningsförhand- lingar beträffande gällande pensionsavtal som måste komma till stånd i samband med sänkningen av den allmänna pensionsåldern och som då också kan samordnas med den viktiga frågan om en rörlig pensionsålder.

De i propositionen föreslagna förbättringarna av folkpensionsförmånerna omfattar i första hand höjningar av folkpensionens grundbelopp redan den 1 januari 1975. Folkpcnsionen höjs då från 90 till 95% av basbeloppet för ensam pensionär och från 140 till 155 % av basbeloppet för pensionärspar. Det betyder vid nuvarande basbelopp en höjning av folkpensionens årsbelopp med ca 425 kr. för ensam pensionär och med ca 635 kr. för var och en av två makar. Den större höjningen för makar görs för att minska skillnaden mellan giftas och ogiftas folkpensionsförmåner.

För dem som saknar ATP eller har låga ATP—belopp skall utgå fortsatta pensionstillskott. Den årliga höjningen av dessa tillskott föreslås i enlighet med pensionsålderskommitténs betänkande från den 1 juli 1976 bli 4% av basbeloppet för ensam pensionär och för var och en av två makar i stället för som nu 3%. Den garantinivå som pensionstillskotten skall ge höjs successivt från 30% till 45 % av basbeloppet. Pensionstillskottens höj— ning blir därigenom vid nuvarande basbelopp 340 kr. om året från den 1 juli 1976 och för en femårsperiod därefter.

En fråga som är särskilt angelägen gäller bättre pensionsförmåner för unga invalider. Det förslag härom som läggs fram på grundval av pen- sionsålderskommitténs betänkande innebär att pensionstillskotten fr.o.m. den 1 juli 1976 fördubblas för förtidspensionärer utan ATP eller med låga ATP-belopp, vilket får särskild betydelse för dem som invalidiserats i unga år. Pensionstillskottens garantinivå för dessa grupper stiger enligt förslaget successivt till 90% av basbeloppet. De får därigenom en kraftig ökning av sina pensionstillskott den 1 juli 1976 och sedan en årlig höjning av pen- sionstillskotten med 680 kr. under en femårsperiod vid nuvarande basbelopp.

Gynnsammare regler föreslås från den 1 juli 1975 för de särskilda folk- pensionsförmåner som utgår till handikappade i form av invaliditetsersätt- ning, invaliditetstillägg och vårdbidrag. De nuvarande invaliditclsersättning- arna och invaliditetstilläggen sammanförs enligt förslaget till en ny förmån med benämningen handikappersättning. Både i fråga om denna förmån och Vårdbidraget till föräldrar som vårdar handikappade barn hemma innebär förslaget mildare regler som ger flera handikappade än nu möjlighet att få ersättning för vårdinsatser och merkostnader på grund av handikappet. Bl.a. skall döva — liksom redan gäller för blinda — alltid kunna få han— dikappersättning. Vårdbidraget höjs den 1 juli 1976 till samma belopp som de höjda förtidspensionerna.

Reformkostnaderna uppgår under åren 1975—1977 till följande belopp. be- räknade vid ett basbelopp av 9000 kr.

Prop. 1974:129 ;? 3

a) Höjningen av folkpensionens grundbelopp 775 milj. kr. för år 1975.

b) llandikappcrsättningen och Vårdbidraget 50 milj. kr. för år 1975 och 50 milj. kr. för år 1976.

c) Höjningen av pensionstillskotten 70 milj. kr. för år 1976 och 150 milj. kr. för år 1977.

d) De särskilda pensionstillskotten för unga invalider och andra förtids- pensionärer 130 milj. kr. för år 1976 och 150 milj. kr. för år 1977.

e) Pensionsålderssänkningen 900 milj. kr. för folkpensioneringen. 100 milj. kr. för folkpensionärernas bostadstillägg och 775 milj. kr. för ATP-delen med i stort sett lika fördelning på åren 1976 och 1977.

Den sammanlagda reformkostnaden under åren 1975—1977 utgör ca 3 150 milj. kr., t-arav ca 1 775 milj. kr. för sänkningen av pensionsåldern och ca 1375 milj. kr. för de övriga folkpensionsreformerna.

Kostnadsökningarna för folkpensioneringen fördelar sig med 825 milj. kr. för är 1975 — varav 350 milj. kr. har täckning i nuvarande folkpen- sionsanslag — 750 milj. kr. för år 1976 och 800 milj. kr. för år 1977. Ökningen av ATP-kostnaderna beräknas till ca 350 milj. kr. för år 1976 och 425 milj. kr. för år 1977.

De i propositionen framlagda pensionsrelörmerna föreslås finansierade genom höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkrings— avgift till folkpensioneringen och en höjd ATP-avgift. För att skapa finan- siellt utrymme för en kommande skattesänkning föreslås samtidigt en höj- ning av socialförsäkringsavgiften som innebär att finansieringen av folk- pensionerna skattevägen relativt sett kan minskas. Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen föreslås höjd från nuvarande 3.3 % till 4.2 % för år 1975 och till 4.7 % för år 1976 och beräknas för år 1977 bli 5.3 %. ATP-avgiften föreslås höjd från 11% till 11,75% fr.o.m. år 1977.

I propositionen föreslås att riksförsäkringsverket får i uppdrag att i samråd med Försäkringskasseförbundet genomföra särskilda informationsåtgärder vid reformernas ikraftträdande.

Prop. 1974:129

Författningsförslag

] Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962z381) om allmän försäkring

llärigenom förordnas i fråga om lagen (19621381 ) om allmän försäkring'. dels att rubriken till 9 kap. skall ha nedan angivna lydelse. dels att 3 kap. 3.5. 4 kap. 3.5. 6 kap. 1 och 2.55. 7 kap. 1 och 4.5.2 8 kap. 1 och 4 :=". 9 kap. 1—5 åå 11 kap. 1 och 69%". 12 kap. 1 och 2.5.5. 13 kap. 1—3'ss'. 16 kap. 1. 2 och 5 s;. 18 kap. 20%" samt 19 kap. 2 och 41115; skall ha nedan angivna lydelse. (als att i lagen skall införas en ny paragraf. 15 kap. 2 i. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande fvt/else Föreslagen lydelse

3 kap.

Försäkrad. som åtnjuter hel lör- tidspension enligt denna lag eller un- der månaden närmast före den. var- under han uppnått sexliosju års ål- der. åtnjutit sådan pension. har ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad. varunder försäkrad fyllt sexliosiu år eller dess- förinnan börjat åtnjuta ålderspension enligt denna lag. må sjukpenning utgå för högst etthundraåttio dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad i 1 ;" andra stycket stadgas uppbära sjukpenning för tid efter den månad. varunder han fyller sexliosiu år.

3.5

Försäkrad. som åtnjuter hel för- tidspension enligt denna lag eller un- der månaden närmast före den. var- under han uppnått sextio/i'm års ål- der. åtnjutit sådan pension. har ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad. varunder försäkrad fyllt sextio/em år eller dess- förinnan börjat ånjuta ålderspension enligt denna lag. må sjukpenning utgå för högst etthundraåttio dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad i l ;" andra stycket stadgas uppbära sjukpenning för tid efter den månad. varunder han fyller sax'lioli'm år.

4 kap.

För tid efter ingången av den må- nad, varunder försäkrad fyllt sextio- siu år eller dessförinnan börjat åtnju— ta ålderspension enligt denna lag. må ersättning för sjukhusvård utgå för

' Lagen omtryckt 19731908.

3 s*

För tid efter ingången av den må- nad .. varunder försäkrad fyllt sextio- fem år eller dessförinnan börjat åt- njuta ålderspension enligt denna lag. må ersättning för sjukhusvård utgå

Prop. 19741129

Nuvarande lta/else

högst trehundrasextiofem dagar. Vad nu sagts äger motsvarande till- lämpning för tid. varunder den för- säkrade åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid jämställas efterföljande tid. därest förtidspen- sioncn upphört att utgå med måna- den näst före den. varunder den för- säkrade fyller sexliosiu år.

Föreslagen [vr/else

för högst trehundrasextiofem dagar. Vad nu sagts äger motsvarande till- Iämpning för tid. varunder den för- säkrade åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid jämställas efterföljande tid. därest förtidspen- siönen upphört att utgå med måna- den näst före den. varunder den för- säkrade fyller sexlio/em år.

6 kap.

1 .

Rätt till folkpension i form av å ! - d e rs pe n s i o n tillkommer för- säkrad från och med den månad. varunder han fyller sertiosiu år.

På särskild framställning av för- säkrad utgår ålderspension för tid före den månad. varunder han fyller sexlios/u år. dock tidigast från och med den månad. då han uppnår sex— tiotre års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad. som äger komma i åtnjutande av till- läggspension enligt 12 kap. 1 åandra stycket. med mindre han tillika gör framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning på grund varav ål- derspension utgår för tid före den månad varunder den försäkrade fyl- ler sexrinsiu år må återkallas med ver- kan från nästa månadsskifte. Sådan återkallelse gäller ej för försäkrad. som åtnjuter tilläggspension enligt 12 kap. 1 ;"andra stycket. med mind- re han tillika gör återkallelse enligt 12 kap. 1 :" tredje stycket. Har för- säkrad sedan återkallelse skett gjort förnyad framställning enligt andra stycket må denna fran'tställning icke återkallas.

Rätt till folkpension i form av ål - d e rs p e n s i o n tillkommer för- säkrad från och med den månad. varunder han fyller sextio/em år.

På särskild framställning av för- säkrad utgår ålderspension för tid före den månad. varunder han fyller sextio/em år. dock tidigast från och med den månad. då han uppnår sex- tiotrc års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad. som äger komma i åtnjutande av till- läggspcnsion enligt 12 kap. 1 åandra stycket. med mindre han tillika gör framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning på grund varav ål- derspension utgår för tid före den månad varunder den försäkrade fyl- ler sextiofem år må återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Så- dan återkallelse gällcr ej för försäk- rad. som åtnjuter tilläggspension en- ligt 12 kap. l å andra stycket. med mindre han tillika gör återkallelse enligt 12 kap. I ;tredje stycket. Har försäkrad sedan återkallelse skett gjört förnyad framställning enligt .andra stycket må denna framställ-

ning icke återkallas.

Prop. 1974:129

Nuvarande lydelse

Ålderspension utgör. där ej annat följerav vad i andra och tredje styck- ena sägs. för år räknat nittio procent eller. för gift försäkrad vars make åt- njuter folkpension i form av ålders- pension eller förtidspension eller äger rätt till pension enligt 1 i första stycket. sjuttio procent av basbelop- pet. Åtnjuter maken enligt 7 kap. 2 ;" andra eller tredje stycket två tred- jedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension. utgår dock ål- derspension i förra fallet med sjut- tiosex och två tredjedels och i senare fallet med åttio procent av basbelop- pet.

Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad. varun- der den försäkrade fyller sextiosiu år. skall pensionen. där ej annat följer av vad i tredje stycket sägs. minskas med sex tiondels procent för varje månad. som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den må- nad varunder den försäkrade fyller sextiosiu år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sist- nämnda månad. ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad. som då pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter in- gången av den månad. under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år. och ej heller till tid. då den försäkrade åtnjutit tilläggspension i form av ål- derspension eller icke varit berätti- gad till folkpension.

Om ålderspension upphört efter

2 .

Föreslagen lydelse

;

Ålderspension utgör. där ej annat följer av vad i andra och tredje styck- ena sägs. för år räknat nittio/em pro- cent eller. för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension el- ler äger rätt till pension enligt 1 äför- sta stycket. sjuttiosju och en halv pro- cent av basbeloppet. Åtnjuter maken enligt 7 kap. 2?" andra eller tredje stycket två tredjedelar av hcl förtids— pension eller halv förtidspension. ut- går dock ålderspension i förra fallet med åttio/re och en tredjedels och i senare fallet med årtiosex och en./iår- dede/s procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad. varun- der den försäkrade fyller sextio/'em år. skall pensionen. där ej annat följer av vad i tredje stycket sägs. minskas med sex tiondels procent för varje månad. som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den må- nad varunder den försäkrade fyller sextio/'em år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sist- nämnda månad. ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad. som då pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter in- gången av den månad. under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år. och ej heller till tid. då den försäkrade åtnjutit tilläggspension i form av ål— derspension eller icke varit berätti- gad till folkpension.

Om ålderspension upphört efter

Prop. 1974:129

Nuvarande lydelse

återkallelse enligt ] .:" tredje stycket. skall senare utgående ålderspension minskas med sex tiondels procent för varje månad som ålderspension utgått samt sex tiondels procent för varje månad. som då ålderspensio- nen åter börjar utgå återstår till in- gången av den månad varunder den försäkrade fyller .sextiosju år. Börjar pensionen åter utgå senare än från och med sistnämnda månad. skall pensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vil— ken pensionen tidigare utgått.

Föreslagen lydelse

återkallelse enligt 1 ;" tredje stycket. skall senare utgående ålderspension minskas med sex tiondels procent för varje månad som ålderspension utgått samt sex tiondels procent för varje månad. som då ålderspensio— nen åter börjar utgå återstår till in- gången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Börjar pensionen åter utgå senare än från och med sistnämnda månad. skall pensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vil- ken pensionen tidigare utgått.

7 kap.

Rätt till folkpension i form av förtidspension försäkrad. som fyllt sexton år och som ej åtnjuter ålderspension enligt denna lag. för tid före den månad. då han fyller sextiosjtt år. därest hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fy- siska eller psykiska prestationsför- mågan är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varak- tig.

tillkommer

&

Rätt till folkpension i form av förtidspension tillkommer försäkrad. som fyllt sexton år och som ej åtnjuter ålderspension enligt denna lag. för tid före den månad. då han fyllersextiofem år.därest hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fy- siska eller psykiska prestationsför- mågan är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varak- tig.

Rätt till förtidspension tillkommer även försäkrad. som fyllt sextio år och som till följd av arbetslöshet uppburit ersättning från erkänd arbets- löshetskassa under den längsta tid sådan ersättning kan utgå eller uppburit kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen ( l973z37l )om kontant arbetsmark- nadsstöd under fyrahundrafemtio dagar. därest hans möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt arbete är nedsatt med minst hälften och ned- sättningen kan anses varaktig. Rätt till förtidspension enligt vad nu sagts tillkommer försäkrad som uppburit kontant arbetsmarknadsstöd utan hinder av att stödet ej utgått under fyrahundrafemtio dagar. såvida han dessförinnan uttömt sin rätt till stöd.

Kan nedsättning av arbetsförmågan icke anses varaktig men kan den antagas bliva bestående avsevärd tid. äger den försäkrade rätt till folkpension

Prop. 1974:129

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

i form av sj u k bid ra g. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid'. och skall i övrigt vad som är stadgat om förtidspension enligt första stycket

gälla beträffande sjukbidrag.

IIeI förtidspension utgör. där ej annat följer av vad i andra stycket sägs. för år räknat nillia eller. för gift försäkrad vars make åtnjuter folk- pension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till pen- sion enligt 6 kap. 1 ;" första stycket. sittt/io procent av basbeloppet. Åt- njuta båda makarna förtidspension och är pensionen för endera eller båda sådan som i 2 ;" andra eller tred- je stycket sägs. skall dock vid be- räkning av pension hel förtidspen- sion utgöra. om två tredjedelar av hel förtidspension utgår till andra maken. sjuttiosex och två tredjedels och. om halv förtidspension utgår till denne. åttio procent av basbeloppet.

Hel förtidspension utgör. där ej annat följer av vad i andra stycket sägs. för år räknat nittio/ent eller. för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till pension enligt 6 kap. [ ;" första styck- et. sjttttiosjtt och en halv procent av basbeloppet. Åtnjuta båda makarna förtidspension och är pensionen för endera eller båda sådan som i 2; andra eller tredje stycket sägs. skall dock vid beräkning av pension hel förtidspension utgöra. om två treti— jedelar av hel förtidspension utgår till andra maken. a'ttiotre och en tred- jedels och. om halv förtidspension

utgår till denne. (itt/osar oelt en”/jär- dede/s procent av basbeloppet.

Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. l & tredje stycket upphört att utgå. skall förtidspensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

8 kap.

Rätt till folkpension i form av änkepension tillkommer änka. som ej åtnjuter folkpension i fom av ålderspension. för tid före den månad då hon fyller sextiosjtt år. därest hon

a) har vårdnaden om och stadig- varande sammanbor med barn un- der sexton år. som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan; eller

b) vid makens död fyllt trettiosex

& 5

Rätt till folkpension i form av änkepension tillkommer änka. som ej åtnjuter folkpension i form av ålderspension. för tid före den månad då hon fyller sextio/ent år. därest hon

a) har vårdnaden om och stadig— varande sammanbor med barn un- der sexton år. som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan". eller

b) vid makens död fyllt trettiosex

Prop. 1974:129 9

Nuvarande lydelse Ft'it'es/(t_t.'ett lydelse

är och varit gift med honom minst år och varit gift med honom minst fem år. fem år.

Upphör rätt till änkepension enligt första stycket a). skall vid bedöm— mandet av rätt till pension enligt b) anses som om mannen avlidit. då rätten till pension enligt a) upphörde. samt äktenskapet varat till nämnda

tidpunkt.

45

Änkepension utgör. där ej annat följerav vad nedan sägs. för år räknat nittio procent av basbeloppet.

Änkepension utgör. där ej annat följer av vad nedan sägs. för år räknat nittio/ent procent av basbeloppet.

Utgår änkepension med tillämpning av l ;" första stycket b) och hade den pensionsbcrättigade ej fyllt femtio år vid mannens död eller vid den tidpunkt. som avses i l ;" andra stycket. minskas pensionen med en fem- tondel för varje år. varmed antalet år som den pensionsbcrättigade fyllt vid mannens död eller vid nämnda tidpunkt understiger femtio.

Om änkepension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. [ ;" tredje stycket upphört att utgå. skall änkepensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen

utgått.

() kap. Om til/ä_t.t_t.'s/örmätter till folk- pension m. in.

Till ålderspension eller förtidspen- sion utgår bar nt i l läg g för var- je barn under sexton år till försäkrad eller försäkrads hustru. därest den försäkrade har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med bar- net. Barntillägg enligt vad nu sagts utgives ej till ålderspension. som den försäkrade åtnjuter för tid före den månad varunder han fyller sextiosjtt år. eller till pension. som tillkommer gift kvinna.

9 kap. Om särskilda folkpensions/ör- måne/' ;"

Till ålderspension eller förtidspen- sion utgår barntillägg je barn under sexton år till försäkrad eller försäkrads hustru. därest den försäkrade har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med har- net. Barntillägg enligt vad nu sagts

för var-

utgives ej till ålderspension. som den försäkrade åtnjuter för tid före den månad varunder han f yller sextio/ent år. eller till pension som tillkommer gift kvinna.

Barntillägg till ålderspension eller hel förtidspension utgör för år räknat tjugufem procent eller. om barnet är berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 =. tio procent av basbeloppet. Utgår enligt 7 kap. 2; andra eller tredje stycket två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension. utgör barntillägget motsvarande andel av barntillägg till hel förtidspension. Åtnjutcr den försäkrade tilläggspension enligt denna lag. minskas honom

Prop. 1974:129

Nuvarande lydelse

10

föreslagen lydelse

tillkommande barntillägg med hälften av tilläggspensionen i den mån denna för är räknat överstiger halva basbeloppet.

Till ålderspension eller förtidspen- sion utgär invaliditetstill-

låg g. därest den försäkrade är ur stånd att reda sig själv och på grttnd härav vid upprepade tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan samt hjälpbeltovet uppkommit innan den försäkrade fyllt sextiotre år. Invalidi- fetstil/ägg skall alltid utgå. därest den försäkrade är blind och blint/heten in- trätt innatt den försäkrade ttppnått sextiotre års ålder.

.Äfndå att så ejfölier avförsta stycket utgår invaliditetstillägg till förtidspen- sion. som avses i 7 kap. 2 o andra eller

' tredje stycket. därest den försäkrade utförförvr'irvsarbete men på grttnd av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion är i behov av avsevärd fört/ö- pande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel/ör att kunna utföra arbetet. Medförsäk- rad som utför förväri'sarbetejämställes försäkrad som bedriver studier. om den försäkrade är berättigad till stu- diehjälp eller studiemedel för studierna eller endast på grund av bestämmelse om beltovsprövning utesluten från så- dan förmån. Invaliditetsti/Iägg ett/igt detta stycke må vara begränsat till viss tid.

Invaliditetstillägg tillkommer ej för- säkrad. som stadigvarande vårdas å anstalt tillhörande stafett eller kom—

mun eller landstingskommtttt eller a enskild anstalt till vars dri/i statsbidrag

tu :Ir.

Rätt till handikappersätt- n i ng til/kommerförsäkrad, sontfjt/lt sexton år och som innan hanf'vl/t sex- tiofem år. för avsevärd tid. lätt sin./unk— tionsförmåga nedsatt i sådan ont/att- ning att han

a) i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan.

b.) för att kunna förvärvsarbeta be- ltöverfbrt/öpande hjälp av annan eller

del/est f("r vidkännas belydande merutgjfter.

Föreligger behov av hjälp antingen i den dagliga livsföringen och för att kunnaförvärvsarbeta. eller i ettdera av eller båda dessa avseenden och där- jämte merutgjfter i anledning av han- dikappet. grundas bedömning av rätt till ltattdikappersättning på det sant- manlagda behovet av stöd.

Vid tillämpning av denna paragraf" skall med försäkrad som utför för- värvsarbete likställas studerande som åtnjuter studiestöd enligt studiestöds- lagen (197].'349) eller endast på grund av bestämmelse ant behovs/träv- ning är utesluten/"rån sådan förmån.

lIandikappersättnittg utgår alltid till försäkrad som är blind. döv eller gravt hörselskadad om blind/teten. döv/teten eller hörselskadan inträtt innan den försäkrade uppnått sextiofem års ål- der.

Prop. 1974:129

Nuvarande lydelse

utgår eller ock genom anstaltens för- sorg utom densamma.

Invaliditelstil/ägg utgörför år räk- nat trettio procentavbasbeloppet.

Åtnjuterförsäkrad som avses i 2 i första stycket andra punkten eller and- ra stycket icke pension enligt denna lag. äger han. därest han fyllt .sexton år, rätt till invaliditetser- s a'! t n i ng för tid. före den månad då han fyller sextiosju år.

IttvaIiditetsersättning må vara be- gränsad till viss tid.

Inyaliditetsersättning till försäkrad. som avses i 2 s* första stycket andra punkten. utgör för år räknat sextio procent av basbeloppet. Invaliditetser- sättning i annat föll utgör. allt efter hjälpbehovets omfattning eller merul— gif'ternas storlek. för år räknat sextio eller trettio procent av basbeloppet.

Försäkrad förälder ägor för vård av barn som ej fyllt sexton är rätt till v 5 rd b i d ra g om barnet på grund av sjukdom. psykisk utvecklings— störning eller annat handikapp för avsevä rd tid oeh iavsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård.

Hireslagen lydelse

'II'.

..4I/tef'ter hjälpbehovets omföttning eller merutgifternas storlek utgör han- dikappersättningför år räknat sextio.

fyrtiofem eller trettio procent av basbe- *

loppet.

Handikappersättning katt begränsas till viss tid. Behovet av handikapper- sättning ska/I omprövas i samband med beslut om förtidspension och då denförsäkrade til/erkännes ålderspen- sion enligt denna lag.

Handikappersättning till försäkrad .som är blind utgör för tid före den må- nad. då ålderspension eller he/förtids- pension enligt denna lag börjar utgå. för år räknat sextio procent av basbe- loppet. För tid därefter utgör ersätt- ningen trettio procent av basbeloppet om ej stödbehovel ger anledning till högre ersättning.

Hamlikappersättning ti/I försäkrad som är döv eller gravt hörselskadad ut- gör trettio procent av basbeloppet om ej stödbehovel ger anledning till högre ersättning.

"lf.

Försäkrad förälder äger lör vård av barn som ej fyllt sexton är rätt till vå rd bid rag om barnet på grund av sjukdom. psykisk utvecklings- störning eller annat handikapp för avsevärd tid är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall. jäm väl beaktas

Prop. 1974'J29

Nuyaratule lydelse

Vårdbidrag utgår med belopp mot- svarande hel förtidspension till ensam- stående jämte pensionstillskott.

föreslagen lydelse

sådana mertttgif'ter som uppkommer pågrund av barnets sjukdom eller han - dika/;p.

lf'årdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets otttföttning och mer- utgif'ternas storlek med belopp mo tsva- rande hel eller ha/v förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.

Vårdbidrag beviljas att utgå tills vidare. Behovet av bidrag skall omprövas vart tredje är. såvida ej skäl föreligga for omprövning med kortare mellanrum.

5

Vid tillämpning av 2 och 3 så Skall såsom blind anses den vars synför- måga. sedan ljusbrytningslbl rättats. är så nedsatt att han saknar ledsyn.

Vad i 2 & tredje stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträf- fande inyaliditetsersättning och vård- bidrag. Regeringen äger dock./öronlna att sådana förmåner skola utgivas/ör tid då någon vistas utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg.

7 Senaste lydelse 197415ltl.

x'?

Vid tillämpning av 2 och 3 ==" skall såsom blind anses den vars synför- måga. sedan ljusbrytningsl'cl rättats. är så nedsatt att han saknar lcdsyn. Såsom gravt hörselskadad anses den .sont med hörapparat saknar möjlighet eller har stora svårigheter att upp/älta tal.

Vårdas försäkrad i anstalt som tillhör eller till vars drif't utgår bidrag från sta— ten , kommun eller lands - handi-

kappersättniug. Detsamma gäller om tingskommun. utgives icke den försäkrade vårdas utanför anstal— ten genom dess/örsorg.

Vad i andra st_vc'ketföreskrives äger motsvarande tillämpning beträffan- de vårdbidrag. l-"istas barn utom an- stalten utan att vårdas genom dess lör- sorg utg/yes vårdbidrag för sådan tid om denna uppgår till minst tio dagar per kvartal. Skall i sådantfal/ vårdbidrag utgivas för del av kalemfermånad. ut- går bidragen. för varje dag med en tret- tiondel av månadsbeloppet och avrun- das till närmaste hela krontal.

Prop. l974:129

Nuvarande lydelse

13

Föreslagen lydelse

ll kap.

Rätt till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete. För varje år. varunder någon varit försäkrad enligt 1 kap. 3 ;" första eller andra stycket skall för honom enligt vad nedan sägs beräknas pensions- grundande inkomst på grttndval av hans inkomst av anställning och in- komst av annat förvärvsarbete under året. Sådan beräkning skall icke gö- ras för år före det då den försäkrade uppnår sexton års ålder. ej heller för år då den försäkrade avlidit eller för år efter det då han fyllt sextiofem år eller för tidigare år. varunder han åt- njutit ålderspension eller förtidspen- sion enligt denna lag.

För varje år. för vilket pensions- grundande inkomst fastställts för skall pensionspo- ä ng tillgodoräknas honom. I den mån försäk rad. pensionsgrundande inkomst härrör från inkomst av annat för- värvsarbete må dock pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade endast såvida tilläggspensionsavgift enligt 19 kap. 3? för året till fullo erlagts inom föreskriven tid. Utan hinder av att sådan avgiftsbetalning icke skett skall pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade för det år varunder han f_'vllt sextiofem år eller. där den försäkrade eller efterlevande till ho- nom ansöker om pension enligt denna lag för tid före det år varunder den för- säkrade skttlle uppnå sextiosju års ål- der. för de båda är som närmast fö- regått det då pension vid bifall till

För varje år. varunder någon varit försäkrad enligt 1 kap. 3 &" första eller andra stycket skall för honom enligt vad nedan sägs beräknas pensions- grundandc inkomst på grundval av hans inkomst av ansrällning och in- komst av annat förvärvsarbete under året. Sådan beräkning skall icke gö- ras för år före det då den försäkrade uppnår sexton års ålder. ej heller för år då den försäkrade avlidit eller för år efter det då han fyllt sextio/_i'ra år eller för tidigare år. varunder han åt— njutit ålderspension eller förtidspen— sion enligt denna lag.

'1/

För varje år. för vilket pensions— grundande inkomst fastställts för försäkrad. skall p e n s i o n s po - äng tillgodoräknas honom. I den mån pensionsgrundande inkomst härrör från inkomst av annat för— värvsarbete må dock pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade endast såvida tilläggspensionsavgift enligt 19 kap. 35 för året till fullo erlagts inom föreskriven tid. Utan hinderav att sådan avgiftsbetalning icke skett skall pcnsionspoäng tillgodoräknas den försäkrade för de båda år som närmast föregått det då pension vid bifall till ansökningen skulle börja utgå. Pensionspoäng skall vidare all- tid tillgodoräknas för pensionsgrun- dande inkomst härrörande från in— komst som avses i 3 ;" första stycket d).

Prop. 1974:129

Nuvarande lvl/else

ansökningen skulle börja utgå. Pen- sionspoiing skall vidare alltid tillgo— doräknas för pcnsionsgrundandc inkomst härrörande från inkomst som avses i 3.5 första stycket d).

14

föreslagen lvdelse

Pensionspoäng som i första stycket sägs är den pensionsgrundande in- komsten delad med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Pensions- poäng beräknas med två decimaler.

För år. varunder försäkrad åtnjutit förtidspension enligt [3 kap. 2 ;". skall den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng motsvarande vad enligt nämn- da paragraf skall antagas hava tillgodoräknats honom för samma år.

12 kap.

Rätt till tilläggspension i form av ålderspension tillkommer försäkrad från och med den månad. varunder han fyller sertiosiu år. un- der förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats honom för minst tre år.

På särskild framställning av för- säkrad under förutsättning som i första stycket sägs. ålderspen— sion för tid före den månad. varun— der han fyller sextios/"u år. dock ti- digast från och med den månad. då han uppnår sextiotre års ålder. Pen- sion enligt vad nu sagts må ej utgå

utgår

till försäkrad. som äger komma i åt- njutande av folkpension enligt 6 kap. l ä' andra stycket. med mindre han tillika gör framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning om ålderspension för tid före den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år må åter- kallas med verkan från nästa må- nadsskifte. Sådan återkallelse gäller ej för försäkrad. som åtnjuter folk— pension enligtökap. l äandrastyck-

;

Rätt till tilläggspension i form av ålderspension tillkommerför— säkrad från och med den månad. varunder han fyller sextiofem år. un- der förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats honom för minst tre år.

På särskild framställning av för— säkrad utgår. under förutsättning som i första stycket sägs. ålderspen- sion för tid före den månad. varun- der han fyller sextio/'em år, dock ti- digast från och med den månad. då han uppnår sextiotre års ålder. Pen- sion enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad. som äger komma i åt- njutande av folkpension enligt 6 kap. l å" andra stycket. med mindre han tillika gör framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning om ålderspension för tid före den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år må återkallas med verkan från nästa må- nadsskifte. Sådan återkallelse gäller ej för försäkrad. som åtnjuter folk- pension enligt 6 kap. l Sandra styck-

Prop. l974:129

Nuvarande lydelse

et. med mindre han tillika gör åter- kallelse enligt 6 kap. 1 ;" tredje styck- et. l-lar försäkrad sedan återkallelse skett gjort förnyad framställning en- ligt andra stycket må denna fram- ställning icke återkallas.

Fk'ireslagen lydelse

et. med mindre han tillika gör åter- kallelse enligt 6 kap'. 1 ;" tredje styck- et. Har försäkrad sedan återkallelse skett gjort förnyad framställning en- ligt andra stycket må dcnna fram- ställning ickc återkallas.

2 &

Ålderspension utgör. där ej annat följer av andra. tredje och fjärde styck- ena. för år räknat sextio procent av produkten av basbeloppet för den månad. för vilken pension skall utgivas. och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller, om pensionspoäng tillgodoräknats ho- nom för mer än femton år. medeltalet av de femton högsta poängtalen. l-lar pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för mindre än trettio år. skall hänsyn tagas endast till så stor del av nämnda produkt som svarar mot förhållandet mellan det antal år, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats honom. och talet trettio.

Har undantagande enligt ll kap. 7 ;" ägt giltighet för den försäkrade. skall honom tillkommande ålderspension utgöra sextio procent av så stor del av den i första stycket angivna produkten, som svarar mot förhållandet mellan det antal år. dock högst trettio. för vilka pensionspoäng tillgodo- räknats den försäkrade. och talet trettio ökat med ett för varje år, för vilket den försäkrade till följd av undantagandet icke tillgodoräknats pensions- poäng eller gått förlustig merän en poäng. Ej må med tillämpning av vad nu sagts talet trettio ökas till mer än femtio. Vad i detta stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fall då pensionspoäng jämlikt ll kap. 6; första stycket på grund av underlåten avgiftsbetalning icke tillgodo- räknats den försäkrade.

Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad. varun- der den försäkrade fyller sextiosiu år. skall pensionen. där ej annat följer av fjärde stycket. minskas med sex tiondels procent för varje månad. som då pensionen börjar utgå åter- står till ingången av den månad var- under den försäkrade fyller sextiosju år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad. ökas pensionen med sex tiondels

Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad, varun- der den försäkrade fyller .se.t'tiofeni år. skall pensionen. där ej annat följer av fjärde stycket. minskas med sex tiondels procent för varje månad. som då pensionen börjar utgå åter- står till ingången av den månad var- under den försäkrade fyller sextio- fem år. Om pensionen börjar utgå se- nare än från och med sistnämnda månad. ökas pensionen med sex

Prop. 1974:129

.:Vuvarande lydelse

procent för varje månad . som då pen- sionen börjar utgå förflutit från in- gången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången av den månad. un- der vilken den försäkrade fyllt sjuttio år. och ej heller till tid. då den för- säkrade åtnjutit folkpension eller icke varit berättigad till tilläggspen- sion i form av ålderspension.

Om ålderspension upphört efter återkallelse enligt [2 kap. l ;" tredje stycket.skall senare utgående ålders— pension minskas med sex tiondels procent för varje månad som ålders- pension utgått samt sex tiondels pro- cent för varje månad. som då ålders— pensionen åter börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sevtiosiu år. Börjar pensionen åter utgå efter in- gången av den månad varunder den försäkrade fyllt sex/insiu år skall pen— sionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vil— ken pcnsionen tidigare utgått.

l6

Föreslagen lydelse

tiondels procent för varje månad. som då pensionen börjar utgå för- flutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången av den månad. under vilken den för- säkrade fyllt sjuttio år. och ej heller till tid. då den försäkrade åtnjutit folkpension eller icke varit berätti— gad till tilläggspension i form av ål- derspension.

Om ålderspension upphört efter återkallelse enligt l2 kap. l ;" tredje stycket.ska|l senare utgående ålders— pension minskas med sex tiondels procent för varje månad som ålders- pension utgått samt sex tiondels pro- cent för varje månad. som då ålders- pensionen åter börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextio/ent år. Börjar pensionen åter utgå efter in- gången av den månad varunder den försäkrade fyllt sextiofem år skall pensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vil- ken pensionen tidigare utgått.

l3 kap.

Rätt till tilläggspension i form av förtidspension tillkommer 'enligt vad nedan sägs försäkrad. som ej åtnjuter ålderspension enligt den- na lag. för tid före den månad. då han fyller sextios/u år. därest hans ar— betsförmåga på grund av sjukdom el- ler annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och

N' .!

Rätt till tilläggspension i form av förtidspension tillkommer enligt vad nedan sägs försäkrad. som ej åtnjuter ålderspension enligt den- na lag. för tid före den månad. då han fyller sextiofem år. därest hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fy- siska eller psykiska prestationsför— mågan är nedsatt med minst hälften

Prop. 1974:129

Nuvarumle lydelse

nedsättningen kan anses varaktig samt den försäkrade äger tillgodo- räkna sig pensionspoäng för tid före det år. varunder pensionsfallet in- träffat. Även om nedsättning av ar- betsförmågan som nyss sagts icke fö- religger. skall äldre försäkrad under de närmare förutsättningar som an- givas i 7 kap. l ;" andra stycket äga rätt till förtidspension. därest han är varaktigt arbetslös.

17

Föreslagen lydelse

och nedsättningen kan anses varak— tig samt den försäkrade äger tillgo- doräkna sig pensionspoäng för tid före det år. varunder pensionsfallet inträffat. Även om nedsättning av arbetsförmågan som nyss sagts icke föreligger. skall äldre försäkrad un- der de närmare förutsättningar som angivas i 7 kap. 1 i andra stycket äga rätt till förtidspension. därest han är varaktigt arbetslös.

Kan nedsättning av arbetsförmågan icke anses varaktig men kan den antagas bliva bestående avsevärd tid. äger den försäkrade rätt till tilläggs- pension i form av sju k bid rag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid'. och skall i övrigt vad som är stadgat om förtidspension enligt första stycket första punkten gälla beträffande sjukbidrag.

Vad i 7 kap. 2 och 3 ;; stadgas skall äga motsvarande tillämpning be- träffande förtidspension enligt detta kapitel.

2 ;"

Uppgår den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten för pensionsfallet lägst till ett belopp som motsvarar det vid årets ingång gällande basbeloppet. eller har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst tre av de fyra år. som närmast föregått det år då pensionsfallet inträffar. skall förtidspension utgå med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket. Detsamma skall gälla då vid tidpunkten för pensionsfallet sjukpenninggrundande inkomst uppgående till belopp som nu sagts icke fastställts. men skulle ha fastställts. därest den allmänna försäkringskassan haft kännedom om samtliga de förhållanden som skola ligga till grund för fastställandet.

llel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspen- sion. som skulle tillkomma den för- säkrade. därest sådan pension skulle börja utgå från och med den månad varunder han fyller sextios/u år. Här- vid skall ålderspensionen beräknas under antagande att den försäkrade för varje år från och med det då för- tidspensionen börjar utgå till och med det då han uppnår sextio/bm års

2 Riksdagen 1974. [ sam/. Nr 129

Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspen- sion. som skulle tillkomma den för- säkrade. därest sådan pension skulle börja utgå från och med den månad varunder han fyller sextio/em år. Härvid skall ålderspensionen beräk- nas under antagande att den för- säkrade för varje år från och med det då förtidspensionen börjar utgå till och med det då han uppnår sextio/yra

Prop. l974:129

.:"Vnt'uramle lydelse

ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av de pen- sionspoängtal. vilka tillgodoräknats honom under de fyra år som närmast föregått det år då pensionsfallet in— träffade eller. om pensionen där- igenom blir större. under samtliga år från och med det då han fyllt sexton år till och med det som närmast fö- regått pensionfallet. Vid beräkning- en av nämnda medeltal bortses från de år intill ett antal av hälften. för vilka pensionspoäng ej tillgodoräk— nats den försäkrade eller för vilka po- ängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf må ej utgå. om undantagande enligt 11 kap. 7.5 ägde giltighet för den för- säkrade då pensionsfallet inträffade samt undantagandet tillika föranlett. att den försäkrade för något av de fyra närmast föregående åren gått förlustig mer än en pensionspoäng. Ej heller må pension som nu sagts utgå. om den försäkrade vid .sexliosjn års ålder icke kan komma i åtnju- tande av ålderspension enligt 12 kap.

Äger den försäkrade icke komma i åtnjutande av förtidspension enligt vad i 2 :" stadgas men skulle han hava varit berättigad till tilläggspen- sion i f'orm av ålderspension. därest han uppnått sexrios/u års ålder det år då pensionsfallet inträffar. skall hel förtidspension utgå med belopp mot- svarande vad den försäkrade i sådant fall skulle hava erhållit i ålderspen- sion. beräknad enligt 12 kap. 2 ;" för- sta och andra styckena.

18

Föreslagen lydelse

års ålder tillgodoräknats pensionspo- äng motsvarande medeltalet av de pensionspoängtal. vilka tillgodoräk- nats honom under de fyra år som närmast föregått det år då pensions- fallet inträffade eller. om pensionen därigenom blir större. under samt- liga år från och med det då han fyllt sexton år till och med det som när- mast föregått pensionsfallet. Vid be- räkningen av nämnda medeltal bort— ses från de år intill ett antal av hälf- ten. för vilka pensionspoäng ej till- godoräknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf må ej utgå. om undantagande enligt 11 kap. 7ä ägde giltighet för den för- säkrade då pensionsfallet inträffade samt undantagandet tillika föranlett. att den försäkrade för något av de fyra närmast föregående åren gått förlustig mer än en pensionspoäng. Ej heller må pension som nu sagts utgå. Om den försäkrade vid sextio- fem års ålder icke kan komma i åt- njutande av ålderspension enligt 12 kap.

'//.

Äger den försäkrade icke komma i åtnjutande av förtidspension enligt vad i ZR" stadgas men skulle han hava varit berättigad till tilläggspen- sion i form av ålderspension. därest han uppnått sextio/em års ålder det år då pensionsfallet inträffar. skall hel förtidspension utgå med belopp motsvarande vad den försäkrade i sådant fall skulle hava erhållit i ål- derspension. beräknad enligt 12 kap. Zå första och andra styckena.

Prop. l974:129 l9

Nuvarande lydelse Iu'ires/agen lydelse

15 kap. 2 :

För .lörsäkrad, som är _lödd under något av åren l911—1927. skall vid till- Iämpning av 11 kap. 1 i andra stycket pensionsgrundartde inkomst beräknas även/ör det år varunder han./_"v/It sex- tiofem är. dock ej för det./all han under nämnda a'r åtnjutit förtidspension en- ligt denna lag eller ålderspension enligt 6 kap. 1 i andra stycket eller I .? kap. ! i andra stycket.

Beräkning av förtidspension skall under förutsättningar som angivas i 13 kap. 2 f_förjörsäkrad som avses i den- na paragraf ske under antagande att den försäkrade tillgodoräknats pen— sionspoäng även./ör det är då han upp- när sextiofem års ålder.

Vid beräkning av ålderspension som avses i 12 kap. 1 .fjörsta stycket skall. om pensionen därigenom blir större.

_ försäkrad som avses i denna paragraf tillgodoräknas pensionspoäng som om han blivit berättigad till förtidspension enligt [3 kap. ! _xt'frän och med januari månad det år han uppna'r sextiofem års ålder.

16 kap. 1 == Den som önskar komma i åtnjutande av pension skall göra ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar. Åtnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt den— na Iag. må allmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension utan hinder av att han icke gjort ansökan därom. Åtnjuter försäkrad sjukbidrag el- Åtnjuter försäkrad sjukbidrag el- ler till viss tid begränsad invaliditets- ler till viss tid begränsad handikapp- ersättning. må den tid varunder så- ersättning, må den tid varunder så—

” Senaste lydelse l974:510.

Prop. l974:129

Nuvarande [rt/else

dan förmån skall utgå förlängas utan att ansökan därom gjorts.

20

Föreslagen lydelse

dan förmän skall utgå förlängas utan att ansökan därom gjorts.

| den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna den pensionsbcrättigade pension enligt denna lag utan hinder av att han icke gjort ansökan därom.

För den försäkrades kostnader för liikarundersökning och läkarutlåtan- de vid ansökan om förtidspension. invaliditetsersätt— ning eller vårdbidrag skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar. invaliditetstillt'igg.

Såsom villkor för rätt till förtids- pension, invaliditetstillägg eller inva- liditetsersättning må föreskrivas att den försäkrade skall under högst trettio dagar vara intagen å visst sjukhus eller underkasta sig under- sökning av viss läkare. Vad som sagts nu skall äga motsvarande till- lämpning i fråga om rätt till vård: bidragFör den försäkrades kostna- der i anledning av sådan föreskrift skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

Ålderspension utgår från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiosiu år eller. om han önskar att pensionen skall börja utgå tidigare eller senare. från och med den månad som angives i pensions- ansökningen.

Förtidspension, barntillägg. inva— Iiditetstillägg. invaliditetsetsättning och vårdbidrag utgå från och med den månad. varunder rätt till förmå-

' Senaste lydelse l9741510.

För den försäkrades kostnader för läkarundersökning och Iäkarutlåtan- de vid ansökan om förtidspension. hamlikappersätltling eller vårdbidrag skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen lörordnar.

Såsom villkor för rätt till förtids- pension eller handikappersättning må föreskrivas att den försäkrade skall under högst trettio dagar vara inta- gen å visst sjukhus eller underkasta sig undersökning av viss läkare. Vad som sagts nu skall äga motsvarande tillämpning i fråga om rätt till vård- bidrag. För den försäkrades kostna- der i anledning av sådan föreskrift skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

VI.

Ålderspension utgår från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år eller. om han önskar att pensionen skall börja utgå tidigare eller senare. från och med den månad som angives i pensions- ansökningen.

Förtidspension. barntillägg. han- dikappersättning och vårdbid rag utgå från och med den månad. varunder rätt till förmånen inträtt. [ fall som

Prop. 1974:129

Nuvarande lydelse

nen inträtt. 1 fall som avses i l sand- ra stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den. då beslutet om pension med- delats.

21

Föreslagen lydelse

avses i l å andra stycket utgår dock förtidspension från och med måna- den näst efter den. då beslutet om pension meddelats.

Familjepension utgår från och med den månad då den försäkrade avlidit eller. om han vid sin död åtnjöt ålderspension eller förtidspension, från och med månaden näst efter den, varunder dödsfallet inträffat.

Pension må ej utgå för längre tid tillbaka än tre månader före ansök- ningsmånaden.

Vid utbetalning av folkpension för lörlluten tid till försäkrad. vars make uppbär folkpension. skall-pensionen så minskas. att det sammanlagda be- loppet för båda makarna motsvarar vad som skall utgå enligt 6 kap. 2å eller 7 kap. 4 &.

18 kap. 20 s*

Frågor om förtidspension, invali- ditetstillägg, invaliditetsersättning och vårdbidrag avgöras i allmän försäk- ringskassa av en pensionsdelegation, bestående av sju ledamöter. Dessa äro ordföranden i kassans styrelse, som tillika för ordet i delegationen, två av socialstyrelsen utsedda läkare, två av riksförsäkringsverket utsedda ledamöter som skola hava särskild erfarenhet av arbetsförhållanden och två av landstinget eller. om kassans verksamhetsområde utgöres av en- bart en kommun. av kommunfu'l- mäktige utsedda ledamöter. Omfat- tar kassans verksamhetsområde två landstingskommuner eller lands- tingskommun och kommun, som ej tillhör landstingskommun. skola landstingen eller landstinget och kommunfullmäktige vardera utse en ledamot. Då skäl äro därtill må re- geringen utse särskild ordförande i pensionsdelegation.

5 Senaste lydelse l974:510.

Frågor om förtidspension. handi- kappersättning och vårdbidrag avgö— ras i allmän försäkringskassa av en pensionsdelegation. bestående av sju ledamöter. Dessa äro ordföranden i kassans styrelse. som tillika för ordet i delegationen, två av socialstyrelsen utsedda läkare. två av riksförsäk- ringsverket utsedda ledamöter som skola hava särskild erfarenhet av ar- betsförhållanden och två av lands- tinget eller. om kassans verksam- hetsområde utgöres av enbart en kommun, av kommunfullmäktigc utsedda ledamöter. Omfattar kas- sans verksamhetsområde två lands- tingskommuner eller landstings- kommun och kommun. som ej till- hör landstingskommun, skola landstingen eller landstinget och kommunfullmäktige vardera utse en ledamot. Då skäl äro därtill må rc- geringen utse särskild ordförande i pensionsdelegation.

Prop. 1974:129 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Suppleant för ordförande. som tillika är ordförande i kassans styrelse, är den för honom utsedde suppleanten i styrelsen, såvida icke regeringen förordnar annorlunda. För annan ordförande, så ock för annan ledamot än ordförande utses en suppleant. Regeringen må dock föreskriva att för envar av de av socialstyrelsen utsedda läkarna skola utses två suppleanter.

l allmän försäkringskassa må med regeringens medgivande finnas flera

pensionsdelegationer.

19 kap.

2

Försäkrad. som vid utgången av visst är är inskriven hos allmän för- säkringskassa och ej fyllt sextiosju år och ej heller för december månad samma år åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt denna lag, skall för nämnda år till kassan erlägga sjukförsäkringsavgift un- der förutsättning att till statlig in- komstskatt beskattningsbar in- komst beräknats för honom vid tax- ering året närmast efter det år av- giften avser.

& )

Försäkrad. som vid utgången av visst år är inskriven hos allmän för- säkringskassa och ej fyllt sextio/'em år och ej heller för december månad samma år åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt denna lag. skall för nämnda år till kassan erlägga sjukförsäkringsavgift un- der förutsättning att till statlig in- komstskatt beskattningsbar in- komst beräknats för honom vid tax- ering året närmast efter det år av- giften avser.

4aå

Avgift till folkpensioneringen en- ligt 1 eller 3 ; skall utgå med tre och tre tiondels procent av det belopp. på vilket avgiften skall beräknas. 1 fråga om sådan arbetstagare hos re- dare som avses i l ; första stycket förordningen (1958z295) om sjö- mansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som Ko- nungen fastställer med motsvarande tillämpning av 4; andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

Avgift till folkpensioneringen en- ligt 1 eller 3; skall utgå med fyra och sju tiondels procent av det be- lopp. på vilket avgiften skall beräk- nas. I fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i lä första stycket förordningen (19581295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som re- geringen fastställer med motsvaran- de tillämpning av 4 ;" andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 såvitt avser 6 kap. 2.5 första stycket, 7 kap. 4 ;". 8 kap. 4 ;". 18 kap. 20ä och 19 kap. 4a &, den I juli 1975 såvitt avser rubriken till 9 kap.. 9 kap. 2—5 ,är och 16 kap. 1 och 2 åk" samt 5; andra stycket samt i övrigt den 1 juli 1976.

Prop. 19741129 23

Föreslagen lydelse

2. För försäkrad. som fyllt 65 år under tiden den I juli l974—den 30 juni 1976 och som icke åtnjutit ålderspension eller hel förtidspension. räknas de i 3 kap. 35 första stycket och 4 kap. 35 angivna högsta antalen dagar från och med den I juli 1976.

3. Har försäkrad vid utgången av juni månad 1976 åtnjutit pension med minskat belopp på grund av att för honom utgått ålderspension för tid före den månad varunder han fyllt 67 år. skall pension som avses i 6 kap. 25 andra eller tredje stycket. 7 kap. 4 5 andra stycket. 8 kap. 4 .5 tredje stycket. l2 kap. 25 tredje eller fjärde stycket eller l3 kap. 45 minskas i enlighet med dessa lagrums lydelse före den I juli 1976. För den. som den I juli |976 ej fyllt 67 år skall dock minskning icke ske med högre belopp än som föranledes av det antal månader varunder pension utgått före den l juli 1976 ökat med det antal månader som därefter kan återstå till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 år eller dessförinnan återkallar sin framställning om ålderspension.

4. Vid beräkning av ökning av ålderspension enligt 6 kap. 2 .5 andra stycket eller l2 kap. 25" tredje stycket gäller följande. För försäkrad som den I juli 1976 ej fyllt 67 år tages vid ökningens beräkning ej hänsyn till tid före den I juli 1976. För försäkrad som före den I juli 1976 fyllt 67 år beräknas ökningen med tillämpning av lagrummen i deras äldre lydelse.

5. Avgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. I eller 3 5 skall för år 1975 utgå med fyra och två tiondels procent av det belopp. på vilket avgiften skall beräknas. I fråga -om avgift som avser tid före den 1 januari 1975 gäller 19 kap. 4a5 i sin äldre lydelse.

6. Är försäkrad enligt beslut som meddelats på grundval av äldre be- stämmelser berättigad till invaliditetstillägg. invaliditetsersättning eller vård- bidrag för tid efter den l juli 1975 skall förmånen ej minskas eller upphöra med mindre så skulle ha skett om de äldre bestämmelserna alltjämt ägt tillämpning.

7. Förtidspension för försäkrad som är född år l928 eller senare skall be— räknas med tillämpning av l3 kap. 2 ; i dess äldre lydelse om rätt till för- månen föreligger för tid före den I juli 1976.

Prop. 19742129

2. Förslag till

24

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom förordnas i fråga om lagen (19691205) om pensionstillskott dels att 2. 3 och 755 skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 2 a 5.av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Pensionstillskott utgör Irettio pro- cent av basbeloppet. om ej annat föl- jer av bestämmelserna nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet utgöra

den 1 juli 1 96 9—den 30. juni I () 70 tre. den I juli 1970—den 3!) juni [97] ser.

den 1 juli 197l—den 30 juni 1972 nio.

den I juli l972-—den 30 juni 1973 to/t'.

den I juli 1973—(1en 30 juni 1974 femton.

den I juli 1974—den 30 jtmi 1975 aderton,

den I juli 1975—den 30 juni 1976 tjugoen.

den I juli 1976—den 30 juni l977 Hugo./Iwo.

den ljuli 1977—den 30juni 1978 tjugosju procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspen- sion. som börjat utgå tidigare eller

' Senaste lydelse l970:l87.

Föreslagen lydelse

25'

Pensionstillskott till ålderspension eller änkepension utgör./fvrtiafem pro- cent av basbeloppet. om ej annat föl- jer av bestämmelserna nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet rill ålderspension eller änkepension utgöra

den I juli l976—den 30juni l977 tillse/”em.

den ljuli 1977—den 30 juni l978 lingon/o,

den ljuli l978—den 30 juni 1979 trettiotre.

den ljuli [WO—den 30 juni 1980 trettiosiu.

den ljuli lO80—den 30 juni 198! fvrtioen procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspen- sion. som börjat utgå tidigare eller

Prop. 1974:129

Nuvarande lydelse

senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sex- tiosju år. utgör det belopp som fram- kommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen min- skas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 5 andra eller med- je stycket lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott till förtidspensimt. som enligt 7 kap, 2 5 andra eller tredje stycket lagen om allmän. försäkring ut- går med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension. utgör motsvarande andel av pensionstillskott som anges i första eller andra stycket. Pensionstill- skott till förtidspension, som utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. I % tredje stveket lagen om allmän försäkring upp/rört att utgå. ska/l minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålders- pensionen utgått.

25

Föreslagen lydelse

senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sex- tiofem år. utgör det belopp som f ram- kommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen min- skas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 5 andra eller tred- je stycket lagcn den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott till änkepension. som enligt 8 kap. 4 5 andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med minskat belopp. utgör det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna pro- centtalen minskas i motsvarande mån.

JatX

Pensionstillskott till förtidspen-l sion utgör nittio procent av basbe- loppet. om ej annatföljer av bestäm- melserna nedan i denna paragra/I tider skall till förtidspension

Under nedannämnda pensionstillskottet utgöra

den I juli 1976-den 30juni I 977 femtio,

den ljuli I977—den 30 juni 1978 ferntioåtta.

Prop. 19741129

Nuvarande lydelse

Pensionstillskott utgår ej i den mån det tillsammans med vad den försäkrade har rätt att uppbära i till- läggSpension i form av ålderspen- sion. förtidspension och änkepension överstiger vid

ålderspension. som börjat utgå från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år. tret- tio procent av basbeloppet.

1 Senaste lydelse 19711276.

26

Föreslagen lydelse

den I .juli l978—den 30 juni 1979 sex/loses".

den I juli I (”O—den 30 _juni I 980 sjttttiofyra.

den I juli [Old)—den 30 juni 198! åttiotvå procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till sion. som enligt 7 kap. 2 5" andra eller tredje stycket lagen om allmän försök- ring utgår med två tredjedelar elle/'hö/fl

_förtidspen -

ten av hel förtidspension. utgör nrotsva - rande andel av pensionstillskott som anges i första eller andra stycket. Pen- sionstillskott till förtidspension, som ut- går. för tid efter det att ålderspension med stöd av6 kap. I tl tredje stycket/a- gen om alltnönförsökring upphört att utgå, ska/I minskas med sex tiondels procentför varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

Pensionstillskott till ålderspension eller änkepension utgår ej i den mån det tillsammans med vad den för- säkrade har rätt att uppbära i tilläggs- pension i form av ålderspension och änkepension överstiger vid

ålderspension. som börjat utgå från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextio/em år. under tiden

den ljuli [Wo—den _?Ojuni 1977 trettiof'vra,

den I juli 1977—den 3!) juni 1978 tt'ettioåtta.

den I juli I 978—den 30 juni 1979 f_jtrtiott'å,

samt-från och med den I juli [979 fyrtiofem procent av basbeloppet;

Prop. l974:129

Nuvarande lydelse

ålderspension. som börjat utgå ti- digare eller senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år. det belopp som framkommer om trettio procent av basbeloppet minskas eller ökas i mot- svarande mån som pensionen min- skas eller ökas enligt 6 kap. 2 5 andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring.

Rirtidspension trettio procent av basbeloppet eller. om den enligt 7 kap. 2 x') andra eller tredje stycket lagen om allmän-försäkring utgår med två tred- jedelar eller hälften av hel förtidspen- sion eller enligt 7 kap. 4 t andra styck- et samma lag eljest utgår med minskat belopp. det belopp som framkommer om trettio procent av basbeloppet min- skas i motsvarande mån.

änkepension trettio procent av bas- beloppet eller. om den enligt 8 kap. 45 andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med minskat belopp. det belopp som framkommer om trettio procent av basbeloppet minskas. i motsvarande mån.

27

Föreslagen lydelse

ålderspension. som börjat utgå ti- digare eller senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. det belopp som framkommer om ovan nämnda pro- centtal minskas eller ökas i motsva- rande mån som pensionen minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 5 andra eller tredje stycket lagen om allmän för- säkring;

änkepension ovan för olika tider angivna procentta/ eller. om den en- ligt 8 kap. 4 5 andra ellertredje styck- et lagen om allmän försäkring utgår med minskat belopp. det belopp som framkommer om nämnda procentta/ minskas i motsvarande mån.

Pensionstillskott till _förtidspension utgår ej i den mån det tillsammans med vad den försäkrade har rätt att uppbära i tilläggspension iform avför- tidspensian eller änkepension översti- ger under tiden

den ljuli l976—den 30 juni 1977 sextioåtta.

den ljuli l977—den-30 juni 1978 sjuttiosex.

den I juli l978—den 30 juni 1979 åttio/yra

samt/rån och med den ljuli 1979 nittio procent av basbeloppet.

Utgår förtidspension enligt 7 kap. 2 5 andra eller tredje stycket lagen om all-

nrän tred- . försäkring med två jedelar eller hälften av hel förtids-

pension eller utgår förtidspension enligt 7 kap. 4 5 andra stycket samma lag el- jest med minskat belopp, utgör pen- sionstillskottet det belopp som fram- kommer om de iföregående stycke nämnda procenttalen minskas i mot- svarande mått.

Prop. l974:129 28

Nuvarande lydelse F öres/agan lydelse

7 5 Närmare föreskrifter för tillämp- Närmare föreskrifter för tillämp- ningen av denna lag meddelas av ningen av denna lag meddelas av re- Konungen eller. efter Konungens be- geringen eller. efter regeringens bc- myndigande. av riksförsäkringsver- myndigande. av riksförsäkringsver- ket. ket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 såvitt avser 7 5 och i övrigt den 1 juli 1976.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före den 1 juli 1976.

3. Har pension minskats eller ökats med tillämpning av punkten 3 eller 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1974:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall pensionstillskott till pensionen min- skas eller ökas i motsvarande mån.

Prop. l974:129

3. Förslag till

29

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962z392l om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension'

dels att i 2. 5 och 17 55 ordet "Konungen" och böjningsform av detta ord skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form.

dels att 1 och 3.5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

llustrutillägg tillkommer för tid före den månad. då hustrun fyllersextiosju år. hustru till den. som åtnjuter folkpension i form av ålders- pension eller förtidspension. därest hustrun fyllt sextio år och själv ej åtnjuter folkpension och makarna varit gifta minst fem år. När särskil- da skäl äro därtill. må hustrutillägg utgå. oaktat hustrun ej fyllt sextio . år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år.

llustrutillägg skall. där ej annat följer av vad i 4 5 stadgas. för år räk— nat motsvara skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda beloppet av folkpension i form av ålderspension till två makar jämte två pensions- tillskott enligt lagen om pensionstill- skott samt å andra sidan folkpension i form av ålderspension till ogift jäm- te ett sådant pensionstillskott. ål- derspensionerna och pensionstill- skotten beräknade för år och under förutsättning att de börjat utgå från och med den månad varunder den pensionsberättigade fyllt sextiosju år.

' Lagen omtryckt 19731909.

Föreslagen lydelse

5

Hustrutillägg tillkommer för tid före den månad. då hustrun fyller sextiofem år. hustru till den. som åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension. därest hustrun fyllt sextio år och själv ej åtnjuter folkpension och ma- karna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl äro därtill. må hustru— tillägg utgå. oaktat hustrun ej fyllt sextio år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år.

Hustrutillägg skall. där ej annat följer av vad i 4 5 stadgas. för år räk- nat motsvara skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda beloppet av folkpension i form av ålderspension till två makar jämte två pensions— tillskott till ålderspension enligt lagen om pensionstillskott samt å andra si- dan folkpension i form av ålderspen- sion till ogift jämte ett sådant pen- sionstillskott. ålderspensionerna och pensionstillskotten beräknade för år och under förutsättning att de börjat utgå från och med den månad var- under den pensionsberättigade fyllt sextiofem år.

Prop. 1974:129 30

Nu varande lvdelse Föreslagen lydelse

3 ;" llustrutillägg eller kommunalt Hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg må ej utgå till ålders- bostadstillägg må ej utgå till ålders- pension. som den till sådan pension pension. som den till sådan pension berättigade åtnjuter för tid före den berättigade åtnjuter för tid före den månad varunder han fyller sextiosju månad varunder han fyller sextio/em år. år.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 2. 5 och 17.3; den I januari 1975 och i övrigt den 1 juli l976.

Prop. l974:129

4. Förslag till

31

Lag om ändring i lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen ( 1954:243 ) om yrkesskadeförsäkring dels atti 2.3. 5. 6. 12. 32. 36. 39. 41. 48. 58 och 59 åå ordet ”Konungen" och böjningsform av detta ord skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form.

dels att 16 och 20åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Har olycksfall eller inverkan. som avses i 6 å. efter upphörande av där— av förorsakad sjukdom medfört un- der längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan eller ned- sättning av densamma med minst en tiondel.utgives undertiden l iv — till den skadade. Medför samma olycksfall inverkan ånyo sjukdom. på grund varav sjuk- penning skall utgå. äger den skadade dock icke uppbära livräntan under sjukdomstiden. Livräntan beräknas på grundval av den skadades årliga arbetsförtjänst. i förekommande fall nedsatt efter vad i tredje stycket sägs. tersättningsunderlaget) samt utgår för tid till och med må- naden närmast före den. under vil- ken han fyller sextiosju år. med be- lopp som för år räknat motsvarar

a) vid förlust av arbetsförmågan: elva tolftedelar av ersättningsunder- laget.

bl vid nedsättning av arbetsför— mågan med minst tre tiondelar: en mot graden av nedsättningen sva— rande del av ersättningsunderlagct. minskad med en tolftedel av detta. r a' n t a eller

och

' Senaste lydelse l967:916.

Föreslagen lydelse

16 å'

Har olycksfall eller inverkan. som avses i 6 å. efter upphörande av där- av förorsakad sjukdom medfört un- der längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan eller ned- sättning av densamma med minst en tiondel. utgives under tiden 1 i v - rä'nta till den skadade. Medför samma olycksfall eller inverkan ånyo sjukdom. på grund varav sjuk- penning skall utgå. äger den skadade dock icke uppbära livräntan under sjukdomstiden. Livräntan beräknas på grundval av den skadades årliga arbetsförtjänst. i förekommande fall nedsatt efter vad i tredje stycket sägs. (ersättningsunderlaget) samt utgår för tid till och med må- naden närmast före den. under vil- ken han fyller sextio/'em år. med be- lopp som för år räknat motsvarar

a) vid förlust av arbetslörmågan: elva tolftedelar av ersättningsunder- laget.

b') vid nedsättning av arbetsför- mågan med minst tre tiondelar: en mot graden av nedsättningen sva- rande del av ersättningsunderlaget. minskad med en tolftedel av detta. och

Prop. l974:129

:'Vuvarande lydelse

el vid nedsättning av arbetslör- mågan med mindre än tre tiondelar: den del av två tredjedelar av ersätt- ningsunderlaget. som svarar mot graden av nedsättningen.

För tid från och med den månad. under vilken skadad fyllt sextiosit/ år. utgör Iivräntan tre ljärdedelar av det belopp. vartill livräntan skall be— räknas jämlikt första stycket.

32

Föreslagen [wie/se

c) vid nedsättning av arbetsför- mågan med mindre än tre tiondelar: den del av två tredjedelar av ersätt- ningsunderlaget. som svarar mot graden av nedsättningen.

För tid från och med den månad. under vilken skadad fyllt sextio/'em år. utgör livräntan tre ljärdedelar av det belopp. vartill livräntan skall be- räknas jätnlikt första stycket.

Vid fastställande av ersättningsunderlaget medräknas årlig arbetsförtjänst. i vad den icke överstiger två gånger basbeloppet vid ingången av det år då skadan inträffade. till hela sitt belopp. i vad den överstiger två men ej tre gånger nämnda basbelopp. till tre fjärdedelar och i vad den överstiger tre gånger nämnda basbelopp. till hälften.

Pä ansökan av den skadade må försäkringsrådet. när skäl därtill prö- vas löreligga. besluta att livränta el- ler del därav eller livränta för viss tid skall utbytas mot ett belopp lör en gång. motsvarande högst de ut- bytta Iivräntebeloppens kapitalvärde enligt bcräkningsgrunder som fast- ställas av Konungen.

Änka efter den avlidne äger upp- bära livränta. så länge hon lever ogift. Livräntans belopp skall för tid till och med månaden närmast före den under vilken änkan fyller sex- riosju år. motsvara en tredjedel och för tid därefter en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Levde makarna åtskilda efter vunnen hem- skillnad. skall livränta dock ej utgå till änkan med mindre hon enligt dom eller avtal var berättigad till un- derhåll av den avlidne.

1 Senaste lydelse 1967:916.

På ansökan av den skadade må försäkringsrådet. när skäl därtill prö- vas föreligga. besluta att livränta el- ler del därav eller livränta för viss tid skall utbytas mot ett belopp för en gång. motsvarande högst de ut— bytta livräntebcloppens kapitalvärde enligt beräkningsgrunder som fast- ställas aV regeringen.

N':

Änka efter den avlidne äger upp- bära livränta. så Iänge hon lever ogift. Livräntans belopp skall för tid till och med månaden närmast före den. under vilken änkan fyller sex- tiofem år. motsvara en tredjedel och för tid därefter en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Levde makarna åtskilda efter vunnen hem- skillnad. skall livränta dock ej utgå till änkan med mindre hon enligt dom elleravtal var berättigad till un- derhåll av den avlidne.

Prop. 19741129 33

Nuvarande l_l-'t'l('/S(' Föreslagen lydelse

Var den avlidne ogift. skall livränta efter samma grunder som angivits i första stycket utgå till ogift kvinna. som sedan avsevärd tid sammanlevde med den avlidne under äktenskapsliknande förhållanden. så ock till kvinna. som var trolovad med den avlidne och som hade eller haft barn med honom eller var havande med barn till honom. Har kvinna som nu nämnts varit gift och äger hon åtnjuta underhåll av sin förutvarande man eller.om han är avliden. i egenskap av efterlevande till honom uppbära livränta. pension —annan än folkpension eller tilläggspension —skadestånd eller annan därtned jämförlig ersättning. som skall upphöra att utgå därest hon ingår nytt äk- tenskap. skall för tid. under vilken hon äger rätt till dylik förmån. henne tillkommande livränta enligt detta stycke minskas med vad som svarar mot värdet av förmånen. Avdrag som nu sagts skall ock ske för vad kvinnan äger uppbära i livränta efter man. med vilken hon tidigare sammanlevat under äktenskttpsliknande förhållanden eller varit trolovad.

Rätten till livränta enligt första eller andra stycket upphör. därest den efterlevande avsevärd tid under äktenskapsliknande förhållanden samman-

lever med annan.

Efterlämnar den som avlidit änk- ling och kommer denne genom dödsfallet att sakna erforderligt un- derhåll. skall honom efter vad som med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. Livränta må dock utgå endast så länge änklingen lever ogift samt må för tid till och med månaden närmast före den. under vilken han fyller sex- Hos/"u år. motsvara högst en tredjedel och för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnas årliga arbetsför— tjänst.

Var den som avlidit pliktig att till fullgörande av lagstadgad under- hållsskyldighet å särskilda tider ut- giva bidrag till förutvarande make. äger denne. så länge bidraget skolat utgå. erhålla livränta med belopp. som motsvarar bidraget. Livräntan må dock för tid till och med må- naden närmast före den. under vil- ken den berättigade fyller sexrios/u år. motsvara högst en tredjedel och

livränta tillerkännas

3 Riksdagen 1974. ! saml. Nr [29

Efterlämnar den som avlidit änk— ling och kommer denne genom dödsfallet att sakna erforderligt un- derhåll. skall livränta tillerkännas honom efter vad som med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. Livränta må dock utgå endast så länge änklingen lever ogift samt må för tid till och med månaden närmast före den. under vilken han fyllersex- tio/em år. motsvara högst en tred- jedel och för tid därefter högst en

fjärdedel av den avlidnas årliga ar— betsförtjänst.

Var den som avlidit pliktig att till fullgörande av lagstadgad under- hållsskyldighet å särskilda tider ut— giva bidrag till förutvarande make. äger denne. så länge bidraget skolat utgå. erhålla livränta med belopp. som motsvarar bidraget. Livräntan må dock för tid till och med må- naden närmast före den. under vil- ken den berättigade fyller sextio/em år. motsvara högst en tredjedel och

Prop. 1974:129 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för tid därefter högst en fjärdedel av för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. den avlidnes årliga arbetsförtjänst.

Finnas flera Iivränteberättigade och skulle enligt ovan angivna beräk- ningsgrunder livräntornas sammanlagda belopp överstiga en tredjedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. skola livräntorna. så länge anledningen härtill fortfar. nedsättas proportionellt så att de tillhopa uppgå till nyss- nämnda andel av den årliga arbetsförtjänsten,

Skall livränta. varom sägs i denna paragraf. utgå så länge livräntetagarcn lever ogift och ingår han äktenskap före fyllda sextio år. utgives ett belopp för en gång. motsvarande tre årsbelopp av livräntan. beräknad på grundval av det månadsbelopp vartill livräntan uppgick den månad äktenskapet in- gicks eller vartill den skulle ha uppgått nämnda månad utan hänsyn till stadgandena i nästföregående stycke och i 23 å.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 2. 3. 5. 6 och 12 åå. 16å fjärde stycket. 32. 36. 39. 41. 48. 58 och 59 åå den 1 januari 1975 och i övrigt den 1 juli 1976. De nya bestämmelserna i 16å första och andra styckena samt 20å äger icke tillämpning i fråga om skada. som inträffat före den 1 juli 1976. och ej heller i fråga om skada. som yppats senare. därest den skadade icke efter lagens ikraftträdande varit utsatt för inverkan av sådan art. som orsakat skadan.

Prop. l974:129

5. Förslag till

Lag om ändring i militärersättningsf'örordningen (195026!)

Härigenom förordnas i fråga om militärersättningsförordningen ( 1950z261) dels atti [ å.6 å 1 mom.. l4och 23 åå ordet "Konungen" och böjningsform av detta ord skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form.

dels att 6å 3 mom. och 7å 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

3 m 0 m . ' Har olycksfallet efter upphörande av därav förorsakad sjukdom medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av är betsförmågan eller nedsättning av denna med minst en tiondel. utgi- ves. där ej annat följer av 5 mom.. livränta under tiden till den skadade. Medför samma olycksfall ånyo sjuk- dom. på grund varav sjukpenning skall utgå. äger den skadade dock icke uppbära livräntan under sjuk- domstiden. Livräntan beräknas på grundval av den skadades årliga ar- betsförtjänst. i förekommande fall nedsatt efter vad i tredje stycket sägs. lersättningsunderlaget) samt utgår för tid till och med månaden närmast före den. under vilken han fyller sexriosjju år. med belopp som för år räknat motsvarar

a'lvid förlust av arbetsförmågan: elva tolftedelar av ersättningsunder- laget.

bl vid nedsättning av arbetsförmå- gan med minst tre tiondelar: en mot graden av nedsättningen svarande del av ersättningsunderlaget. mins- kad med en tolftedel av detta. och

"Senaste lydelse l967:918.

Föreslagen lydelse

X" >

3 mom. Har olycksfallet efter upphörande av därav förorsakad sjukdom medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av ar- betsförmågan eller nedsättning av denna med minst en tiondel utgives. där ej annat följer av 5 mom.. liv- ränta under tiden till den skadade. Medför samma olycksfall ånyo sjuk- dom. på grund varav sjukpenning skall utgå. äger den skadade dock icke uppbära livräntan under sjuk- domstiden. Livräntan beräknas på grundval av den skadades årliga ar— betsförtjänst. i förekommande fall nedsatt efter vad i tredje stycket sägs. (ersättningsunderlaget) samt utgår för tid till och med månaden närmast före den. under vilken han fyller sextio/em år. med belopp som för år räknat motsvarar

a)vid förlust av arbetsförmågan: elva tolftedelar av ersättningsunder- laget.

b) vid nedsättning av arbetsförmå- gan med minst tre tiondelar: en mot graden av nedsättningen svarande del av ersättningsunderlaget. mins- kad med en tolftedel av detta. och

Prop. l974:129

Nuyarande lydelse

c) vid nedsättning av arbetsförmå- gan med mindre än tre tiondelar: den del av två tredjedelar av ersättnings- underlaget. som svarar mot graden av nedsättninge .

För tid från och med den månad. under vilken skadad fyllt sextiosju år. utgör livräntan tre fjärdedelar av det belopp. vartill livräntan skall be- räknas jämlikt första stycket.

36

Föreslagen l vdelse

c) vid nedsättning av arbetsförmå- gan med mindre än tre tiondelar: den del av två tredjedelar av ersättnings- underlaget. som svarar mot graden av nedsättningen.

För tid från och med den månad. under vilken skadad fyllt sextio/em år. utgör livräntan tre fjärdedelar av det belopp. vartill livräntan skall be— räknas jämlikt första stycket.

Vid fastställande av ersättningsunderlaget medräknas årlig arbetsförtjänst. i vad den icke överstiger två gånger basbeloppet enligt lkap. 6å lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring vid ingången av det år då skadan inträffade. till hela sitt belopp. i vad den överstiger två men ej tre gånger nämnda basbelopp. till tre fjärdedelar och i vad den överstiger tre gånger nämnda basbelopp. till hälften.

På ansökan av den skadade må l'örsäkringsrådet. när skäl därtill prö- vas föreligga. besluta att livränta el- ler del därav eller livränta för viss tid skall utbytas mot ett belopp för en gång. motsvarande högst de ut- bytta Iivräntebeloppens kapitalvärde enligt beräkningsgrunder som fast- ställas av Konungen.

2 mo m.2 Änka efter den av— lidne äger uppbära livränta. så länge hon lever ogift. Livräntans belopp skall för tid till och med månaden närmast före den. under vilken än- kan fyller .se_t'riositi år. motsvara en tredjedel och för tid därefter en fjär- dedel av den avlidnes årliga arbets- förtjänst. Levde makarna åtskilda efter vunnen hemskillnad. skall liv- ränta dock ej utgå till änkan med

7Senaste lydelse 1967:918

11.

På ansökan av den skadade må försäkringsrådet. när skäl därtill prö- vas föreligga. besluta att livränta el- ler del därav eller livränta för viss tid skall utbytas mot ett belopp för en gång. motsvarande högst de ut- bytta Iivräntebeloppens kapitalvärde enligt beräkningsgrunder som fast— ställas av regeringen.

2 m 0 m . Änka efter den avlidne äger uppbära livränta. så länge hon lever ogift. Livräntans belopp skall förtid till och med månaden närmast före den. under vilken änkan fyller sextio/'em år. motsvara en tredjedel och för tid därefter en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Levde makarna åtskilda efter vunnen hemskillnad. skall livränta dock ej utgå till änkan med mindre hon en-

Prop. 1974:129

Nuvarande lydelse

mindre hon enligt dom eller avtal

37

Föreslagen lydelse

ligt dom eller avtal var berättigad till

var berättigad till underhåll av den underhåll av den avlidne. avlidne.

Var den avlidne ogift. skall livränta efter samma grunder som angivits i första stycket utgå till ogift kvinna. som sedan avsevärd tid sammanlevde med den avlidne under äktenskapsliknande förhållanden. så ock till kvinna. som var trolovad med den avlidne och som hade eller haft barn med honom eller var havande med barn till honom. Har kvinna som nu nämnts varit gift och äger hon åtnjuta underhåll av sin förutvarande man eller. om han är avliden. i egenskap av efterlevande till honom uppbära livränta. pension — annan än folkpension eller tilläggspension —skadestånd eller annan därmed jämförlig ersättning. som skall upphöra att utgå därest hon ingår nytt äk- tenskap. skall för tid. under vilken hon äger rätt till dylik förmån. henne tillkommande livränta enligt detta stycke minskas med vad som svarar mot värdet av förmånen. Avdrag som nu sagts skall ock ske för vad kvinnan äger uppbära i livränta efter man. med vilken hon tidigare sammanlevat under äktenskapsliknande förhållanden eller varit trolovad.

Rätten till livränta enligt första eller andra stycket upphör. därest den efterlevande avsevärd tid under äktenskapsliknande förhållanden samman-

lever med annan.

Efterlämnar den som avlidit änk- ling och kommer denne genom dödsfallet att sakna erforderligt un- derhåll. skall honom efter vad som med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. Livränta må dock utgå endast så länge änklingen lever ogift samt må för tid till och med månaden närmast före den. under vilken han fyllersex- tiosiu år. motsvara högst en tredjedel och för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnas årliga arbetsför- tjänst.

Var den som avlidit pliktig att till fullgörande av lagstadgad under- hållsskyldighet å särskilda tider ut— giva bidrag till förutvarande make. äger denne. så länge bidraget skolat utgå. erhålla livränta med belopp. som motsvarar bidraget. Livräntan må dock för tid till och med må-

Iivränta tillerkännas

Efterlämnar den som avlidit änk- ling och kommer denne genom dödsfallet att sakna erforderligt un— derhåll. skall livränta tillerkännas honom efter vad som med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. Livränta må dock utgå endast så länge änklingen lever ogift samt må för tid till och med månaden närmast före den. under vilken han fyllersex- rio/'em år. motsvara högst en tred- jedel och för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnas årliga ar- betsförtjänst.

Var den som avlidit pliktig att till fullgörande av lagstadgad under- hållsskyldighet å särskilda tider ut- giva bidrag till förutvarande make. äger denne. så länge bidraget skolat utgå. erhålla livränta med belopp. som motsvarar bidraget. Livräntan må dock för tid till och med må-

Prop. ]974:129 38

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

naden närmast före den. under vil— naden närmast före den. under vil- ken den berättigade fyller sexriosju ken den berättigade fyller sextio/em år. motsvara högst en tredjedel och år. motsvara högst en tredjedel och för tid därefter högst en fjärdedel av för tid därefter högst en fjärdedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. den avlidnes årliga arbetsförtjänst.

Finnas flera livränteberättigade och skulle enligt ovan angivna beräk- ningsgrunder livräntornas sammanlagda belopp överstiga en tredjedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. skola livräntorna. så länge anledningen härtill fortfar. nedsättas proportionellt så att de tillhopa uppgå till nyss- nämnda andel av den årliga arbetsförtjänsten.

Skall livränta. varom sägs i detta mom.. utgå så länge livräntetagaren lever ogift och ingår livräntetagaren äktenskap före fyllda sextio år. utgives ett belopp för en gång. motsvarande tre årsbelopp av livräntan. beräknad utan hänsyn till stadgandena i nästföregående stycke och i 5 mom. här nedan.

Denna lag träder i kraft såvitt avser l &. 6ä ] mom. och 3 mom. fjärde stycket. 14 och 23 äs" den 1 januari l975 och i övrigt den I juli 1976. De nya bestämmelserna i 6.5 3 mom. första och andra styckena samt 7.5 2 mom. äger icke tillämpning i fråga om skada. som inträffat före den 1 juli 1976.

Prop. l974:129 _ 39

6. Förslag till

Lag om ändring i lagen (l973:477) om procentsatsen för uttag av av- gift under åren 1975—1979 till försäkringen för tilläggspension

Härigenom förordnas. med ändring av vad som föreskrivits i lagen (l973z477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975—1979 till försäkringen för tilläggspension. att den i l9 kap. 5 &" lagen (l962:38l) om allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension skall för vart och ett av åren 1977—1979 utgöra elva och tre fjärdedels procent.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1974:129 40

Utdrag av protokollet över socialärenden. hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 7 juni 1974.

Närvarande: statsministern PALME. ministern för utrikes ärendena AN- DERSSON.statsråden STRÄNG. JOI lANSSON. HOLMQVIST. ASPLlNG. LUNDKVlST. BENGTSSON. NORLING. LÖFBERG. LlDBOM. CARLS- SON. SlGURDSEN. GUSTAFSSON. ZACHRlSSON. LElJON. HJELM- —WALLF.N.

Chefen för socialdcpartementet. statsrådet Aspling. anmäler efter gemen- sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förbättrade Iolk- . pensions/örmäner och en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern och anför.

1. Inledning

Pensionsålderskommittén' har i februari 1974 i ett delbetänkande (SOU l974:lS) Sänkt pensionsålder m. m. lagt fram utredning och förslag i vissa frågor om den allmänna pcnsioneringens framtida utformning. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av socialstyrelsen. arbetsmarknads- styrelsen. riksförsäkringsverket. statens handikappråd. statens avtalsverk. statens personalpensionsvcrk. försäkringsinspektionen. länsstyrelserna i Stockholms. Malmöhus. Skaraborgs. Värmlands och Jämtlands län. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Sveriges akademikcrs cen- tralorganisation (SACO). Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Lantbru- karnas riksförbund (LRF). Handikappförbundens centralkommitté (HCKl. De handikappades riksförbund (DHR). Försäkringskasseförbundct. Pensio- närernas riksorganisation (PRO). Svenska personalpensionskassan (SPP). Svenska försäkringsbolags riksförbund. Kommunernas pensionsanstalt (KPA) samt Folksam. Några remissinstanser har bifogat yttranden som de inhämtat. Yttrande har därjämte kommit in från Riksförbundet för utveck- lingsstörda barn.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt riksförsäkringsverket att undersöka till- lämpningen av gällande regler om invaliditetstillägg. invaliditetsersättning och vårdbidrag har verket i februari 1974 lagt fram utredning och förslag om förbättrade vårdbidrag och invaliditetsersättningar från folkpensione- ringen (Stencil S l974zl). Efter remiss har yttranden över riksförsäkrings- verkets förslag avgetts av socialstyrelsen. arbetsmarknadsstyrelsen. statens '(S l970:40) Ledamöter presidenten Liss Granqvist. ordförande. generaldirektören Gunnar Danielson samt riksdagsledamöterna Alvar Andersson. Göran Karlsson. Inge- mar Mundebo. Yngve Persson och Carl Göran Regnéll.

Prop. 1974:129 41

handikappråd. försäkringsinspektioncn. statens personalpensionsverk. länsstyrelserna i Stockholms. Malmöhus. Skaraborgs. Värmlands och Jämt- lands Iän. Svenska kommunförbundet. Utnclstitigsförbundct. LO. TCO. SACO. SAF. HCK. DHR. Svenska diabetesförbundet. Försäkringskasse- förbundet. PRO. SPP samt KPA. Några remissinstanser har bifogat yttranden som de inhämtat. Yttranden har därjämte kommit in från Riksförbundet för utvecklingsstörda barn. Svenska psoriasisförbundet och Hörselfrämjan- dets riksförbund.

Jag avser nu att ta upp de i dessa utredningar behandlade frågorna om dels en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern och dels höj- ningar av folkpensionens grundbelopp. höjda pensionstillskott för dem som saknar ATP eller som har låga ATP—belopp. bättre pensionslörmåner för unga invalider och andra förtidspensionärer samt förbättrade vårdbidrag och invaliditetsersättningar från folkpensioneringen.

2. Gällande bestämmelser 2.1 Inledning

Den allmänna pensioneringen enligt lagen ( 19621381 )om allmän försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension (ATP). lnom båda dessa system utgår pension i form av ålderspension. förtidspension och famil- jepension (änkepension och barnpension). Dessutom förekommer inom folk- pensioneringen vissa tilläggsförmåner.

Pensionsförmånerna från den allmänna försäkringen och flertalet av till- Iäggsförmånerna är ställda i relation till det 5. k. basbeloppet. vilket för maj månad 1974 utgör 8 500 kr. Basbeloppet. som fastställs för varje månad. följer på grundval av konsumentprisindex skiftningar i prisläget. Till följd härav anpassas pensionsförmånernas storlek efter penningvärdeutveckling- en.

2.2. Folkpcnsion

Folkpcnsion tillkommer i princip varje svensk medborgare som är bosatt i Sverige eller som varit mantalsskriven här för det år under vilket han fyllt 62 år och för de fem åren närmast dessförinnan (5 kap. 1 .:" AFL). Genom konventioner harockså utländska medborgare av vissa nationaliteter på särskilda villkor tilllörsäkrats folkpensionsförmåner.

Ålderspcnsion (6 kap. APL) utgår fr. o. m. den månad varunder den för— säkrade fyller 67 år. På framställning av försäkrad kan ålderspension utgå tidigare. dock tidigast fr. o. m. den månad då han uppnår 63 års ålder. Förtida uttag skall göras samtidigt för folkpension och tilläggspension. Pensions uttaget kan också uppskjutas. Tas ålderspensionen ut i förtid. minskas pensionen med 0.6 % för varje månad som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den månad

Prop. l974:129 42

då den försäkrade fyller 67 år. Uppskjuts uttaget ökas pensionen på mot- svarande sätt. Hänsyn tas dock härvid inte till tid efter den månad ttnder vilken den försäkrade fyller 70 år och inte heller till tid. då den försäkrade åtnjutit tilläggspension i form av ålderspension eller saknat rätt till folk— pension. Framställning om förtida uttag av ålderspension kan återkallas. Redaktionen av pensionen vid förtida uttag är — liksom ökningen vid upp- skjutet uttag — livsvarig och bygger på försäkringsmatematiska beräknings- grunder. Ålderspcnsion som uttas vid 67 års ålder utgör för en ensam pen- sionär 90 % av basbeloppet och för vardera av två makar 70 % av basbeloppet.

Förtidspension (7 kap. AFL) utgår till försäkrad. som fyllt 16 år. för tid före den månad. då han fyller 67 år eller ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom. om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid. har den försäkrade rätt till folkpension i form av sjukbidrag. Sjukbidraget är begränsat till viss tid. I övrigt gäller samma bestämmelser som för förtidspension.

Rätt till förtidspension tillkommer också arbetslös försäkrad. som fyllt 60 år och som till följd av arbetslöshet uppburit ersättning från erkänd ar- betslöshetskassa under den längsta tid sådan ersättning kan utgå eller upp- burit kontant arbetsmarknadsstöd under 450 dagar. Såsom ytterligare för— utsättning för rätt till förtidspension i dessa fall gäller att den försäkrades möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat tillgängligt lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften och att nedsättningen kan anses varaktig.

Förtidspensionens storlek graderas efter den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete så att försäkrad. vars förmåga eller möjlighet är nedsatt i sådan grad att intet eller endast ringa del därav återstår. är berättigad till hel förtidspension. Är förmågan eller möjligheten nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften. utgår två tredjedelar av hel förtidspension. I övriga fall utgår halv förtidspension.

Hel förtidspension utgår med samma belopp som en ålderspension som tas ut vid 67 års ålder.

Ålders— och förtidspension kan höjas med barntillägg. hustrutillägg. kom- munalt bostadstillägg. invaliditetstillägg och pensionstillskott. Till ålders- pension. som utbetalas före 67 års ålder kan dock de tre förstnämnda tilläggen inte utgå (9 kap. AFL).

Om förmågan eller möjligheten att bereda sig inkomst genom arbete vä- sentligt förbättrats för en försäkrad som åtnjuter förtidspension. skall pen- sionen dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen ( l6 kap. 7 ;" Al"-"L).

Vid tillämpningen av folkpensioneringens bestämmelser om ålderspension och förtidspension likställs gift pensionsberättigad.som stadigvarande lever åtskild från sin make. med ogift pensionsbcrättigad om inte särskilda skäl

Prop. 1974:129 . : 43

föranleder till annat. Med gift pensionsbcrättigad likställs å andra sidan pen- sionsberättigad. som stadigvarande sammanbor med någon. med vilken han varit gift eller har eller har haft barn (10 kap. lä AFL).

Familjepension (8 kap. AFL) utgåri form av änkepension och barnpension.

En änka har rätt till änkepension under förutsättning att hon inte åtnjuter ålderspension. Hon skall dessutom antingen ha uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift med honom i minst fem år eller ha vårdnaden om och stadigvarande bo tillsammans med barn under 16 år. som vid man- nens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan. Upphör änka att ha barn under 16 år i hemmet. skall vid bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen anses som om mannen avlidit då barnet upphörde att påverka rätten till pension och äktenskapet varat till nämnda tidpunkt.

Por änka. vars rätt till änkepension grundar sig på sammanboende med barn under 16 år eller som vid mannens död eller den därmed jämställda tidpunkten fyllt 50 år. utgår änkepensionen med samma belopp som ål- derspension från 67 år fören ensam ålderspensionär. För annan änka minskar pensionen med 1/15 för varje år. varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år. 1 förekommande fall kan jämte änkepension utgå kom- munalt bostadstillägg och pensionstillskott. Fr. o. m. den månad då änkan fyller 67 år utbyts - i motsats till vad som är fallet inom tilläggspensio- neringen — änkepension mot ålderspension.

Med änka likställs i fråga om rätt till änkepension ogift eller frånskild kvinna eller änka under förutsättning att kvinnan stadigvarande samman- bodde med ogift eller frånskild man eller änkling vid dennes död och tidigare varit gift med honom eller har eller har haft barn med honom. Änkepension dras in om änkan ingår nytt äktenskap. Uppfyller en änka förutsättningarna för rätt till två eller flera av förmånerna barnpension. förtidspension. än- kepension eller hustrutillägg, utgår endast en av förmånerna.

Barnpension utgår till barn under 18 år. vars fader eller moder eller båda föräldrar avlidit; Rätt till barnpension föreligger dock inte om barnet är adopterat av annan än den avlidne eller dennes make.

Barnpension utgör 25 % av basbeloripet efter var och en av föräldrarna. Barnpension utgår dock alltid med sådant belopp att pensionen. tillsammans med barnet tillkommande ATP i form av barnpension. utgör 60 % av bas- beloppet om båda föräldrarna avlidit. 30 % av basbeloppet om barnet sam- tidigt uppbär bidragsförskott enligt lagen (1964zl43) om bidragsförskott och 40 % av basbeloppet i övriga fall då barnet uppbär pension efter en av för- äldrarna. [ sistnämnda fall inräknas även sådan folkpension i form av än— kepension. som utgår till kvinna som är barnets mor eller som varit gift med barnets far eller har eller har haft barn med honom. under förutsättning att barnet och kvinnan stadigvarande sammanbor. Om flera barn är be-

Prop. l974:129 44

rättigade till barnpension. fördelas vid avräkningen änkepensionen lika mel— lan barnen.

Reglerna om samordning mellan pensionering och sjukförsäkring betyder bl. a. följande. Enligt 3 kap. 3 ;" AFL har den som åtnjuter hel förtidspension inte rätt till sjukpenning. En försäkrad. som åtnjutit hel förtidspension under månaden närmast före den under vilken han uppnått 67 års ålder. har inte heller som ålderspensionär rätt till sjukpenning. Annan ålderspensionär har, om han vid sidan av ålderspensionen har inkomst av förvärvsarbete. rätt till sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad under vilken han fyllt 67 år eller fr.o.m. vilken han dessförinnan gjort förtida uttag av ålderspension. Den 5. k. hemmamakeförsäkringen upphör senast fr. o. m. månaden efter den då 67-årsåldern uppnås. En försäkrad kan vidare efter ingången av den månad under vilken han fyllt 67 år eller fr. o. m. vilken han dessförinnan gjort förtida uttag av ålderspension få ersättning för sjuk- husvård i sammanlagt högst 365 dagar. De nu angivna dagantalen gäller i ett för allt. antingen det är fråga om en sammanhängande s_jukperiod eller dagarna är uppdelade på flera sådana perioder.

Hänvisningar till S2-2

  • Prop. 1974:129: Avsnitt 2.5

2.3. Tilläggsförmåner m. m. inom folkpensioneringen

Tilläggsförmånerna inom folkpensioneringen utgörs av barntillägg. inva- liditetstillägg. pensionstillskott. hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg. Härtill kommer de fristående folkpensionsförmånerna invaliditetsersättning och vårdbidrag.

Till ålders- eller förtidspension utgår barntillägg för varje barn under 16 år till den försäkrade eller hans hustru. om den försäkrade har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med barnet. Barntillägg utgår inte till ålderspension som den försäkrade uppbär för tid före 67 år eller till pension som tillkommer gift kvinna som sammanbor med sin make.

Barntillägget utgör 25 % av basbeloppet. Om barnet är berättigat till barn- pension utgör det 10% av basbeloppet. Utgår förtidspension med två tred- jedelar eller hälften av hel förtidspension. nedsätts barntillägget på mot— svarande sätt. Åtnjuter den försäkrade ATP minskas honom tillkommande barntillägg med hälften av tilläggspensionen i den mån denna för år räknat överstiger halva basbeIOppet.

lnvaliditetstillägg är en förmån som i vissa fall kompletterar ålders- eller förtidspension. Sådant tillägg utgår om den försäkrade är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen är i behöv av hjälp av annan under förutsättning att hjälpbehovet uppkommit innan den försäkrade fyllde 63 år. Tillägget utgår vidare om den försäkrade är blind och blindheten inträtt innan den försäkrade uppnått 63 års ålder. ln- validitetstillägg kan slutligen utgå till försäkrad som uppbär partiell för— tidspension. Förutsättning är att den försäkrade utför förvärvsarbete men

Prop. 1974:129 45

på grund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel föratt kunna utföra arbetet. Med för- värvsarbetande jämställs den som studerar om han är berättigad till stu- diehjälp eller studiemedel eller bara på grund av behovsprövning är utesluten från sådan förmån (9 kap. 2 &" AFL).

lnvaliditetstillägg utgår inte till försäkrade som stadigvarande vårdas på vissa anstalter.

lnvaliditetstillägg utgör 30% av basbeloppet per år. lnvaliditetsersättning utgår till vissa försäkrade som fyllt 16 år och som inte åtnjuter pension enligt AFL. Sådan ersättning tillkommer dels försäkrad som är blind. om blindheten inträtt innan han fyllde 63 år. dels försäkrad som utför förvärvsarbete om han på grund av höggradig nedsättningi kropps- organs funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra förvärvsarbetet. Liksom i fråga om invaliditetstillägg jämställs studier med förvärvsarbete. lnvaliditetsersättning utgör antingen 60 eller 30 % av basbeloppet per år allt efter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek (9 kap. 3 .:" AFL). lnvaliditetsersättning till blind utgör alltid 60% av basbeloppet per år.

Försäkrad förälder äger för vård av barn som inte fyllt 16 år rätt till vårdbidrag. om barnet på grund av sjukdom. psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård (9 kap. 4?" AFL).

Vårdbidrag utgår med belopp motsvarande hel förtidspension till ensam- stående jämte pensionstillskott.

Till folkpension i form av ålderspension. förtidspension och änkepension utgår pensionstillskott enligt lagen( 19691205)om pensionstillskott. Pensions- tillskottet utgör f. n. 15% av basbeloppet och stiger den 1 juli varje år med 3 % av basbeloppet fram t. o. m. är 1978. då det uppnår 30 % av basbeloppet. Pensionstillskotten är inkomstprövade mot ATP-pension. Avräkningen är så konstruerad att den som uppbär 30 % av basbeloppet eller mera i ATP— lpension inte får något pensionstillskott. Den som uppbär ATP-pension med lägre belopp än 30 % av basbeloppet får utfyllnad i form av pensionstillskott i årliga 3%—steg till dess de sammanlagda förmånerna uppnår 30 0ft)-nivån tgarantinivån).

Regler om vissa inkomstprövade förmåner som utgår som tillägg till folk- pension återfinns i lagen (l962:392) om hustrutillägg och kommunalt bo- stadstillägg till folkpension.

Hustrutillägg tillkommer hustru till den som åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension om hustrun fyllt 60 år och själv inte åtnjuter folkpension samt makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl föreligger kan hustrutillägg utgå även om hustrun inte fyllt 60 år eller äktenskapet varat kortare tid än fem år.

Prop. l974:129 46

Hustrutilläggets maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena sidan sam— manlagda årsbeloppet av folkpension i form av ålderspension till två makar jämte två pensionstillskott och å andra sidan sådan pension till ogift jämte ett pensionstillskott. Vid denna beräkning skall man utgå från de ålders- pensionsbelopp som gäller vid uttag fr.o.m. 67-årsmånaden.

Kommunalt bostadstillägg har numera införts i alla kommuner. Tillägget utgår till den som är mantalsskriven inom kommunen och har folkpension i form av ålderspension. förtidspension eller änkepension eller har hustru— tillägg.

Tillägget utgår enligt de grunder kommunen själv bestämmer. Avvikelse från de i lagen fastställda inkomstprövningsreglerna får dock inte göras och inte heller får kommunen uppställa villkor om viss tids bosättning i kom- munen eller liknande.

Kommunerna har i huvudsak utformat grunderna för det kommunala bostadstillägget enligt något av följande tre alternativ.

1. Ett lika stort tillägg utgår till alla pensionsbcrättigade inom kommunen. oberoende av pensionstagarens bostadskostnad.

2. Tillägget anknyts i sin helhet till bostadskostnaden.

3. En del av tillägget utgår till alla. oberoende av bostadskostnaden. och en annan del är anknuten till bostadskostnaden.

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg får inte utgå till ålderspension för tid före den månad då den pensionsbcrättigade fyller 67 år.

llustrutillägg och kommunalt bostadstillägg är underkastade inkomst— prövning. Reglerna härom innebär att förmånen minskas med pensionärens inkomster vid sidan av folkpensionen. Överstiger sidoinkomsten 2 000 kr. för ensamstående sker minskning med hälften av inkomst därutöver. För man och hustru är motsvarande gränsbelopp sammanlagt 3000 kr. Än— kepension till den som blivit änka före den 1 juli 1960 är också helt eller delvis inkomstprövad. Avdrag sker med en tredjedel av sidoinkomst som överstiger 2000 kr.

Riksdagen beslöt år 1973 att ett särskilt pensionstillägg skulle utgå för år 1974. I propositionen 1973: 144 underströks angående detta pensionstillägg att tillägget infördes i avvaktan på pensionsålderskommittens förslag rörande en förstärkning av standardgarantin för folkpensionärerna. Helt pensions- tillägg utgår till alla som vid ingången av år 1974 var berättigade till folk- pension med 3% av basbeloppet. För försäkrade som blivit eller blir be- rättigade till folkpension senare under år 1974 utgår det särskilda pensions— tillägget i förhållande till det antal månader som återstår av året.

Som en konjunkturstimulerande åtgärd utgick vidare enligt förslagi prop. 1974125 i april 1974 ett extra pensionstillägg av engångskaraktär motsvarande 3% av basbeloppet. Tillägget utgick som en fristående förmån till samtliga folkpensionärer.

Prop. 19741129 47

Hänvisningar till S2-3

  • Prop. 1974:129: Avsnitt 2.5

2.4. Försäkringen för tilläggspension (ATP)

Tilläggspensioneringen innefattarålderspension. förtidspension och famil- jepension som utgår utöver folkpensionen. Rätten till tilläggspension grundas på inkomsten av det förvärvsarbete som den försäkrade utför under sin aktiva tid och pensionen är avvägd i förhållande till denna inkomst (] l—lS kap. AFL).

Den inkomst som blir pensionsgrundande inom ATP är den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. ni. det då han fyller 16 år t. o. ni. det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän för- säkring är dock inte pensionsgrundande. Förvärvsinkomsterna indelas i in- komst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete (11 kap. 1 ;" AFL). Som inkomst av förvärvsarbete anses även bl. a. sjukpenning. föräldrapen- ning och vårdbidrag enligt AFL. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa. kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen.

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån den sammanlagda inkomsten överstiger ett visst minsta belopp. nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet. Maximigränsen för beräkning av den pensionsgrun— dande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet (11 kap. 5; AFL). '

För varje år. för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en för- säkrad. skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång. 1 den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av annat förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade pensionspoäng i regel bara om tilläggspensionsavgift för året till fullo erlagts inom före- skriven tid. Å andra sidan kan pensionspoäng enligt särskilda regler till- godoräknas försäkrad för år. varunder han åtnjutit förtidspension från till— Iäggspensioneringen. trots att ingen pensionsgrundande inkomst beräknas för sådant år (11 kap. 6ä' AFL).

Ålderspcnsion (12 kap. AFL) utgår under förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst tre år. Pensionen utgår fr.o.m. den månad under vilken den försäkrade fyller 67 år med möjlighet till förtida och uppskjutet pensionsuttag efter samma regler som inom folkpensione- ringen. Om dcn försäkrade gör förtida uttag av ålderspension tas vid pen- sionsberäkningen hänsyn även till pensionspoäng som kan föreligga för det år som närmast föregår det varunder pensionen börjar utgå. Tas pensionen således ut under det år. varunder den försäkrade fyller 66 år. eller tidigare. blir det alltså fråga om att först bestämma pensionen provisoriskt. Den om— räknas sedan kännedom vunnits om pensionsgrundande inkomst och där- med poängtal även för dc1 sista året före pensioneringen.

Prop. l974:129 48

Storleken av den ålderspension som börjar utgå vid 67 års ålder motsvarar 60 % av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäk— rade. l-lar pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 är beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen ( 15—årsregeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år skall pensionen minskas med VM) för varje felande år (30—årsregelnl. l pensioneringens inledningsskedc har 30-årsregeln ersatts med en ZO-årsregel för den som är född något av åren 1896—1914. För den som är född något av åren 1915—1923 fordras i stället för 30 år 21 är för den som är född år 1915. 22 år för den som är född år 1916 osv. Övcr— gångsreglerna innebär att personer som är födda år 1914 och senare har möjlighet att förvärva full pension. medan de som är födda åren 1896—1913 maximalt kan få så många 20-delar av fuli pension som antalet är fr. o. m. år 1960 t. o. m. det då vederbörande fyller 65 år. Övergångsreglerna gäller. till skillnad från reglerna inom tilläggspensionenngen i övrigt.enbart svenska medborgare.

Förtidspension (13 kap. AFL) utgår till försäkrad för tid före den månad då han fyller 67 år eller ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom. Då en förtidspensionär uppnår 67 års ålder utbyts förtidspensionen mot ål- derspension.

De grundläggande förutsättningarni-t för rätt till förtidspension är desamma som inom folkpensioneringen. Den försäkrades arbetsförmåga skall alltså på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationslörmågan vara nedsatt med minst hälften och nedsättningen skall vara varaktig. Är nedsättningen av arbetsförmågan inte att anse såsom var- aktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid. kan den försäkrade liksom inom folkpensioneringen erhålla sjukbidrag. som är begränsat till viss tid men för vilket i övrigt gäller samma regler som beträffande för- tidspension. Även om nedsättning av arbetsförmz'igan inte föreligger. har försäkrad som fyllt 60 år och som är varaktigt arbetslös rätt till förtidspension även från tilläggspensioncringen under de förutsättningar som angivits be- träffande förtidspension från folkpensioneringen. Pensionsgraderingen är densamma som inom folkpensioneringen. Förtidspensionen kan således vara hel. två tredjedels eller halv pension.

Storleken av hel förtidspension motsvarar i princip den ålderspension som den försäkrade skulle bli berättigad till om han började åtnjuta sådan pension fr. o. m. den månad då han uppnår 67 års ålder. Pensionen beräknas under antagande att den försäkrade även tillgodoräknas pensionspoäng (antagan- depoäng) för varje år fr. o. ni. det år då pensionsfallet inträffar t. o. m. det då han uppnår 65 års ålder. För att antagandepoäng skall få tillgodoräknas fordras att den försäkrade antingen vid tidpunkten för pensionsfallet haft en sjttkpenninggrundande inkomst som svarar mot en årsinkomst av för- värvsarbete uppgående till minst det vid årets ingång gällande basbeloppet eller också kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tre av de fyra åren närmast

Prop. l974:129 49

före året för pensionsfallet.

Antagandepoäng beräknas enligt den av två alternativa metoder som ger det för den försäkrade gynnsammaste resultatet. Den ena metoden innebär att antagandepoängen sätts lika med medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen baseras på poängförvärven under samtliga år t. o. m. året närmast före pensionsfallet. Antagandepoängen sätts därvid lika med medeltalet för halva antalet av de år som kommer i fråga. varvid åren med de högsta poängtalen väljs.

Förtidspension enligt reglerna om antagandepoäng förutsätter att den för- säkrade vid 67 års ålder kan komma i åtnjutande av ålderspension. Antalet poängår t. o. m. det sextiofemte levnadsåret skall alltså. inberäknat åren med antagandepoäng. vara minst tre.

Om förutsättningar inte föreligger för att den försäkrade skall kunna få förtidspension med tillgodoräknande av antagandepoäng. fordras för rätt till förtidspension. att den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år före det år. under vilket pensionsfallet inträffade. Förtidspen- sionen beräknas då på grundval av föreliggande faktiska pensionspoäng enligt samma metod som ålderspension.

En försäkrads änka och barn har rätt till familjepension efter honom under förutsättning att han vid sin död var berättigad till förtidspension eller ål- derspension från tilläggspensioneringen eller skulle ha varit berättigad till förtidspension om hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som krävs för rätt till sådan pension (14 kap. AFL).

Änkepension utgår till änka efter den försäkrade om äktenskapet varat minst fem år och ingåtts senast den dag då den försäkrade fyllde 60 år. Efterlämnar den försäkrade barn som också är barn till änkan är änkan berättigad till änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är upp- fyllda. Änkepensionsrätten upphör om änkan gifter om sig. Upplöses det nya äktenskapet innan det bestått i fem år. skall änkepensionen börja utgå på nytt efter förste mannen.

Änkepensionen utgör en viss procent av den egenpension som utgick eller skulle ha utgått till den avlidne i form av ålderspension eller hel för- tidspension. Var han ålderspensionär räknar man med en ålderspension av den storlek som gäller vid uttag från 67 års ålder.

Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade jämte änkan efterlämnar barn som är berättigat till pension efter honom. Finns inte något pensionsbcrättigat barn är änkepensionen 40 % av den försäkrades egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsbcrättigat barn är änke- pensionen 35% av egenpensionen.

Barnpension tillkommer försäkrads barn under 19 år. Adoptivbarn har pensionsrätt efter adoptivföräldrarna men inte efter sina naturliga föräldrar. Har underhållsskyldighet mot barn utom äktenskap avlösts genom ett en-

4 Riksdagen l974. ! saml. Nr 129

Prop. 1974le9 50

gångsbelopp gäller motsvarande regel som beträffande barnpension inom folkpensioneringen (15 kap. 4; AFL).

Storleken av barnpensionen är beroende av om pensionsberättigad änka finns och av fämiljemedlemmarnas antal. Efterlämnar en man änka och ett pensionsbcrättigat barn. blir barnets pension l5 % av faderns egenpension. Är ett barn ensamt pensionsberättigat. blir barnets pension 40 % av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ett. ökas de nu angivna pro— centtalen med tio för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barn- pensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen.

Flera familjepensioner kan inte utgå samtidigt till samma person. Är någon för samma månad berättigad till flera tilläggspensioner i form av famil— jepension — t. ex. barnpension efter både fader och moder eller änkepension och barnpension — utges sålunda endast den största av dem. En kvinnas rätt till änkepension påverkas emellertid inte av att hon samtidigt är be- rättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen.

En försäkrad har med samtycke av sin make möjlighet att anmäla in- dividuellt undantagande från försäkringen för tilläggspension såvitt avser inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagande gäller fr. o. m. året näst efter det då anmälan därom gjorts. Anmälan om undan- tagande kan återkallas av den försäkrade med verkan från nästföljande års- skifte, dock tidigast sedan undantagandet gällt i fem år. Den som har åter- kallat anmälan om undantagande kan sedan inte ånyo anmäla undantagande.

Har anmälan om undantagande skett skall vid beräkningen av pensions- grundande inkomst för den försäkrade för tiden efter det undantagandet trätt i kraft hänsyn inte tas till inkomst av annat förvärvsarbete än anställning tll kap. 75 AFL). Undantagande kan (enligt 12 kap. 2?" andra stycket AFL) också ha en viss reducerande effekt på framtida pension som grundas på inkomst av anställning.

2.5. Finansiering

Samtliga i avsnitt 2.2 och 2.3 angivna fölkpensionsförmåner med undantag av kommunalt bostadstillägg finansieras med statliga medel.

Före år 1974 täcktes en del av folkpensionskostnaderna av en folkpen- sionsavgift som erlades av såväl löntagare som företagare för egen inkomst. Avgiften utgjorde S% av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara in— komsten. dock högst ! 500 kr. Fr. o. m. inkomståret [974 har folkpensions- avgiften ersatts av en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen. som debiteras arbetsgivare och egenföretagare. Underlaget för denna avgift be- räknas efter samma principer som i allmänhet gäller i fråga om socialför— säkringsavgifter. lnkomst som inte uppgår till 500 kr. för år beaktas inte och vidare bortses från den del av inkomsten som för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Den som

Prop. 1974:129

'Jt

har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning skall erlägga avgift om han fyllt 16 år och inte uppbär ålders- eller förtidspension enligt AFL eller vid ingången av inkomståret fyllt 65 år. Avgiften utgör f. n. 33 % av av- giftsunderlaget.

De kommunala bostadstilläggen finansieras av vederbörande kommun. Tilläggspensioneringen finansieras helt genom avgifter på inkomst av för- värvsarbete. Avgift för inkomst av anställning betalas av arbetsgivaren. Av- giften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön till sina anställda. Denna summa skall dock först minskas med dels ett belopp. motsvarande det vid årets början gällande basbeloppet multi- plicerat med genomsnittliga antalet arbetstagare under året. dels den del av varje arbetstagares lön som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. För inkomst av annat förvärvsarbete än anställning betalar de försäkrade själva en tilläggspensionsavgift. Denna beräknas på den del av den pen- sionsgrundande inkomsten som härrör från sådant arbete. Procentsatsen fastställs av Kungl. Maj:t med riksdagen och skall vara så avvägd att av- gifterna tillsammans med andra tillgängliga medel täcker dels pensions- utbetalningar, förvaltningskostnader och övriga utgifter som åvilar försäk» ringen. dels erforderlig fondering. Avgifterna tillförs allmänna pensions- fonden. Procentsatsen utgör för år l974 10,5 % och skall utgöra 10.75 % för år 1975 samt ll% för åren 1976—1979.

Reglerna om försäkringens finansiering finns i 19 kap. AFL och i de särskilda lagarna om procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension (SFS 1973z476 och 477).

Hänvisningar till S2-5

3. Pensionsålderskommitténs förslag till reformer 3.1 Sammanfattning av kommitténs förslag

Pensionsålderskommitte'n föreslår i betänkandet att den allmänna pen- sionsåldern den l januari 1976 sänks till 65 år. Denna reförm bör enligt kommitténs uppfattning förenas med pensionsreformer som medför påtag- liga förbättringar för dem som redan är pensionärer. På grund härav fram- lägger kommittén också förslag om andra väsentliga reformer inom folk- pensioneringen. Enligt kommitténs mening bör en allmän höjning av folk- pensionens grundbelopp för alla folkpensionärer genomföras och därefter kompletteras med särskilda pensionshöjningar för dem som inte kunnat förvärva ATP eller har låga ATP-belopp. Därutöver föreslår kommittén sär- skilda förbättringar av lörtidspensionerna med särskild inriktning på dem som invalidiserats i unga år. Avvägningen av reformförslagen har skett med beaktande av önskemålet att utjämna relationen mellan giftas och ogif— tas folkpensionsförmåner. Kommittén har vidare beaktat att riksförsakrings- verket och 1972 års skatteutredning samtidigt med kommittén utarbetat

Prop. l974:129 52

förslag rörande förbättringar av folkpensioneringens invalidförmåner resp. mildare inkomstprövningsregler beträffande kommunala bostadstillägg.

Från dessa utgångspunkter framlägger kommittén förslag om att folk- pensioneringens grundförmåner den 1 januari 1975 höjs från 90 % till 95 % av basbeloppet för ensam pensionär och från 140 % till 155 % av bas- beloppet förpensionärspar. Vidare föreslår kommittén att pensionstillskottens årliga höjning fr.o.m. den 1 juli 1976 blir 4% av basbeloppet för ensam pensionär och för var och en av två makar i stället för som nu 3 %. Den garantinivå som pensionstillskotten skall ge höjs successivt från 30 % till 45 % av basbeloppet. De sålunda höjda pensionstillskotten föreslås fördubb- lade för förtidspensionärerna och pensionstillskottens garantinivå för för- tidspensionärer föreslås stiga successivt till 90 % av basbeloppet. Pensions- tillskotten skall enligt dessa förslag stiga under tiden fram t.o.m. den 1 juli 1981.

Kostnaderna för de pensionsreformer som kommittén föreslår framgår av tabell 1. Kommitténs beräkningar har skett på grundval av det basbelopp på 8100 kr. som gällde för februari 1974.

Tabe/I I

Rcformförslag lkrafl- Kostnad i milj. kr. jämfört trädande med föregående år

1975 1976 1977 1978 ]. Folkpcnsionens grundbelopp höjs från 90 71 till 95 % av basbe- loppet för ensam pensionär och från 140 % till 155 % av basbe- loppet för pensionärspar 1/1-75 700 . Pensionsåldern sänks till 65 år 1/1-76. ] 540 60 70 . Pensionstillskottens årliga höj- ning ökas från 3 % till 4 % av basbeloppet. Garantinivån höjs successivt från 30 % till 45 % av basbeloppet 1/7-76 65 135 145 4. De ökade pensionstillskotten fördubblas för förtidspensio- närer med en successiv höjning av garantinivän till 90 % av basbeloppet

blr—)

1/7-76 120 140 35

Den sammanlagda reformkostnaden för kommitténs förslag uppgår så- ledes till omkring 3000 milj. kr.. fördelad med ungefär lika belopp på pen- sionsåldersreformen och de övriga folkpensionsreformerna.

Av de angivna beloppen avser 2 140 milj. kr. statens folkpensionskost- nader, 100 milj. kr. kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg och 770 milj. kr. ATP.

För att finansiera statens kostnader för de föreslagna folkpensionsrefor- merna föreslår kommittén en höjning av arbetsgivarnas och egenlöretagarnas

Prop. l974:129 53

socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen från 3,3 % till 3.6 % år 1975 och till 4.5 % år 1976. För år 1977 beräknar kommittén en höjning av det erforderliga avgiftsuttaget med ytterligare 0,3 procentenheter. Merkostna- derna för ATP till följd av den sänkta pensionsåldern föreslås av kommittén finansierade genom en höjning av ATP-avgiften med 0.75 % till 11,75 % för åren 1976—1979. Beträffande finansieringen finns i kommitténs betän- kande två reservationer.

Kommittén avser att senare redovisa sina överväganden om bl. a. flexibel pensionsålder. standardsäkring inom tilläggspensioneringen och mer en- hetliga regler för avgiftsberäkningen inom socialförsäkringarna.

3.2 Allmän pensionsålder

3.2.I Sänkning av den allmänna pensionsåldern

Pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen har varit bestämd till 67 år sedan år 1914. Kommitténs direktiv har inneburit ett uppdrag att förutsättningslöst utreda frågan om en sänkning av den allmänna pensions- åldern. I detta uppdrag innefattas också utformning av regler som kan möj- liggöra en ökad grad av valfrihet och flexibilitet beträffande tidpunkten för pensioneringen.

Kommittén påpekar att pensionsåldern varierar olika länder emellan men understryker att jämförelser enban mellan vad som betecknas som pen- sionsålder inte är rättvisande. Detta beror på bl.a. att innebörden av ordet pensionsålder varierar och att rätten till pension ofta är beroende av in- komstprövning. Kommittén konstaterar emellertid att det internationellt sett föreligger en viss tendens till sänkning av pensionsåldern.

Då det gäller svensk tjänstepension finner kommittén att utvecklingen har gått mot enhetliga regler, innebärande i princip en pensionsålder av 65 år. Flertalet förvärvsarbetande — stats- och kommunalanställda. tjänste- män i privat tjänst och med fullständigt ikraftträdande 1975 i stort sett alla kollektivanställda arbetare - har genom avtal tillförsäkrats denna pen- sionsålder. Härtill kommer att en tendens till höjning av pensionsåldern för dem som haft särskilt låga pensionsåldrar varit rådande under senare år.

Kommittén har prövat möjligheten att helt överge begreppet pensions- ålder. Man skulle då tänka sig att knyta pensioneringen till en nedtrappning av arbetsinsatsen så att arbetsinkomsten successivt ersattes av pension. Kom- mittén konstaterar emellertid att begreppet allmän pensionsålder inte ens i ett system av nu nämnd art torde kunna helt utmönstras eftersom det för flera kategorier — t. ex. hemmamakar och egenföretagare — inte skulle kunna ges ett praktiskt innehåll. Begreppet allmän pensionsålder får enligt kommittén i ett system med än flexiblare åldersgränser än det "nuvarande den innebörden att det utgör den gräns vid vilken oreducerad pension bör utgå utan någon prövning av inkomster eller arbetsförhållanden.

Prop. 1974:129 54

Kommittén påpekar att den allmänna pensionsåldern blivit mer än ett tekniskt begrepp. Pensionsåldern har också fått en psykologisk betydelse genom att till denna ålder ol'ta rent faktiskt knyts avgången från tjänsten och att det på så sätt för många människor är vanligt att lägga om sin livsföring vid denna ålder.

Då det gäller frågan vid vilken ålder den ovillkorliga rätten till oreducerad ålderspension skall inträda finner kommittén att pensionsåldern 67 år f. n. allmänt sett gäller endast för dem som inte omfattas av pensionsanordningar vid sidan av den allmänna pensioneringen. Kommittén påpekar att frågan om en sänkning av pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen på grund härav har kommit att uppfattas som en rättvisefråga.

Dagens pensionärer har — erinrar kommittén — främst genom tillkomsten av ATP tillförsäkrats en levnadsstandard vilken för de flesta inte ligger väsentligt lägre än standarden före pensioneringen. Härigenom har många. särskilt de som upplever arbetet som tungt. enformigt eller ointressant. kom- mit att uppfatta pensioneringen som något eftersträvansvärt. Man ser fram emot pensionärstillvaron som en fritid. som man vill hinna utnyttja innan krafterna definitivt avtagit.

Den allmänna uppfattningen är numera enligt kommittén att det bör finnas möjlighet för den som så önskar att med oreducerad ålderspension dra sig tillbaka från arbetet vid en tidigare tidpunkt än den nuvarande pen- sionsåldern 67 år. För löntagare i allmänhet är detta önskemål redan till- godosett genom de särskilda tjänstepensioneringar som successivt tillkom- mit. Kommittén finner det naturligt och önskvärt att den allmänna pen- sioneringen anpassar sig efter den utveckling som ägt rum inom arbetslivet.

Kommittén påpekar att en sänkning av pensionsåldern i hög grad är en fråga om resurser. 1 en vid betänkandet fogad bilaga redogörs för tänkbara samhällsekonontiska verkningarav en sänkning till 65 år av pensionsåldern. Intresset koncentreras därvid till återverkningarna på produktionen och till den förändring i konsumtion och sparande som kan antas bli en följd av pensionsåldcrssänkningen. Beräkningarna visar att en mycket stor del av befolkningen har lägre pensionsålderän 67 år på grund av annan pensionering än den allmänna. Detta förhållande utgör enligt kommittén skäl till att en lagstadgad pensionsåldcrssänkning till 65 år kan antas medföra ett för- hållandevis ringa produktionsbortfall.

Mot bakgrund av de förhållanden som nu refererats föreslår kommittén att den allmänna pensionsåldern sänks till 65 år.

Kommittén understryker att avsikten med detta förslag självfallet inte är att begränsa den valfrihet beträffande pensioneringstidpunkt som det nu- varande systemet innehåller. En sänkning av den allmänna pensionsåldern ger enligt kommittén också möjligheter till en ytterligare utbyggd flexibilitet i detta avseende. Sänkningen av den allmänna pensionsåldern har emellertid av kommittén bedömts vara så angelägen att den inte bör uppehållas av kommitténs fortsatta utredningsarbete i denna fråga.

Prop. l974:129 55

3 J..? Ikralitt't'itlande av pensionsä/dctssänkningen

Enligt kommitténs uppfattning bör sänkningen av den allmänna pen- sionsåldern ske så snart som möjligt. Mot bakgrund av de betydande re- formkostnaderna belyser kommittén alternativen att låta reformen i hela sin omfattning träda i kraft vid ingången av ett visst år eller att låta ikraft- trädandet ske successivt. Det förstnämnda alternativet innebär att tre års- klasser blir ålderspensionärer under samma år. Det andra alternativet skulle kunna innebära t. ex. att åldersklassen 66 år fick pension ett år under det att åldersklassen 65 år blev berättigad till pension något eller några år senare.

Vid bedömningen av olika alternativ har kommittén kommit till upp- fattningen att pensionsålderssänkningen bör ske i ett steg. Avgörande för detta ställningstagande är att man härigenom får en enkel och klar regel. som genast vid ikraftträdandet ger alla i de aktuella åldersklasserna rätt till pension. Genom att 65-årsåldern i stort sett redan har genomförts på arbetsmarknaden genom avtal kommer därjämte enligt kommittén en sänk- ning inte att mera allvarligt inverka på tillgången på arbetskraft.

I fråga om tidpunkten för ikraftträdandet framhåller kommittén att det för den allmänna försäkringens administration är nödvändigt med en viss förberedelsetid. Det är också viktigt att de på kollektivavtal grundade tjäns- tepensionsordningarna hinner anpassas till den nya situationen. Kommittén understryker att arbetsmarknadens parter måste ges skälig tid för en sådan anpassning. Med hänsyn härtill borde ikraftträdandet ske först avsevärd tid efter det förslag framlagts och beslut fattats. För att tiden för ikraft- trädandet inte skjuts alltför långt fram talar å andra sidan enligt kommittén det angelägna i att de grupper som nu har högre pensionsålder får sin pen- sionsålder sänkt till 65 år så snart som möjligt. Mot bakgrund av de syn- punkter för vilka nu redogjorts föreslår kommittén att pensionsålderssänk- ningen skall träda i kraft den 1 januari 1976.

3.2.3 I-i'irtitla och uppskjutet uttag av ålderspension

Av kommitténs betänkande framgår att i runt tal 62000 pensionärer i februari 1974 [hade ålderspension som uttagits före 67 års ålder från folk- pensioneringen. Motsvarande antal för tilIäggspensioneringen utgjorde ca 37000. Antalet pensionärer med pension som uttagits först efter 67 års ålder utgjorde ca 2300 inom folkpensioneringen och ca 1900 inom till- Iäggspensioneringen.

Kommittén anser att det inte finns tillräckliga skäl att i avvaktan på den fortsatta utredningen om rörlig pensionsålder nu föreslå ändringar i gällande regler om förtida och uppskjutet uttag.

Vad därefterangår det nuvarande beståndet i förtid uttagna och uppskjutna pensioner påpekar kommittén att pensionärer som gjort förtida uttag av ålderspension efter pensionsålderssänkningen kan komma att finna den re-

Prop. 1974:129 56

duktion som gäller orättvis och att pensionärer som uppskjutit uttaget av ålderspension i motsvarande situation kan komma att anse påslaget för litet. Kommittén diskuterar därför möjligheterna att i samband med pensions- ålderssänkningen föreskriva att pension som uttagits före eller efter 67-års- åldern skall uppräknas med det belopp som ålderssänkningen motsvarar (0.6 % x 24 månader). Kommittén finner emellertid — med beaktande särskilt av hela den pensionärskader som enligt tidigare regler pensionerats vid 67 års ålder — att rättviseskäl lika gärna kan åberopas mot ett omräkningssystem av antytt slag. Kommittén kommer därför till den uppfattningen att någon omräkning av det bestånd av i förtid uttagna resp. uppskjutna pensioner som finns vid tidpunkten för pensionsålderssänkningen inte bör ske.

För vissa åldersklasser fordras emellertid enligt kommittén särskilda över- gångsregler eftersom effekterna av ett förtida eller uppskjutet uttag i an- slutning till pensionsålderssänkningen utan sådana bestämmelser skulle bli otilll'redsställande. Som exempel härpå kan nämnas att en person som fyller 65 år den 15 januari 1976 vid ett uttag av ålderspension i december 1975 skulle erhålla en Iivsvarig reduktion av pensionen motsvarande två års förtida uttag. Väntar han däremot till januari 1976 med att ta ut sin pension utgår pensionen med oreducerat belopp. De föreslagna övergångsreglerna avser personer som är födda under något av åren 1909—1912 och som således inte uppnår 67 års ålder före den 1 januari 1976. Reglerna innebär att minsk- ningen av pensionen vid förtida uttag inte skall ske med högre belopp än som föranleds av det antal månader varunder pensionen utgått före sist- nämnda dag. Till detta antal skall läggas de månader med förtida uttag som därefter kan återstå till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 år eller återkallar sitt förtida uttag.

Vad gäller uppskjutet uttag föreslår kommittén som huvudregel att för den som vid pensionsåfderssänkningens ikraftträdande inte fyllt 67 år och som börjar ånjuta ålderspension först senare än fr. o. m. den månad varunder han fyller 65 år vid ökningens beräkning inte tas hänsyn till tiden före den 1 januari 1976. För en person som före reformens ikraftträdande fyllt 67 år men uppskjutit sitt uttag av ålderspension föreslår kommittén vidare att ökningen skall beräknas med tillämpning av lagrummen i deras äldre lydelse.

3 .2.4 Til/äggs/örmänar m. m.

Pensionstillskott utgår enligt gällande regler med reducerat belopp till ålderspension som uttagits före 67 års ålder. Motsatsen gäller vid uppskjutet uttag. Kommittén påpekar att meningen är att pensionen för dem som pen- sioneras i framtiden skall erbjuda i princip samma förmåner från 65 års ålder som nu utges från 67 års ålder. Kommitténs förslag innebär därför att nuvarande konstruktion med reduktion resp. uppräkning av pensions- tillskott förändras på så sätt att pensionstillskott till pension uttagen efter

Prop. 1974:129 57

63 men före 65 års ålder reduceras och att pensionstillskott till pension uttagen efter 65 men före 70 års ålder uppräknas. Då det gäller kommunalt bostadstillägg till ålderspension utgår sådant nu inte förrän vid 67 års ålder. Kommittén föreslår på liknande grunder som i fråga om pensionstillskotten att reglerna för det kommunala bo- stadstillägget i samband med pensionsålderssänkningen ändras på sådant sätt att tillägget kan utgå från 65 års ålder.

På motsvarande sätt föreslås att åldersgränsen 67 år beträffande hustru- tillägg och barntillägg till ålderspension sänks till 65 år i samband med sänkningen av pensionsåldern. '

En sänkning av pensionsåldern till 65 år medför att rätten till invali- ditetsersättning kommer att upphöra vid denna ålder. Enligt kommitténs uppfattning kan någon invändning inte resas mot en sådan följd av sänk- ningen. Kommittén hänvisar därvid till att den försäkrade enligt kommitténs förslag fr.o.m. denna tidpunkt skall erhålla dels pension och dels — i den mån förutsättningar härför föreligger —- invaliditetstillägg.

3 .2.5 Pensionspoäng/ör det sextioliärde och sextio/bmw levnadsåret

Enligt gällande bestämmelser påverkas tilläggspensionens storlek inte av inkomsten för det år som närmast föregår det. varunder den försäkrade fyller 67 år och ålderspension således normalt börjar utgå. Kommittén fram- håller att detta har administrativa fördelar. Eftersom den pensionsgrundande inkomsten för ett år inte kan fastställas förrän ett gott stycke in på följande år. skulle nämligen uppgift om pensionSpoäng för det sextiosjätte året i många fall inte föreligga då ålderspensionen skulle börja utgå. Pensions- beslutet skulle då få grundas på en provisorisk uppskattning av pensions- poängen för det sista året och få revideras sedan pensionspoängen för detta år fastställts definitivt. Sådana provisoriska beslut förekommer med nu- varande regler bl.a. vid förtida uttag av ålderspension. Vid en sänkning av pensionsåldern till 65 år aktualiseras motsvarande fråga om möjligheterna att tjäna in pensionspoäng för det sextiofjärde och sextiofemte levnadsåret. Regeln att pensionsgrundande inkomst inte beräknas för de sista åren före uppnåendet av pensionsåldern är enligt kommittén endast i sällsynta undan- tagsfall avgörande för om ålderspension över huvud skall utgå eller ej. Kom- mittén erinrar vidare om att det nuvarande systemet ger möjlighet till po- ängförvärv under maximalt 50 år medan poängår utöver 30 saknar betydelse för pensionsberäkningen enligt den s.k. 30-årsregeln.

Från nu nämnda utgångspunkter överväger kommittén om det finns an- ledning att vid en sänkning av pensionsåldern behålla möjligheten att tjäna in pensionspoäng under det sextiofjärde och sextiofemte levnadsåret. Kom- mittén stannar därvid för uppfattningen att möjligheten till poängförvärv under det sextiofemte året utan större olägenhet kan tas bort sedan för- säkringen kommit i full funktion. Till stöd för sitt ställningstagande anför

Prop. l974:129 53

kommittén bl.a. att tidsmarginalen mellan maximalt möjlig intjänandctid och den tid som fordras för oavkortad tilläggspension. även om man tar bort möjligheten att tjäna in poäng under såväl det sextiofjärde som det sextiofemte levnadsåret. skulle bli så stor som (50-30—2=1 18 år. 1 normal- fallen har det därför enligt kommittén inte någon betydelse om man tar bort dessa möjligheter till poängförvärv. Det ges alltjämt utrymme för från- varo från arbetsmarknaden under så många år att utbildning. militärtjänst och jämförbara avbrott i förvärvsarbetet väl ryms inom marginalen. Även avbrott i samband med barnsbörd och omvårdnad om minderåriga barn ryms enligt kommittén normalt sett inom den angivna tidsmarginalen.

För vissa grupper anser kommittén emellertid att ett borttagande av möj- ligheten att intjäna poäng under det sextiofemte året skulle få betydelse. Kommittén riktar i detta sammanhang uppmärksamheten på övergångs— generationen inom ATP. dvs. de försäkrade som fötts under åren 1896—1923 tAl-"L 15 kap. 1 2).

För dem som är födda under åren 1896—1914 har enligt övergångsreglerna till ATP 30-årsregcln ersatts med en 20-årsregel. För dem som är födda under tiden 1915—1923 behövs i stället för 30 år följande antal poängår för full pension:

Födelseår Antal poängår 1915 21 1916 22 1917 23 1918 24 1919 25 1920 26 1921 27 1922 28 1923 29

Reglerna för övergångsgenerationen — hit räknas som framgår av det fö- regående åldersklasserna fram 1. o. m. dem som pensioneras i slutet av 1980- talet — innebär att varje poängår har betydelse för pensionens storlek. Om möjligheten till poängförvärv för det sista året togs bort skulle detta. fram- håller kommittén. medföra en lägre pensionsnivå.

Det kan därförenligt kommittén inte komma i fråga att ta bort möjligheten till poängförvärv under det sextiofemte året för övergångsgenerationen. Kommittén är därvid medveten om att ett bibehållande av möjligheten till poängförvärv för detta år sedan pensionsåldern sänkts till 65 år kommer att medföra dels den konsekvensen att försäkrad kan tjäna in pensionsrätt på inkomster som han förskaffat sig efter det han börjat uppbära ålders- pension. dels en administrativ merbelastning på så sätt att en provisorisk ptäingberäkning får ske i avvaktan på att den slutliga poängen kan fastställas.

Kommitténs förslag innebär att möjlighet till poängförvärv under det sex- tiofemte levnadsåret bibehålls för dem som är födda senast år 1924. För

Prop. 1974:129 59

de yngre åldersklasserna däremot föreslår kom mitten att i normala fall poäng ej skall tillgodoräknas för det sextiofemte levnadsåret.

Skulle en försäkrad som tillhör övergångsgenerationen göra förtida uttag av ålderspension anser kommittén att möjlighet till poät'tgberäkning för det sextiofemte året inte bör föreligga. Kommittén påpekar vidare att inkomsten under det inkomstår då pensionsåldern uppnås ibland kommer att vara så låg att någon poäng inte kan tillgodoräknas den försäkrade. Enligt kommitten kan emellertid ett fortsatt förvärvsarbete efter den månad då pension kan börja utgå vara till stor fördel om inkomsten därigenom kommer att överstiga basbeloppet. Den försäkrade erhåller då pensionspoäng för detta år. Även ett kortvarigt uppskjutet uttag medför dessutom en uppräkning av ålders- pensionen.

3.2.6 Vissa konsekvenser av en sänkning av pensionsåldern

Då det gäller den allmänna sjukförsäkringen anser kommittén att ålders- gränsen för hemmamakeförsäkringen (3 kap. 35 andra stycket AFL) bör sänkas från 67 till 65 år. Åldersgränserna vid beräkning av tid för ersättning för sjukhusvård och sjukpenningtid (3 kap. 35 första stycket och 4 kap. 3! AFL) bör på motsvarande sätt sänkas från 67 till 65 år.

Beträffande konsekvenserna för yrkesskadeförsäkringens del framhåller kommittén i huvudsak följande. Yrkesskadelivränta fastställs enligt regler i 16 och 20,5; lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL) att utgå med visst belopp fram till dess livräntetagaren fyller 67 år och med reducerat belopp för tiden därefter. Denna åldersgräns bör enligt kommitténs mening sänkas till 65 år i samband med en sänkning av den allmänna pensionsåldern såvitt gäller framtida yrkesskadefall. För äldre yrkesskadade. dvs. sådana yrkesskadade som vid tidpunkten för pensionsålderssänkningen enligt la- gakraftägande beslut har rätt till oreducerad livränta fram till 67-årsåldern. bör samordningen enligt kommitten lösas inom ramen för nuvarande sam— ordningsbestämmelser. som anger ett tak för de sammanlagda förmånerna. Motsvarande samordningsproblcm uppkommer såvitt gäller ersättning för skada som inträffar under militärtjänstgöring. Kommittén föreslår därför enahanda ändringar i militärersättningsförordningen (19501261). Följdänd- ringar föreslås i författningar om omreglering av äldre yrkesskadelivräntor och militärersättningar.

Även i annan lagstiftning — t. ex. inom arbetslöshetsförsäkringen och lag- stiftningen om anställningsskydd — förekommer åldersgränser med anknyt- ning till den allmänna pensionsåldern. Kommittén avser att återkomma till dessa frågor i senare betänkande i samband med behandlingen av frågan om en utbyggd flexibilitet inom pensioneringen.

Prop. 1974:129 60

3.2. 7 Kastnazlerjör pensionså/derssänkningen

Kommitténs förslag om en generell sänkning av pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen till 65 år med konsekvensändringar beträffande tilläggsförmåner m. m. beräknas av kommittén medföra följande kostnads- ökningar beräknade på grundval av det basbelopp på 8 100 kr. som gällde för februari 1974.

Folkpcnsion (inkl. pensionstillskott) 735 milj. kr. Tilläggspension 640 " Hustrutillägg 65 " Kommunalt bostadstillägg 100 " Summa 1 540 "

För tilläggspensioneringcns vidkommande kommer kostnaden enligt kommittén att stiga avsevärt under de följande åren beroende på att såväl antalet pensionärer med tilläggspension som pensionernas belopp ökar kraf- tigt. Kostnadsök ningen under de närmaste åren har av kommittén beräknats uppgå till följande i fast penningvärde (basbelopp 8 100 kr.) angivna belopp.

År Kostnadsökning 1977 700 milj. kr. 1978 770 "

1979 840 "

3.3 Folkpensionernas standardutveckling och avvägningen av folkpen- sionsbeloppen för gift och ogift pensionär

Kommitténs direktiv då det gäller standardsäkring inom den allmänna pensioneringen har inneburit ett uppdrag att utreda behovet och möjlig- heterna att förstärka de garantier rörande pensionsnivån som följer av nu gällande bestämmelser. Kungl. Maj:t har vidare — med överlämnande av riksdagens skrivelse 1973145 och socialförsäkringsutskottets betänkande 197318 — uppdragit åt kommittén att utreda frågan om lika pensionsförmåner för gifta och ogifta.

Kommittén påpekar att förslaget om en sänkning av den allmänna pen- sionsåldern blir en betydelsefull reform för stora grupper blivande pensio— närer. Enligt kommitténs uppfattning bör en så genomgripande förbättring av pensionerna för blivande pensionärer kombineras med en förstärkning av pensionerna för dem som redan är pensionärer. En generell uppräkning av lölkpensionernas belopp bör således enligt kommittén ske i anslutning till pensionsåldersreformen. Fortsatta överväganden beträffande standard- säkringsfrågan kommer kommittén att redovisa i ett senare betänkande.

Prop. 1974:129 61

1 samband med att en uppräkning av pensionsbeloppen företas bör man enligt kommittén så långt möjligt försöka efterkomma det av riksdagen uttalade önskemålet om att minska skillnaderna i pensionsförmånerna till ensam pensionär reSp. lill vardera av två makar. Kommittén framhåller att det inte är möjligt att på en gång företa en fullständig utjämning — en sådan skulle enligt gjorda beräkningar medföra en ökning av de årliga pensionskostnaderna med i runt tal en miljard kr. — men att ett steg i utjämnande riktning framstår som i hög grad önskvärt.

Enligt kommitténs uppfattning ter det sig naturligt att anknyta till ut- gången av kalenderåret 1974. för vilket det särskilda pensionstillägget utgår, och att då vidta förbättringar i avseende på pensionsbeloppen. De generella höjningarna av pensionsbeloppen bör alltså enligt kommittén genomföras den 1 januari 1975. Från samma tidpunkt bör enligt kommittén vidtas den justering av relationen mellan gifts och ogifts pensionsförmåner som kom- mittén förordar. '

Utöver höjning av grundförmånerna och justering av relationerna mellan pensionsförmånerna för gifta och ogifta bör reformprogrammet enligt kom- mittén också innehålla särskilda pensionsförbättringar för dem som har störst behov därav. Under senare år har förbättringar med detta syfte ägt rum genom pensionstillskotten. Det finns enligt kommitten all anledning att fortsätta på den inslagna vägen. Pensionstillskotten bör därför räknas upp. inom ramen för-tillgängliga resurser. Bibehåller man konstruktionen att pen- sionstillskotten utgår med samma belopp till ensam pensionär och till var och en av två makar, vinner man enligt vad kommitten framhåller även därigenom en viss utjämning av pensionsförmånerna mellan gift och ogift. 1 detta sammanhang bör också enligt kommittén reglerna om avräkning mot tilläggspension anpassas till pensionstillskottens högre nivå. Höjningen av pensionstillskotten bör enligt kommittén vidtas något senare än den generella höjningen av pensionsbeloppen och börja genomföras den 1 juli 1976.

1968 års reform med införande av pensionstillskott innebar att i lagen fastslogs en successiv utbyggnad av pensionstillskotten under en tioårspe- riod. Enligt nu gällande regler skall den sista höjningen ske den 1 juli 1978. Då reglerna antogs utgick man från att det i en framtid skulle prövas i vad mån en fortsatt utbyggnad borde ske efter nämnda tidpunkt. Kommittén anser att tiden nu är mogen att ta ställning härtill. Ett beslut om en vidare utbyggnad bör enligt kommittén fattas i god tid bl.a. av det skälet att reglerna om pensionstillskotten är av stor betydelse för den långsiktiga pla- neringen av pensionssystemet.

Vid en samlad bedömning av de önskemål som kommittén övervägt stannar kommittén för att föreslå följande reformprogram för folkpensio- nernas standarduppräkning. Med verkan från den 1 januari 1975 bör grund- lörmånen från folkpensioneringen höjas till 95 % av basbeloppet för ogift och 155 % av basbeloppet för två makar tillsammans. Härigenom får — fram-

Prop. 1974:129 62

håller kommittén —alla pensionärer en avsevärd förbättring av sina förmåner så snart som det är praktiskt möjligt. 1 överensstämmelse med kommitténs principiella inställning att den giftes förmåner bör höjas snabbare än den ogiftes tas också ett så stort steg i denna riktning som kommittén med hänsyn till tillgängliga resurser nu ansett möjligt.

Fr.o.m. den 1 juli 1976 bör pensionstillskotten årligen stiga med 4 % av basbeloppet i stället för nuvarande 3 % och en successiv höjning av garantinivån inledas. Samtidigt föreslår kommittén att den tid, under vilken pensionstillskotten skall fortsätta att stiga. förlängs till den I juli 1981. Pen— sionärer utan ATP-pension får enligt förslaget då pensionstillskott som upp- går till 45 % av basbeloppet och pensionärer med låg ATP-pension en ut- fyllnad till 45 % av basbeloppet. Genom dessa åtgärder tas enligt kommittén ytterligare ett steg i standardförbättrande riktning. och den giftes förmåner närmar sig ytterligare den ogiftes. eftersom pensionstillskotten utgår med samma belopp oavsett civilstånd. Kommitténs förslag innebär att pensions- tillskottens principiella uppbyggnad bibehålls med den skillnaden att den nya garantinivån. 45 % av basbeloppet. nås successivt.

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna har av kommittén beräknats till i tabell 2 angivna belopp.

Tabell 2

Åtgärd lkraft- Kostnad i milj. kr. i förhållan- trädande de till föregående ar

1975 1976 1977 1978

Grundt'örntånen höjs till 95 % av basbeloppet för ogift och till 155 % av basbeloppet för två gifta tillsammans 1/1-75 700 Pensionstillskottens årliga höj- ning ökas från 3 % till 4 'i'?- av

basbeloppet. Trappan förlängs till 1981/82. (jarantinivän höjs

successivt från 30 % till 45 % av basbeloppet 1/7-76 65 135 145

3.4 Särskild förmån till förtidspensionärer

Kommittén har i samband med utredningen av frågan om standardsäkring av hela den allmänna pensioneringen haft att överväga pensionsförbättringar för dem som invalidiserats i unga år. Kommitténs förslag rörande folk- pensionernas standardutveckling. vilket beskrivits i avsnitt 3.3 . skall som tidigare nämnts följas av fortsatta överväganden beträffande standardsäk- ringsfrågan i ett senare betänkande.

Frågan om särskilda pensionsförbättringar för dem som invalidiserats i unga år är emellertid enligt kommitténs uppfattning så angelägen att den

Prop. l974:129 . 63

inte bör uppehållas av den vidare behandlingen av standardsäkringsfrågan. Kommittén tar därför redan nu ställning i fråga om en särskild pensions- lörmån till berörda grupper förtidspensionärer.

Kommittén påpekar att de unga invalidernas pensionsfråga varit föremål för uppmärksamhet under avsevärd tid och att det ofta framhållits som särskilt otillfredsställande att vissa grupper som invalidiseras i unga år inte haft möjlighet att intjäna pensionspoäng.

Kommittén anser att alla förtidspensionärer som inte har sin pension beräknad på pensionspoäng av en viss storlek bör få del av förhöjda förmåner. Detta blir visserligen — påpekar kommittén — avsevärt mycket mer kost- nadskrävande än om man skulle koncentrera sig enbart på de unga in- validerna men de förbättringar som ges åt de äldre är motiverade av rätt- viseskäl. Kommittén understryker vidare att en satsning på alla de för- tidspensionärer som har relativt låga pensionsbelopp från social synpunkt framstår som i hög grad befogad. Därvid anser kommittén det också naturligt att anknyta till pensionstiIlskottssystemet som ju är konstruerat för att åstadkomma sådana effekter.

När förtidspensionären uppnår den allmänna pensionsåldern uppkommer. framhåller kommittén. med en sådan lösning frågan om övergång till de förmåner som gäller enligt bestämmelserna om ålderspension. Ett av syftena med förhöjningen är enligt kommittén att den som har förtidspension skall få en inkomstnivå som är högre under den tid då familjebildning sker och då livsaktiviteten är högre än på äldre dagar. Vid övergången till ål— derspension bör därför gälla samma regler som för andra ålderspensionärer. Om de föreslagna förhöjningarna ftck slå igenom också på ålderspensionen skulle detta enligt kommittén kunna upplevas som orättvist av dem som utan att ha uppburit förtidspension börjar få ålderspension vid den allmänna pensionsåldern och som sålunda inte skulle få del av förhöjningen. Härtill kommer enligt kommittén att de föreslagna särskilda förhöjningarna till förtidspension på sikt skulle medföra kostnadsökningar av en helt annan storleksordning än vad som anses möjlig om de tillämpades även på ål- derspensionerna. På grund av det anförda och då det samtidigt föreslås en allmän höjning av pensionsnivån för ålderspensionärerna anser kom- mittén att de nu ifrågavarande förhöjningarna enbart skall knytas till ut- gående förtidspensioner.

När det gäller storleken av höjningarna till förtidspensionärerna erinrar kommittén om sitt förslag till uppräkning av pensionstillskottens årliga höj- ning från 3ti114 % av basbeloppet. Denna höjning är. framhåller kommittén. avsedd att komtna alla pensionärer som är berättigade till pensionstillskott till del oavsett om det gäller ålders-. förtids- eller änkepension. Härutöver bör en väl tilltagen satsning göras för förtidspensionärcrna. Kommittén lö- reslår därför att pensionstillskotten för förtidspensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp skall göras dubbelt så stora som pensionstillskotten till andra pensionärer. [ samband härmed bör enligt kommittén den högsta

Hänvisningar till US4

Prop. l974:129 64

nivå, till vilken ATP-pension och pensionstillskott tillhopa får uppgå utan att avräkning på pensionstillskottet skall ske. för förtidspensionärer suc- cessivt höjas till 90 % av basbeloppet. Ikraftträdandet av reformen för för- tidspensionärcma föreslås anknuten till tidpunkten för pensionstillskottens förhöjning i övrigt, dvs. den 1 juli 1976.

Kommitténs förslag i denna del innebär alltså att pensionstillskotten för lörtidspensionärernas del fr. o. m. den 1 juli 1976 skall utgå med dubbelt så stort belopp som till ålders- och änkepension.

I detta sammanhang erinrar kommittén om riksförsäkringsverkets ut- redningsuppdrag beträffande förmånligare regler för invaliditetsersättningar m. m. inom fölkpensioneringen. Vidare framhåller kommittén att förslaget om fördubbling av pensionstillskotten till förtidspension medför väsentliga förbättringar även av de vårdbidrag inom folkpensioneringen som utgår in- nan barnet fyllt 16 år och som därefter kan ersättas av förtidspension.

Kommittén överväger också frågan om fördubblat pensionstillskott skall utgå även till sådana förtidspensionärer som vårdas på anstalt och kommer därvid till det resultatet att det inte finns skäl att föreslå andra regler för det fördubblade pensionstillskottet än som gäller för pensionsförmånerna i övrigt. Förhöjt pensionstillskott föreslås alltså utgå även i de nämnda fallen.

Pensionstillskott till förtidspension kommer enligt kommitténs förslag att utgå med följande belopp vid det för februari 1974 gällande basbeloppet om 8100 kr.

Tabell 3 Tid '/':'- av bas- Belopp belopp kr.

1/7—76—30/6-77 50 4 050 1/7-77— 30/6-78 58 4 698 1/7—78— 30/6—79 66 5 346 1/7-79— 30/6-80 74 5 994 1/7-8t')--30/6-81 82 6 642

1/7-81 - 90 7 290

Ökningen av kostnaderna för de fördubblade pensionstillskotten till för- tidspension och motsvarande höjning av vårdbidrag inom folkpensione- ringen beräknas av kommittén till 120 milj. kr. för år 1976, 140 milj. kr. för år 1977 och 35 milj. kr. för år 1978. allt vid ett basbelopp av 8100 kr.

3.5 Finansiering av de föreslagna reformerna 3.5.1 Inledning

Kommittén har enligt direktiven haft att redovisa kostnadskalkyler och förmer för täckning av de ökade kostnader som följer av de förslag kom-

Prop. l974:129 65

mittén framlägger. Kommittén har även enligt direktiven att överväga änd- ringar av de nuvarande finansieringsreglerna för den allmänna pensione- ringen. Kommittén avser att i ett kommande betänkande redovisa syn- punkter och förslag beträffande justering av reglerna för socialförsäkrings- avgifterna. Mera tekniska synpunkter på avgiftssystémets uppbyggnad kom- mer därför att diskuteras i ett senare sammanhang. Då det gäller frågan om att inom ramen för nuvarande finansieringssystem täcka kostnaderna för de nu föreslagna reformerna framhåller kommittén att reformerna med- för stora kostnadsökningar för det allmänna. Dessa kostnadsökningar be- lastar dels statsbudgeten (förbättringarna av folkpensionerna frånsett de kom- munala bostadstilläggen). dels AP-fonden (förbättringarna av tilläggspen- sionerna) och dels kommunerna (förbättringarna rörande de kommunala bostadstilläggen).

3 . 5 . 2 F olkpensioneringen

Som framgår av den tidigare redogörelsen (jfr tabell 1) har kommittén grundat sina kostnadsberäkningar på det basbelopp på 8 100 kr. som gällde för februari 1974.

Kostnaden för höjningarna av folkpensionens grundbelopp beräknas av kommittén till 700 milj. kr. Kommittén påpekar att 350 milj. kr. av denna kostnad utgör en uppföljning av det under innevarande år utgående särskilda pensionstillägget och att detta belopp redan har inräknats i folkpensions- anslaget. Återstående kostnadsökning med 350 milj. kr. fördelar sig lika mellan budgetåren 1974/75 och 1975/76. eftersom ikraftträdandet föreslås till den 1 januari 1975.

Kostnaden för sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år be- räknas av kommittén för folkpensioneringens del till 900 milj. kr. med lika fördelning på budgetåren 1975/76 och 1976/77. Av detta belopp avser 100 milj. kr. de kommunala bostadstilläggen. Kommittén. som utgår från att nuvarande finansieringsmetod skall användas även i fortsättningen. påpekar att det inte ligger inom ramen för kommitténs direktiv att diskutera i vad mån kommunerna skall kompenseras för dessa kostnader. Frågan om kom- pensation till kommunerna för denna kostnadsökning bör enligt kommittén tas upp till närmare prövning sedan förslag föreligger även från 1972 års skatteutredning.

Kostnadsökningarna vad avser pensionstillskottens årliga höjning från 3 % till 4 % av basbeloppet samt successiv höjning av garantinivån fördelar sig enligt kommitténs beräkningar med 65 milj. kr. på 1976. 135 milj. kr. på 1977 och 145 milj. kr. på 1978.

Ökningen av kostnaderna till följd av förslagen om fördubblade pensions- tillskott för förtidspensionärer samt höjning av garantinivån för dessa pen- sionärer fördelar sig enligt kommittén med 120 milj. kr. på 1976. 140 milj. kr. på 1977 och 35 milj. kr. på 1978.

När kommittén i enlighet med direktiven skall anvisa vägar att förstärka

5 Riksdagen l974. ! sam/. Nr [29

Prop. l974:129 66

budgeten med erforderliga belopp konstateras till en början att väsentligen tre olika vägar står till buds: höjning av de direkta skatterna. mervärdeskatten eller socialförsäkringsavgif'ten till folkpensioneringen.

Kommittén påpekar att utformningen av de direkta skatterna samtidigt prövas inom 1972 års skatteutredning, Av direktiv och tilläggsdirektiv för denna utredning framgår att arbetet inriktas påen minskning av skatteuttaget i de vanliga inkomstlägena. Kommittén anser att det i en sådan situation är uteslutet att föreslå att belopp av den storleksordning det här är fråga om skall finansieras genom höjt uttag av direkta skatter. Kommittén finner inte heller en finansiering över mervärdeskatten vara realistisk.

Av de vägar som står till buds för finansiering av de kostnadsökningar som belastar budgeten är enligt kommittén en höjning av socialförsäkrings- avgiften till folkpensioneringen den som ligger närmast till hands. Kom- mittén förordar att denna finansieringsmetod väljs. Avgiften utgör för år 1974 3.3 % av avgiftsunderlaget. Räknat på 1974 års avgiftsunderlag. som av kommittén beräknats till 116 miljarder kr., föreligger det enligt kommittén behov av avgiftshöjning för år 1975 med 0.3%. för år 1976 med 0.9 %. för år 1977 med 0.3% och för år 1978 med 0.1 %. Med hänsyn till svå- righeterna att överblicka utvecklingen av avgiftsunderlaget under längre tid framöver begränsar kommittén sitt förslag till att gälla avgiftsuttaget för åren 1975 och 1976.

En av kommitténs ledamöter anför i en reservation att finansieringen av de av kommittén föreslagna pensionsreformerna i sin helhet — vad gäller både folkpensioneringen och ATP—bör kunna finansieras inom det utrymme som finns i AP-systemet. dvs. utan någon höjning av socialförsäkrings- avgiften.

353. Tilläggspensimrelingen

Kostnaderna såvitt avser tilläggspensioneringen hänför sig till sänk- ningen av pensionsåldern. Kostnadsökningarna för de närmaste åren har av kommittén beräknats till följande belopp vid ett basbelopp på 8 100 kr.

Tabell 4

År Kostnadsökning i milj. kr. i förhållande till föregående år

1976 640 1977 60 1978 70 1979 70

Kommittén erinrar om att riksdagen år 1973 fastställt ATP-avgiften för åren 1975—1979 till 10.75 % för år 1975 och till 11 % för åren 1976—1979. Kommittén påpekar vidare att i propositionen 1973:48. som låg till grund för riksdagens beslut. framhölls att den föreslagna och sedermera av riks-

Prop. 1974:129 67

dagen antagna nivån för avgiftsuttaget gällde på grundval av gällande lag- stiftning i fråga om pensionsförmånerna. Däremot har enligt vad som fram- hållits i propositioncn inte beaktats de lagändringar som kunde bli följden av pensionsålderskommittens förslag.

Kommitténs förslag om en sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år medför som framgått av tabell 4 för tilläggspensioneringens del under det första året en kostnad av inemöt 650 milj. kr.. som därefter fram till år 1979 stiger ytterligare till närmare 850 milj. kr. per år. Denna kostnad motsvarar genomsnittligt under åren 1976—1979 ett avgiftsuttag med 0.75 %. Mot bakgrund av statsmakternas ställningstagande år 1973 till avgiftsuttaget under löpande finansieringsperiod bör avgiften enligt kommitténs mening höjas med 0,75 % fr. o. m. år 1976. Kommittén föreslår alltså att ATP-av- giften fastställs till 11.75 % för vartdera av åren 1976, 1977, 1978 och 1979.

Två av kommitténs ledamöter anför i en gemensam reservation att ATP- avgiften — i enlighet med tidigare beslut — bör vara 11% under perioden 1976—1979 med hänsyn till att AP-fonden med nuvarande avgift ger en synnerligen god trygghet för pensionssystemet och att den kommer att göra det också för de närmaste åren även om pensionsåldern sänks med två år.

4. Riksförsäkringsverkets förslag om förbättrade vårdbidrag och in- validitetsersättningar från folkpensioneringen

4.1. Inledning

Kungl. Maj:t uppdrog den 28 februari 1969 åt riksförsäkringsverket att undersöka tillämpningen av gällande regler om invaliditetstillägg. invali— ditetsersättning och vårdbidrag samt att avge de förslag som kunde för— anledas av denna undersökning.

Under sitt utredningsarbete har verket genomfört en enkätundersökning för att söka kartlägga sådana handikapp eller kroniska sjukdomar som i allmänhet inte grundar rätt till invaliditetsförmån men som ändå kan med- föra speciella kostnader och hjälpbehov. Undersökningen har genomförts i samarbete med statens handikappråd och handikapporganisationerna var- vid uppgifter inhämtats från dessa organisationer. de allmänna försäkrings- kassorna. blindkonsufenterna, Iänsarbetsnämnderna och vissa socialförvalt— ningar. Verket har undersökt tillämpningen av bestämmelserna om folk- pensioneringens invaliditetsförmåner och av bestämmelser gällande andra förmåner till handikappade. Resultatet av undersökningarna redovisas i ver- kets utredning.

Prop. l974:129 68

4.2. Sammanfattning av verkets förslag

Riksförsäkringsverket föreslår beträffande vårdbidrag för svårt handikap- pade barn en mildring av det nuvarande kravet på att tillsyns- och vårdbehov skall föreligga i avsevärd omfattning. Verket föreslår vidare en uttrycklig bestämmelse som innebär att sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets handikapp skall beaktas vid bedömningen av rätten till vårdbidrag. Mot bakgrunden av den vidgning av kretsen bidragsberättigade som inträder om dessa förslag genomförs och den kraftiga höjningen av vårdbidragen fr. o. m. år 1974 föreslår verket att Vårdbidraget graderas i helt och halvt bidrag.

Beträffande de s. k. ferievårdbidragen anser verket att man bör underlätta hemmavistelse för anstaltsvårdade barn även under kortare tider än 14 dagar. På grund härav föreslår verket att vårdbidrag skall kunna utbetalas för varje dag som barnet vistas utom anstalten. Verket föreslår därjämte att barn som vistas i enskilda anstalter till vars drift bidrag utgår från landsting eller kommun skall likställas med barn i statsbidragsstödda enskilda anstalter i fråga om rätt till ferievårdbidrag.

Verkets förslag vad angår invaliditetstillägg och invaliditetsersättning in- nebär att de krav som nu gäller beträffande den försäkrades hjälpbehov skall mildras och att de merkostnader som orsakas av handikappet skall berättiga till ersättning i större omfattning än f. n. lnvaliditetstillägg och invaliditetsersättning förs enligt förslaget samman till en enhetlig hjälplörm. benämnd invaliditetsersättning. Förutsättning för rätt till ersättning skall enligt verkets förslag vara att den försäkrades fysiska eller psykiska funk— tionsförmåga för avsevärd tid är nedsatt i viss omfattning. Har den försäkrade av denna orsak behov av mera tidskrävande hjälp av annan i sin dagliga livsföring, föreslås invaliditetsersättning kunna utgå. Rätt till invaliditets- ersättning skall vidare enligt förslaget föreligga om den handikappade är i behov av fortlöpande hjälp av annan för att kunna utföra förvärvsarbete eller för samma ändamål får vidkännas betydande merkostnader för färd- medel eller andra hjälpmedel. Även i de fall handikappet nödvändiggör :andra merkostnader av betydande omfattning föreslår verket att invalidi- tetsersättning skall kunna utgå. Dessa merkostnader skall enligt förslaget beaktas även om de inte är betydande under förutsättning att det samtidigt föreligger antingen ett visst hjälpbehov eller merkostnader för att kunna utföra förvärvsarbete.

Den nuvarande invaliditetsersättningen utgår med 30 resp. 60 % av bas- beloppet. lnvaliditetstillägg utgår med 30 % av basbeloppet. Riksförsäkrings- verket finner det motiverat att införa ytterligare en ersättningsnivå. Allt efter hjälpbehovets omfattning och merkostnadernas storlek föreslås den nya invaliditetsersättningen kunna utgå med ett belopp för år räknat mot- svarande 30. 45 eller 60 % av basbeloppet. Därigenom kan ersättningen anpassas bättre efter förhållandena i de enskilda fallen.

Prop. 19742129 69

Slutligen föreslår verket att den övre åldersgränsen. före vilken handi- kappet skall ha inträtt föratt invaliditetsersättning skall kunna utges. höjs från 63 till 65 år.

De föreslagna lagändringarna bör enligt verket träda i kraft den 1 juli 1975.

Kostnadsökningen vid genomförande av förslagen till ändrade regler för vårdbidrag har av verket beräknats till ca 25 milj. kr. Kostnadsökningen vid genomförande av förslaget om invaliditetsersättning uppskattas av verket till närmare 70 milj. kr. Dessa beräkningar har utförts på grundval av det basbelopp på 8100 kr. som gällde för februari månad 1974.

4.3. Särskilda förmåner till handikappade 4 ..? . 1 Allmänna utgångsptmklw'

Riksförsäkringsverket framhåller att invaliditetsförmånerna bör ses mot bakgrunden av den allmänna pensioneringens förtidspension. Verket hän- visar därvid till departementschefens uttalande i prop. 1962190 med förslag till lag om allmän försäkring. Däri framhölls att syftet med förtidspensionen i princip skall vara att tillförsäkra medborgarna rätt till ekonomisk trygghet vid förtida förlust eller nedsättning av arbetsförmågan. Pensionen avser så- ledes inte att vara en lytesersättning utan en kompensation för sådana för- sörjningsekonomiska konsekvenser som har sin grund i sjukdom eller skada. Förtidspensionen är med andra ord avsedd att ersätta den inkomst som den försäkrade förlorar till följd av nedsättningen av arbetsförmågan genom sjukdomen eller skadan.

lnvaliditetstillägg som utgår till svårt invalidiserade med hel förtidspen- sion är. påpekar verket. avsett att bidra till de vårdkostnader som inva- liditeten medför. lnvafiditetsersättning till förvärvsarbetande avser att bidra till de merkostnader som deras förvärvsarbete förorsakar. Dessa invalidi- tetsförmåner har således enligt verket karaktär av merkostnadsersättningar. Vårdbidrag har däremot numera som huvudsakligt syfte att ersätta förälder till svårt handikappat barn för inkomstbortfall på grund av vården av barnet.

Om invaliditetstillägg och invaliditetsersättning direkt utgjorde merkost- nadsersättningar skulle förmånernas belopp bestämmas efter behovet i varje enskilt fall. Socialförsäkringarnas schabloniserade ersättningar kan emellertid enligt verket inte rimligen ändras med korta tidsmellanrum allt eftersom de individuella behoven skiftar. Behovsprövade förmåner skulle därjämte förutsätta en helt annan handläggning av ärendena än den som förekommer inom socialförsäkringarna. Verket finner därför att invaliditetsförmånerna från folkpensioneringen liksom hittills bör utgå med vissa i lag definierade belopp.

Beträffande frågan vilka slags kostnader och behov förmånerna skall bidra till att täcka anför verket bl.a. att invaliditetstillägg enligt 9 kap. 2 ;" första

Prop. 1974:129 70

stycket AFL och vårdbidrag utgår främst på grund av behov av vård och tillsyn. lnvaliditetstillägg och invaliditetsersättning till förvärvsarbetande och studerande utgår till de handikappade därför att deras handikapp för- orsakar dem extra kostnader i samband med förvärvsarbetet eller studierna.

Även om hjälp-. tillsyns- eller vårdbehovet för ett relativt svårartat han- dikapp ibland inte är särskilt stort. kan — påpekar verket — handikappet förorsaka betydande merkostnader i den dagliga livsföringen. Enligt nu- varande regler kan en invaliditetsförmån vanligen inte utgå enbart på grund av sådana merkostnader. Verket förordar att man vid bedömningen av rätten till invaliditetsförmåner från försäkringen tar hänsyn till de merkostnader den handikappade har för sitt handikapp i den män inte andra samhälls— åtgärdcr skall kompensera för dem. En sådan mer direkt anknytning till merkostnaderna innebär enligt verket att systemet bättre kan anpassas till förhållandena för dem som är handikappade.

4 . 3 . 2 Vårdbidrag

Av verkets utredning framgår att i januari 1974 utgick omkring 7500 vårdbidrag. 1 denna antalsuppgift ingår inte vårdbidrag för barn som un— dervisas i special- och särskolor och som är inackorderade i elevhem. För- äldrar till sådana barn får bidrag i viss utsträckning — s.k. ferievårdbidrag — om barnen vistas mer än 14 dagar i föräldrahemmet. Verket beräknar att ferievårdbidrag betalas ut för omkring 6 500 barn.

Verket erinrar om att vårdbidrag till svårt handikappade barn tidigare utgick med 60 % av basbeloppet och tillkom barnet. Med hänsyn till syftet att också ge ett visst försörjningsstöd åt en förälder med svårt handikappat barn i hemmet har bidraget fr.o.m. ingången av 1974 böjts och utgår nu till föräldern. Det utgör fr. o. m. i år samma belopp som hel förtidspension från folkpensioneringen till ensamstående jämte pensionstillskott, dvs. ija— nuari 1974 105 % av basbeloppet. Bidragets belopp uppgick ijanuari 1974 (basbelopp 8 100 kr.) till 8 505 kr. för år eller 709 kr. för månad. Vårdbidraget tillkommer den förälder som svarar för vården av barnet. Bidraget beskattas som annan förvärvsinkomst. oberoende av andra makens inkomst. och kan grunda rätt till ATP-poäng. Vårdbidraget kan allstå — påpekar verket — främst ses som en viss kompensation för det inkomstbortfall som barnets om- vårdnad medför.

De behov av tillsyn och vård som beaktas vid bedömningen av rätten till vårdbidrag är. framhåller verket. sådana som går utöver dem som fo- religger hos ett normalt utvecklat barn. Detta innebär att utrymmet för tillämpningen av bestämmelsen blir mindre när det gäller barn i späd ålder. som ju även om de är friska kräver tillsyn och vård i betydande omfattning. Någon generell nedre åldersgräns tillämpas emellertid inte utan allvarliga handikapp kan enligt verkets anvisningar medföra rätt till vårdbidrag redan under första levnadsåret. l ärenden om vårdbidrag beaktar man främst be-

Prop. 1974:129 . 71

hovet av den särskilda vård och tillsyn som orsakas av barnets handikapp. Vidare beaktar man sådana av handikappet föranledda yttringar och behov hos barnet som kräver speciella åtgärder från vårdarens sida. Bedömning av rätten till vårdbidrag sker främst med ledning av den faktiska arbetsinsats som vårdaren får göra.

Möjligheten att i framtiden minska handikappets verkningar för barnet bestäms. framhåller verket. i hög grad av den vård och träning det kan få. I vissa fall beror möjligheterna på de hjälpmedel som kan ställas till förfogande. Det råder enligt verket enighet om att målet för vården av ett handikappat barn skall vara att ge barnet möjligheter att utvecklas efter sina förutsättningar. I den mån barnet kan och bör vårdas i hemmet anser verket att samhället bör bidra till att någon av föräldrarna får möjligheter att meddela vården.

På grundval av enkätundersökningens resultat diskuterar verket till en början kraven i fråga om beskaffenheten av barnets handikapp. Enligt gäl- lande bcstämmelser och praxis krävs att barnets handikapp skall vara svår- artat för att rätt till vårdbidrag skall föreligga. 1 tillämpningen beaktas den faktiska arbetsprestation som vårdaren måste utföra. samtidigt som det tas hänsyn till särskilda kostnader som orsakas av barnets vård i hemmet.

Verket upplyser att många handikappade barn. som enligt enkätunder- sökningen inte fyller kraven i gällande bestämmelser för rätt till vårdbidrag. ändå har så stora behov av tillsyn att en vuxen blir relativt starkt bunden av vårduppgiften. Detta gäller t. ex. barn med diabetes som fordrar tillsyn vid medicinering och med diet. 1 andra fall. såsom vid astma. behöver en vuxen person ofta vara till hands. .

Enligt verkets undersökning utges vårdbidrag för mindre än 1 % av alla barn under 16 år. Även om andelen stigit något under senare år torde den enligt verket ändå få anses vara påfallande låg.

Verket finner att villkoren för rätt till vårdbidrag är alltför restriktiva och att de bör mildras så att flera föräldrar än f.n. kan erhålla stödet. [ första hand bör enligt verkets mening det nuvarande villkoret att tillsyns- behovet skall ha avsevärd omfattning mjukas upp.

Av enkätundersökningen framgår vidare enligt verket att ett barns han- dikapp i många fall medför särskilda kostnader. Således kan ett allergiskt barn ha behov av en allergisanerad hemmiljö eller speciell kost. [ de fall (IP-skadade barn har mer uttalat handikapp utgår enligt verket oftast vård- bidrag. Av enkätsvaren framgår emellertid att det finns barn med lindrigare CP-skada som inte har särskilt stort vård- och tillsynsbchov medan deras på grund av handikappet onormalt stora slitage av kläder och skor orsakar extra kostnader. Barn med diabetes kan ha behov av speciell föda vilket gör att matkostnaderna avsevärt fördyras. Verket konstaterar med hänsyn härtill att behovet av ekonomiskt stöd bör grundas också på de ökade kost- nader som betingas av handikappet.

Prop. 1974:129 72

Rikslörsäkringsverket finner — med hänvisning till rådande praxis och de exempel som angetts — att lagtexten bör ändras till att ange att man vid bedömningen av rätten till vårdbidrag också skall kunna ta hänsyn till om barnets sjukdom eller handikapp medför andra merkostnader än sådana som är att hänföra till tillsyns- och vårdbehovet.

En sådan ändring aktualiserar enligt verket också frågan om gradering av bidraget. En differentiering av Vårdbidraget betyder att det ekonomiska stödet bättre kan anpassas till det behov som föreligger i det enskilda fallet. Vårdbidraget kan enligt verket främst ses som en viss kompensation för det inkomstbortfall som barnets omvårdnad medför. Detta huvudsyfte bör enligt verkets mening kvarstå även om man i lagtexten markerar att vid bedömningen av rätten till vårdbidrag hänsyn skall kunna tas till merkost- nader som uppstår på grund av barnets handikapp.

När det gäller frågan hur långt Vårdbidraget skall graderas anser verket att man f. n. inte bör gå längre än att bidraget skall kunna ges ut med helt eller halvt belopp, Erfarenheten får sedan visa om det finns behov av någon ytterligare gradering. Bedömningen av om helt eller halvt bidrag skall ges ut bör enligt verket ske metl ledning av den arbetsinsats som vårdaren får göra och av de merkostnader som barnets handikapp medför.

Vid bedömningen av förälderns arbetsinsats bör man enligt verkets me- ning beakta att Vårdbidraget visserligen ger ett visst försörjningsstöd men inte tar sikte på att kompensera hela det inkomstbortfall som barnets om— vårdnad kan medföra.

I de fall de merkostnader som barnets sjukdom eller handikapp medför utöver vårdbehovet är betydande — men inte uppgår till ett belopp som motsvarar halvt bidrag —torde det enligt verket vanligen föreliggaett tillsyns- och vårdbehov av sådan omfattning att det tillsammans med merkostna- derna motiverar att halvt vårdbidrag får utgå.

Vistas barnet i förskola eller skola under dagtid tillgodoses i viss utsträck- ning barnets vårdbehov i skolan. Verket ifrågasätter om halvt vårdbidrag i dessa fall skulle vara tillräckligt men konstaterar att föräldrarnas vård- och träningsinsatser är av utomordentligt stor betydelse för barnens utveck- ling. Huruvida helt eller halvt bidrag skall ges ut bör därför enligt verkets mening vara beroende av dels omfattningen av den värd som ges utom skolan av föräldrarna - dvs. bundenheten vid vårduppgiften — och dels storleken av de merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp.

För att vårdbidragen inte skall få en konserverande effekt på de han- dikappade barnens utveckling och miljö skall vårdbehovet som huvudregel omprövas vart tredje år. Kontrollen kan ske med kortare mellanrum om det finns särskilda skäl till det. Får barnet vård på anstalt upphör rätten till vårdbidrag. Detsamma gäller när det skett en väsentlig förbättring i de förhållanden som rådde då bidraget beviljades. Någon särskild ompröv- ning av redan beviljade vårdbidrag bör. mot bakgrund av angivna huvud-

Prop. l974:129 73

regel. enligt verkets mening däremot inte äga rum vid införandet av halvt bidrag.

Vårdbidrag till förälder som vårdar handikappat barn upphör enligt gäl- lande regler när barnet fyller l6 år. I de flesta fall börjar då förtidspension eller sjukbidrag från folkpensioneringen jämte tilläggsförmåner att utgå till barnet. En höjning av övre åldersgränsen för Vårdbidraget kan med hänsyn härtill enligt verkets mening i många fall medföra en försämring av stödet till handikappade barn i åldern l6—l7 år. Verket föreslår därför ingen ändring av den nuvarande lö-årsgränsen för Vårdbidraget.

lnvaliditetslörmåner utgår inte då någon stadigvarande vårdas på anstalt tillhörande staten eller kommun eller landstingskommun eller på enskild anstalt till vars drift statsbidrag utgår. De utgår inte heller då någon vårdas utom anstalt genom anstaltens försorg. Enligt särskilda bestämmelser om s. k. ferievårdbidrag skall emellertid vårdbidrag utgå för tid då anstaltsvårdat barn under minst två veckor i följd vistas utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg. Bidrag för del av kalendermånad utgår för varje dag med l/30 av månadsbeloppet. För barn som får skolundervisning utges dock under sommarferierna som regel bidrag med hela månadsbeloppet för juni. juli och augusti.

Riksförsäkringsverket upplyser att l4-dagarsregeln har satts i fråga under verkets enkätundersökning. Det har därvid framhållits att det som regel bara är underjul- och sommarlov som anstaltsvårdade barn vistas i hemmet mer än två veckor.

Verket påpekar att femdagarsveckan har vunnit allt större utbredning sedan den nuvarande l4-dagarsregeln utformades. Vissa institutioner är an- ordnade som femdagarshem och man förutsätter alltså att barnen skall till- bringa veckoslut. helger och ferier utanför institutionen. De handikappade barnens skolundervisning sker ofta i riksskolor med åtföljande långa re- seavstånd till hemorten. Vid dessa skolor har man infört förlängda lov vart- annat veckoslut

De extra kostnader liksom den ökade bundenhet som naturligt nog alltid är förenade med barnets vistelse i hemmet bör enligt verkets uppfattning inte få motverka ett intresse från de anhöriga att för kortare perioder engagera sig i vården och träningen av också mycket gravt handikappade barn. Den stimulans och den kontakt som de handikamwade barnens hembesök innebär bör uppmuntras.

Riksförsäkringsverket föreslår därför att reglerna ändras så att ferievård- bidrag kan utgå för varje dag barnet vistas utanför anstalten. Verket anser att en bestämmelse härom bör tas in i AFL och ersätta reglerna i kungörelsen (l966:238) om vårdbidrag för barn som vistas utom anstalt. Verket erinrar om den särskilda bestämmelsen angående ferievårdbidrag för barn som vistas på anstalt och får skolundervisning. För dessa barn utges hela månadsbelopp för juni. juli och augusti vid vistelse utom anstalt under sommarfcrierna. Den av verket föreslagna regeln om ferievårdbidrag gör denna bestämmelse obehövlig. '

Prop. 1974:129 74

Registrering av dagar för vilka bidraget kan utgå bör enligt verket lämp- ligen ske vidden institution där barnet vårdas. Denna institution underrättar en gång per kvartal vederbörande försäkringskassa om det antal dagar som barnet vistats utom anstalten. Utbetalning av ferievårdbidrag skulle då kunna begränsas till att ske en gång per kvartal.

lierievårdbid rag kan enligt gällande bestämmelser utgå för barn som vårdas i anstalt som tillhör staten. kommun eller landstingskommun. Vidare kan bidrag utgå vid vård i enskild anstalt som har statsbidrag till driften. Riks- försäkringsverket föreslåratt också barn som stadigvarande vårdas på enskild anstalt till vars drift bidrag utgår från kommun eller landstingskommun skall omfattas av bestämmelserna om ferievårdbidrag.

4 . _f . 3 I n valir/ilels'ers'ii lin/ng

Som framgått av den tidigare redogörelsen utges f. n. invaliditetsförmån till försäkrade över 16 år som invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning.

lnvaliditetstillägg utgick ijanuari 1970 till 10519 försäkrade som uppbar hel pension från den allmänna försäkringen. 1 det övervägande antalet fall uppbar pensionstagaren förtidspension (sjukbidrag). Tilläggen utgick i 20 % av fallen på grund av blindhet och i 80 % av fallen till följd av ett om- fattande hjälpbehov av annan anledning. En genomgång av de under åren 1968 och 1969 avslagna 1 347 ansökningarna om invaliditetstillägg från för- säkrade med hel pension visade att avslagsbcslutcn i det alldeles övervägande antalet fall grundades på att erforderliga medicinska eller funktionella orsaker inte ansågs föreligga. lndragning av invaliditetstillägg berodde däremot i de flesta fall på att den försäkrade intagits för vård på anstalt. lnvalidi- tetstillägg utgick ijanuari 1970 vidare till 306 försäkrade med partiell pension. Grunden var i ca 80 % av fallen merkostnader för färdmedel. i 17 % fort- löpande hjälp av annan och i endast ca 2 % av fallen merkostnader för andra hjälpmedel. Sammanlagt utgick i januari 1970 alltså 10825 invali- ditetstillägg. ljanuari 1974 hade enligt verket antalet invaliditetstillägg ökat till ca 13500.

lnvaliditetsersättning utgick ijanuari 1970 till 3 201 personer. 1 2 650 fall var förmånstagaren förvärvsarbetande och i 103 fall studerande. 448 er- sättningar utgick tifl blinda. Den åberopade grunden för beviljande av in- validitetsersättningar till förvärvsarbetande var i 88 % av fallen merkostnader för färdmedel. i 11 % fortlöpande hjälp av annan och i endast 1 % mer— kostnader för andra hjälpmedel. Motsvarande fördelning var för studerande 72. 23 resp. 5 % .

Grunden för avslag på ansökan om invaliditetsersättning var i de flesta fall att tillräckliga medicinska eller funktionella orsaker inte förelåg. — 1 januari 1974 hade antalet invaliditetsersättningar enligt verket ökat till ca 3 700.

Prop. l974:129 . 75

Verkets översikt över rådande praxis visar att förhållandena för de för- säkrade som erhåller invaliditetsförmån är mycket skiftande och att ett han- dikapps inverkan på funktionsförmågan är högst olika för olika personer. Det är därför enligt verket svårt att beskriva hur stort den handikappades hjälpbehov skall vara i det enskilda fallet för att medföra rätt till inva- liditetstillägg. lljälpbehovet kan. påpekar verket. hos vissa försäkrade ha sin grund i att fysisk sjukdom medför ett tillsynsbchov som kräver annan persons närvaro.En person kan också av psykiska orsaker ha behov av hjälp i den dagliga livsföringen eller på grund av psykisk sjukdom eller utveck- lingsstörning ha behov av tillsyn. Verkets undersökning av praxis visar att detta tillsynsbehov måste vara kvalificerat för att medföra rätt till in- validitetsförmån.

lnvaliditetsförmån till försäkrad som förvärvsarbetar eller studerarär enligt gällande praxis avsedd att täcka det behov av fortlöpande hjälp och de merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel som kan förknippas med arbets- eller studiesituationcn. Det övervägande antalet fall där besvär i anledning av avslag på ansökan om invaliditetsförmån anförts hos verket har avsett färdkostnadcr.

En särskild fråga är enligt verket i vad mån den handikappades behov av vård är så stort att det kan anses falla inom ramen för det vårdansvar som åvilar sjukvårdshuvudman enligt 3 ;" sjukvårdslagen (1962:242). 1 de fall vården meddelas i institution utgår inte invaliditetstillägg. Förhållandet är enligt verket mera oklart då huvudmannen föratt uppfylla sitt vårdansvar utger hemsjukvårdsbidrag för långvarigt sjuka eller hemvårdsbidrag för psy- kiskt utvecklingsstörda. Inom vissa landsting synes man tillämpa den regeln att sådana bidrag minskas för handikappade som uppbär invaliditetsförmån.

Riksförsäkringsverket finner det otillfredsställande att osäkerhet råder om vilket stöd som kan utgå i de enskilda fallen. Huvudprincipen bör enligt verket vara att huvudmannen bär ansvaret för försäkrade som har så stort behov av vård att skyldighet att ombesörja sjukvård föreligger. Hemsjuk- vårdsbidragen kan därmed ses som en eisättning från landstingen i de fall sluten vård eller hemsjukvård inte meddelas den sjuke. Av en sådan gränsdragning följer enligt verkets uppfattning att försäkrade som erhåller vård eller ersättning för vård av landstinget inte skall erhålla invaliditets- förmån från den allmänna försäkringen på grund av sitt vårdbehov.

Landstingens hemsjukvårdsbidrag utgår efter olika regler. Den förordade huvudprincipen kan därför bli svår att tillämpa konsekvent. 1 första hand måste enligt verket enhetliga regler utformas. Landstingsförbundet planerar också enligt vad verket inhämtat en rekommendation med detta syfte. En sådan rekommendation finner verket angelägen. Verket understryker emel- lertid att situationen för de vårdbehövande inte får försämras till följd av gränsdragningsproblem. Därför bör rätten till invaliditetsförmån från den allmänna försäkringen tills vidare — i avvaktan på en sådan samordning — bedömas på samma sätt som hittills.

Prop. 1974:129 76

l svaren på verkets enkätundersökning har framhållits bl. a. att handikapp kan medföra merkostnaderi den dagliga livsföringen. vilka f. n. inte beaktas vid bedömningen av rätten till invaliditetsförmåner. Sådana merkostnader är inte alltid knutna direkt till arbets- eller studiesituationcn. Situationen anses vara särskilt svår för de döva som behöver hjälp av teckcnspråkstolkar i en mångfald situationer. Den hjälp av andra personer som handikappade ofta måste anlita betalas vanligen på ett ellerannat sätt. Många handikappade sliter och smutsar ner kläder. sänglinne m.m. mycket mer än personer utan handikapp. De kan ofta tvingas att göra oekonomiska inköp. De får tillgodose sina behov av fritidsaktiviteter på mer kostnadskrävande sätt än andra människor. Ofta behövs någon som kan hjälpa till när de vill gå på teater. bio eller besöka en restaurang.

Enligt verkets uppfattning bör invaliditetstillägg och invaliditetsersättning också i fortsättningen i princip vara merkostnadsersättningar. De bör därvid utgå till den försäkrade för hans samlade merkostnader till följd av han- dikappet. Gällande lagstiftning ger enligt verket inte en så vid ram. Vidare gör bestämmelserna skillnad mellan den invaliditetsförmån som utgår till försäkrad med hel pension och den som utgår till handikappad som för- värvsarbetar och inte har någon pension eller uppbär partiell pension. Lag- stiftningen är därigenom enligt verket onödigt svår att tillämpa och orsakar missförstånd. Förmånssystemet blir lättare att överblicka om invaliditets- förmånerna ges enhetlig beteckning och lagtekniskt behandlas i ett sam- manhang. Riksförsäkringsverket föreslår därför att invaliditetstillägg och in- validitetsersättning förs samman till en enhetlig hjälpform. kallad invali- ditetsersättning.

Som en konsekvens av detta förslag bör enligt verket beskrivningen av det handikapp som skall föreligga också vara enhetlig. Beskrivningen bör innehålla att den försäkrades fysiska eller psykiska funktionsförmåga skall vara nedsatt. Hur allvarlig nedsättningen skall vara bör enligt verket prövas mot bakgrund av de behov av hjälp m.m. som handikappet medför.

Det nuvarande kravet att den försäkrade skall vara ur stånd att reda sig själv har visat sig vara alltför strängt. Den av verket gjorda undersök- ningen visar att många anser att även kravet på att den försäkrade vid upprepade tillfällen dagligen skall ha behov av annan persons hjälp är alltför begränsande. Verkets erfarenheter av tillämpningen av bestämmelsen talar också föratt detta krav bör mjukas upp. Verket föreslår att lagbestämmelscn i denna del ändras till att ange att den försäkrade i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan. För att grunda rätt till ersättning skall hjälpen enligt verkets mening ha en inte obetydlig omfattning och innebära en både nödvändig och påtaglig förbättring av den försäkrades möjligheter att klara sitt dagliga liv.

Till den del invaliditetsersättning grundas på den handikappades roll som förvärvsarbetande. föreslås ersättningsrätten knytas till att den försäkrade har behov av fortlöpande hjälp av annan eller betydande merutgifter för

Prop. 1974:129' 77 färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra sitt förvärvsarbete.

Även om den handikappade inte dagligen är i behov av hjälp kan han enligt verket få vidkännas så stora merkostnader för sitt handikapp i den dagliga livsföringen att det är motiverat att ge invaliditetsersättning. 1 de fall dessa merkostnader är av betydande omfattning bör de ensamma kunna grunda rätt till invaliditetsersättning. 1 andra fall åter, då kostnaderna inte är så betydande. bör de enligt verkets mening beaktas vid helhetsbedöm- ningen av den försäkrades rätt till invaliditetsersättning. De kostnader som t. ex. orsakas av det exceptionella behovet av föda efter vissa tarmoperationer skulle därmed kunna beaktas.

Verket sammanfattar sitt förslag rörande grunderna för bedömning av rätten till invaliditetsersättning på följande sätt. 1 ett första led har man att konstatera om den försäkrades fysiska eller psykiska funktionsförmåga är nedsatt för avsevärd tid. Är detta fallet skall nästa steg i prövningen avse om denna nedsättning är av sådan omfattning att han antingen i sin dagliga livsföring behöver hjälp av annan eller — om han har förvärvsarbete — har fortlöpande behov av annans hjälp eller betydande merkostnader för färdmedel m. m. för att kunna utföra arbetet. Andra betydande merkost- nader skall också kunna föranleda invaliditetsersättning. Verket betonar att man i tillämpningen också skall kunna väga samman de olika behoven. Detta innebär att det är en bedömning av den försäkrades hela situation som skall ligga till grund för beslut om invaliditetsförmån.

De merkostnader som nu företrädesvis behandlats är sådana som uppstår i den dagliga livsföringen. För handikappade som utför förvärvsarbete eller bedriver studier uppkommer därutöver en annan typ av merkostnader. näm- ligen sådana som direkt hör samman med arbetets utförande eller studiernas bedrivande. Det vanligaste slaget av sådana kostnader avser enligt verket färdmedel. Det är för sådana merkostnader som förvärvsarbetande eller stu- derande handikappade enligt gällande regler kan få invaliditetsförmån från den allmänna försäkringen.

Av verkets undersökning framgår att det inte finns någon samordning mellan bl. a. bestämmelserna om rätt för en handikappad att erhålla bidrag till inköp av invalidbil och att erhålla invaliditetsersättning. Olika myn- digheter har att bedöma den handikappades rätt till dessa förmåner. Vad gäller invaliditetsersättningen måste man vid beräkningen av merkostna- dernas storlek enligt verket beakta det stöd som utgår genom andra förmåner. Verket finner en samordning motiverad men anser att frågan om en sådan samordning ligger utanför verkets uppdrag. Frågan bör enligt verkets upp- fattning uppmärksammas av den socialpolitiska bidragsutrcdningen. Vad särskilt gäller de fall då den försäkrade erhåller resor genom kommunal färdtjänst och merkostnader därför inte uppkommer skall sådana kostnader enligt verkets mening inte heller inräknas när den handikappades merkost- nader bedöms.

Den nuvarande invaliditetsersättningen utgår med 30 eller 60 % av bas-

Prop. l974:129 78

beloppet. Denna ersättning har — påpekar verket — främst blivit ett bidrag till handikappad förvärvsarbetandes bilkostnad. Enligt verket beviljas i regel hel ersättning då kostnaderna kommit upp till en nivå som ligger ungefär mitt emellan hel och halv ersättning. 1 de fall kostnaderna närmar sig nivån för halv invaliditetsersättning utges halv sådan.

Mot bakgrunden av det i det föregående redovisas förslaget framstår den nuvarande graderingen av invaliditetsersättningen enligt verket som alltför schablonmässig. Verket finner en ytterligare gradering angelägen och föreslår införande av en 45 %-nivå. Därigenom minskas enligt verket den tröskel- effekt som följer av nuvarande regler men framför allt kan ersättningen bättre anpassas efter förhållandena i de enskilda fallen. Hur stor invali- ditetsersättning som skall utgå bör enligt verket bli beroende av hjälp—. tillsyns- eller vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek. Vid beräkningen av hjälpbehovet bör detta enligt verket kunna uttryckas i en skälig timersättning.

Vid ikraftträdandet av de föreslagna nya reglerna skall någon omprövning av utgående invaliditetsersättningar enligt verkets uppfattning inte ske. 1 de fall invaliditetsersättning utgår med 60% av basbeloppet bör den allt- så inte sänkas med mindre en väsentlig förändring skett i de förhållanden som legat till grund för beslutet om ersättning.

Det nuvarande invaliditetstillägget utgår med 30% av basbeloppet. Tillägg utgår till de försäkrade som har de största behoven av hjälp och vård. Den angivna förmånsnivån framstår. även om man räknar med en relativt låg kostnad för denna hjälp. enligt verket många gånger som otillräcklig för att täcka vårdbehovet. Förslaget att sammanföra invaliditetstillägg och in- validitetsersättning till en enhetlig hjälpform medför enligt verket att in- validitetsersättning enligt de nya reglerna bör kunna utgå med 60 % även till den som uppbär förtidspension. Verket finner med hänsyn till det om- fattande behov av hjälp som föreligger hos de svårast handikappade för- tidspensionärerna denna höjning av förmånsnivån motiverad.

Vad särskilt gäller invaliditetsförmån till döva bestäms situationen för dessa av att de inte kan kommunicera med hörande med hjälp av taISpråk och av att bristande språkförståelse försvårar kommunikation med skriv- tecken. Detta kan enligt verket också gälla för dem som är så gravt hör- selskadade att de har stora svårigheter att uppfatta tal trots att de har hör- apparat. Behovet av hörande tolkar är. påpekar verket, så stort att det inte helt kan täckas av en utbyggd tolkorganisation. Verket finner situationen för de döva och de svårast hörselskadade vara sådan att de generellt bör anses uppfylla kravet att erhålla invaliditetsersättning. Vid avvägningen av ersättningsnivån har verket funnit att ett årligt bidrag motsvarande 30 % av basbeloppet bör kunna täcka kostnader för elementära behov av tec- kenspråkstolk eller av kommunikation på annat sätt. En generell rätt till invaliditetsersättning med 30 % bör därför enligt verkets mening tillerkännas döva och personer med hörselskador av så grav natur att handikappet inte

Prop. l974:129 79

kompenseras av hörapparat. 1 det fall en döv försäkrad kan visa att han har större merkostnader eller hjälpbehov bör enligt verkets uppfattning rätten till en högre ersättning bedömas på samma sätt som förandra handikappade. Bestämmelserna bör enligt verket kunna tillämpas på det sätt som verket angett utan att detta särskilt markeras i lagtexten.

Den som är blind äger alltid rätt till invaliditetsförmån om blindheten inträtt innan han fyllt 63 år. Till den som har förtids- eller ålderspension utgår invaliditetsförmån f. n. med 30 % av basbeloppet. till annan med 60 % av basbeloppet. Verket föreslår ingen ändring av dessa förmånsnivåer. För det fall en blind som uppbär hcl förtidspension eller ålderspension kan visa att han har merkostnader eller hjälpbehov som motsvarar 45 eller 60 % av basbeloppet bör emellertid enligt verket invaliditetsersättning med dessa nivåer kunna ges ut.

Många försäkringskassor har i svaren på verkets enkätundersökning tagit upp frågan om en höjning av den ålder före vilken ett handikapp skall ha inträffat för att ge rätt till invaliditetsförmån. Syftet med invalidför- månerna är emellertid enligt verket att de skall utgöra en kompensation för bl.a. hjälpbehov som uppkommit på grund av sjukdom eller skada. För de'hjälpbehov som hänför sig till åldrandet finns andra stödformer och de skall inte ersättas genom invalidförmåner. En övre åldersgräns bör därför enligt verkets uppfattning fortfarande finnas. Erfarenheten inom försäkrings- kassorna vid tillämpningen av den nuvarande 63-årsgränsen visar dock att det är svårt att motivera en åldersgräns som ligger några år under gränsen för normalt uttag av ålderspension. F. n. inträder för stora grupper arbets- tagare rätt till ålderspension från 65 år. Med hänsyn därtill. men också med hänsyn till pensionålderskommitténs förslag om en sänkning av pen- sionsåldern till 65 år inom den allmänna försäkringen. föreslår Verket att övre åldersgränsen före vilken handikappet skall ha inträtt för att inva- liditetsersättning skall kunna utges höjs till motsvarande ålder. En utgående invaliditetsersättning bör enligt verkets mening inte heller höjas på grund av förhållanden som inträffar sedan den försäkrade uppnått 65 års ålder.

1nvaliditetsersättning bör enligt verkets uppfattning i vissa fall omprövas då den försäkrade uppnår den allmänna pensionsåldern. I enlighet med ver- kets övriga förslag gäller detta blind försäkrad. Om inte särskilt stora kost- nader föreligger bör invaliditetsförmånen enligt verket liksom nu utgå med 30 % av basbeloppet från det den blinde uppnår pensionsåldern. En om- prövning i samband med pensioneringen bör enligt verket också ske i de fall rätten till invaliditetsersättning till någon del grundas på den försäkrades behov av hjälp eller merkostnader för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra förvärvsarbete. Omprövningen skall då göras med bort- seende från sådana merkostnader. Även i dessa fall skall enligt verkets förslag gälla att återstående hjälpbehov eller merkostnader skall ha upp- kommit innan den försäkrade fyllt 65 år för att beaktas vid denna prövning.

Prop. 1974:129 80

Verket föreslår att de föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den 1 juli 1975.

4 . 3 . 4 Kos/nader . lör re/brni/örs/agwi

Kostnaderna för de av verket föreslagna reformerna är beroende av dels hur många försäkrade som kommer att tillerkännas högre förmån och dels antalet nytillkommande förmånstagare. Uppskattningen av dessa antal är — betonar verket — osäker. varför beräkningen av kostnaderna kan bli endast ungefärlig.

Den nuvarande årskostnaden för vårdbidragen beräknas av verket till 65 milj. kr.. beräknat på grundval av det basbelopp på 8 100 kr. som gällde i februari 1974. Verket beräknar att ca 7500 vårdbidrag utgick i januari 1974. Den reform som nu föreslås kan enligt verket uppskattas resultera i att kretsen bidragsberättigade vidgas med inemot 5000 barn. 1 de flesta av de nya fallen torde enligt verket halvt bidrag komma att utgå. Med beaktande av pensionstillskottet i dess nivå för februari 1974 uppskattas kostnadsökningen för verkets förslag till närmare 20 milj. kr.

Enligt uppgifter som verket inhämtat beräknas att ca 6500 barn under 16 år i sär- och specialskolan bor i elevhem. Ett genomförande av verkets förslag om vidgad rätt till ferievårdbidrag uppskattas komma att medföra att bidrag utgår för i genomsnitt ytterligare 30 dagar. Kostnadsökningen för försäkringen kan därmed enligt verket beräknas bli omkring 4 milj. kr. Förslaget att ferievårdbidrag även skall kunna utgå för barn som sta- digvarande vistas på enskild anstalt. till vilken bidrag utgår från landsting eller kommun. torde enligt verket medföra en ytterligare kostnadsökning om högst 2 milj. kr.

Den sammanlagda kostnadsökningen vid genomförande av förslagen till ändrade regler för vårdbidrag uppskattas således av verket till ca 25 milj. kr.

1 januari 1974 utgick enligt verkets beräkningar invaliditetsersättning i ca 3 700 fall. Därav avsåg drygt 700 halv ersättning. Vidare utgick ca 13 500 invaliditetstillägg. Nuvarande årskostnad vid basbeloppet 8 100 kr. beräknas av verket till sammanlagt ca 50 milj. kr.

Antalet ersättningsberättigade som kan tillkomma uppskattas av verket till omkring 15 000. Av dessa beräknas ca 12 000 erhålla invaliditetsersättning med 30 % och återstoden ersättning med 45 % av basbeloppet. Kostnads- ökningen skulle därför enligt verket vid basbeloppet 8 100 kr. bli omkring 45 milj. kr. per år. varav omkring 35 milj. kr. faller på ersättningen med 30 %. Verket beräknar vidare att många som nu uppbär invaliditetstillägg med 30 % av basbeloppet till följd av förslaget kommer att bli berättigade till invaliditetsersättning med 45 eller 60 % av basbeloppet. Om detta antas gälla 9000 försäkrade — av vilka omkring 7000 beräknas få den högsta ersättningen och 2 000 ersättning med 45 % av basbeloppet — skulle kost-

Prop. l974:129 81

nadsökningen enligt verket bli närmare 20 milj. kr. per år. Förslaget att höja åldersgränsen från 63 till 65 år kan beräknas medföra att ytterligare ca 1 200 försäkrade får rätt till förmånen. Kostnadsökningen på grund härav kan enligt verket beräknas till ca 5 milj. kr. per år.

Kostnadsökningen vid genomförande av förslaget om invaliditetsersätt- ning uppskattas alltså av verket till närmare 70 milj. kr.

En sammanfattning av kostnadsberäkningarna lämnas i följande tabell.

Tabell 5 Nuvarande Beräknad Beräknad kostnad, milj. kr. kostnad vid kostnadsökning. genomförande av milj. kr. verkets förslag, milj. kr. lnvaliditetstillägg 33 120 + 70 lnvaliditetsersättning 17 Vårdbidrag 65 90 + 25 Summa 115 210 + 95

5. Remissyttrandena

5.1. Yttranden över pensionsålderskommitténs betänkande 5.1 . ! Allmänna synpunkter

Pensionsålderskommitténs reformprogram har fått ett positivt gensvar vid remissbehandlingen. I flera remissyttranden understryks särskilt fördelen av att pensionsålderssänkningen kombineras med väsentliga förbättringar för dagens folkpensionärer och för handikappade.

5.1.2. Sänkning av den allmänna pensionsåldern

Kommitténs förslag om sänkning av den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år stöds eller lämnas utan erinran av bl.a. socialstyrelsen. riks- försäkringsverket. arbetsmarknadsstvrelsen. statens avtalsverk. länsstyrelserna i Stockholms. Malmöhus. Skaraborgs. Värmlands och Jämtlands län. Lands- tings/örbundt't, LO. TC 0. 8.4 CO. LRF . Försäkringskasse/örbrmdet. PRO. Svenska försäkringsbolags riksförbund. KPA och Folksam. 1 remissyttrandet från Kommun/örbundet ifrågasätts om kommittén tillräckligt analyserat hu- ruvida en allmän sänkning av pensionsåldern ger den från social synpunkt bäst motiverade användningen av de resurser som kan sättas in.

Socialstyrelsen understryker att en pensionsålderssänkning till 65 år är en angelägen reform för de grupper som inte på annat sätt tillförsäkras pension

6. Riksdagen 1974. [ saml. Nr 129

Prop. 1974:129 82

från denna ålder. Länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län framhåller att det från rättvisesynpunkt är angeläget med en generell sänkning av pen- sionsåldern. Länsstyrelsen i Värmlands län understryker att en sänkning även kan motiveras med önskemålet att individen vid den ålder som föreslagits bör få möjlighet att övergå till en lugnare tillvaro. TCO finner det tillfreds- ställande att frågan nu får en lösning. LO, som anseratt en rörlig pensionsålder är den mest angelägna reformen inom pensionssystemet, finner att en sänk- ning av den allmänna pensionsåldern inte står i motsatsställning till strä- vandena att öka rörligheten i pensionssystemet. Enligt LO:s mening bör pensionsålderssänkningen betraktas som en ny utgångspunkt för en rörlig pensionsålder. LO tillstyrker därför 65 år som ny allmän pensionsgräns. Riksförsäkringsverket framhåller att omkring hälften av alla försäkrade mellan 65 och 67 års ålder redan nu har allmän pension i någon form. PRO. som tidigare med hänsyn till kostnaderna känt en viss tveksamhet rörande frågan om allmän sänkning av pensionsåldern. finner tveksamheten undanröjd genom kommitténs reformprogram och tillstyrker förslagen.

5.1.3 Frågan om rörlig pensionsålder

Frågan om ökade möjligheter till rörlig pensionsålder tas upp i flera re- missyttranden. Därvid påpekas att det hade varit värdefullt om detkunnat ske en samtidig bedömning av frågan om sänkningen av den allmänna pensionsåldern och frågan om rörlig pensionsålder. SAF beklagar uppdel- ningen av dessa frågor och anser att beslut om pensionsålderssänkningen inte bör fattas nu. Liknande synpunkter anförs av jörsäkringsinspektionen och länsstyrelsen i Malmöhus län. Länsstyrelsen i Skaraborgs län understryker angelägenheten av att möjligheterna till ökad rörlighet i fråga om pensions- åldern tillvaratas under det fortsatta utredningsarbetet. Även HCK. som tilllstyrker reformförslagen, ser fram mot det fortsatta reformarbetet med ökade möjligheter till rörlig pensionsålder. Kommunförbundet. KPA. Lands- tings/örbundet och SACO skulle hellre sett att frågan om sänkning av den allmänna pensionsåldern och frågan om ökade möjligheter till rörlig pen- sionsålder kunnat redovisas i ett sammanhang. LO. TCO och Svenska./ör- säkringsbolags rik.;äirbund anser också att dessa frågor borde behandlats i ett sammanhang. vilket även skulle underlättat anpassningsförhandlingarna be- träffande gällande pensionsavtal. LO förutsätter att de krav på ökade möj- ligheter till rörlig pensionsålder som framförts från fackligt håll blir beaktade i kommitté-ns fortsatta arbete med denna fråga. som skall redovisas i ett betänkande under innevarande år.

5 . 1.4 Ikraftträdande av pensionsa'lderssänkningen

Pensionsålderkommitténs förslag att pensionsålderssänkningen skall träda i kraft den 1 januari 1976 tas upp i flera remissyttranden. Riks/önsäkringsverket

Prop. 1974:129 . 83

och statens personalpensionsverk framhåller att det från administrativ syn- punkt uppkommer problem då tre årsklasser samtidigt skall pensioneras. Verket anser det dock möjligt att genomföra pensionsålderssänkningen i enlighet med kommitténs förslag. Försäkringskasse/örbundet understryker önskvärdheten av att beslut fattas i så god tid att kassornas förberedelsearbete kan genomföras utan alltför stora påfrestningar på organisation och personal.

Behovet av tillräckligt tidsutrymme för de anpassningsförhandlingar be- träffande gällande pensionsavtal som måste komma till stånd i samband med pensionsåldersreformen understryks i flera remissyttranden. bl. a. från LO. TCO och SACO. För att möjliggöra dessa avtalsanpassningar anser LO att det behöver ske en erforderlig förskjutning av tidpunkten för ikraft- trädandet.

SAFanser att pensionsålderssänkningen bör träda i kraft först den 1 januari 1978. SPP anser att ikraftträdandet bör ske den 1 januari 1977. SAF och SPP anser vidare att ett successivt ikraftträdande skulle vara att föredra. Denna synpunkt delas inte av länstyrelsen i Skaraborgs län och TCO. som i sina yttranden framhåller fördelarna med att pensionsålderssänkningen sker i ett steg.

5.1.5 Förtida och uppskjutet uttag av ålderspension

Frågan om förtida och uppskjutet uttag av ålderspension berörs i några remissyttranden. Arbetsmarknadssryrelsen frnner pensionsålderskommitténs förslag godtagbart med tanke på att kommittén avser att under innevarande år återkomma med ett betänkande om ökade möjligheter till en rörlig pen- sionsålder. LO understryker det angelägna i att pensionsålderskommittén i sitt fortsatta arbetet prövar utformningen av reglerna angående förtida uttag eftersom dessa anses oförmånliga med hänsyn till reduktionsfaktorn. Liknande synpunkter anförs av Försäkringskasseförbunder, som ställer sig tveksamt till systemet med förtida uttag.

5.1.6 Tilläggs/örma'ner m. m.

Pensionsålderskommitténs förslag då det gäller anpassningen av tilläggs- förmånerna vid en sänkning av den allmänna pensionsåldern väcker inga erinringar. De remissinstanser som yttrat sig över denna del av betänkandet anser det naturligt att tilläggsförmånerna ansluts till den allmänna pen- sionsåldern på sätt som kommittén föreslagit.

5.1.7 Pensionspoängjör det sextiofjärde och sextiofemte levnadsåret

Kommitténs förslag rörande poängberäkning för det sextiofemte levnads- året tas upp i flera remissyttranden. Riksförsäkringsverket anser att kommittén i sitt slutbetänkande bör föreslå erforderliga förenklingar av pensionsbe-

Prop. 19742129 84

räkningen för undvikande av omräkningar av ATP-pension. Då det gäller övergångsgenerationerna anser verket att alla försäkrade som tillhör ålders- gruppen 1911—1924 bör bli berättigade till antagandepoäng för det år de fyller 65 år samt att någon begränsning till svenska medborgare i detta hänseende inte bör göras. Folksam förordar att försäkrade tillhörande över- gångsgenerationerna tillgodoräknas antagandepoäng lika med poängen för det sextioljärde året. Liknande synpunkter anförs av bl.a. SPP. som föreslår att pensionspoäng beräknas för försäkrade tillhörande dessa årsklasser som om de hade kommit i åtnjutande av förtidspension under januari månad det år de fyller 65 år. Även SPP anser att någon skillnad inte bör göras mellan svenska och utländska medborgare i detta hänseende. SAF.'s be- dömning ansluter sig till de synpunkter som SPP uttalar i dessa frågor.

LO anser att poängberäkningen för övergångsgenerationerna bör ske på så sätt att dessa för det sextiofemte året tillgodoräknas en pensionspoäng som minst uppgår till den som tillgodoräknats för det sextiofjärde året. LO anser vidare att man bör utsträcka de särskilda bestämmelserna för övergångsgenerationerna till att omfatta personer som är född år 1927 och tidigare. Därigenom skulle man knyta an till de särskilda tillgodoräknings- regler i samband med sjukdom och arbetslöshet som gäller för dessa års- klasser.

5.1.8 Vissa konsekvenser av en sänkning av pensionsåldern

SAF och SPP påpekar att inom de avtalsgrundade pensionsordningarna för arbetstagare på den privata arbetsmarknaden liksom för övrigt även inom tjänstepensioneringen på den offentliga sektorn gäller att rätten till ålders- pension inträder fr. o. m. månaden efter den då vederbörande fyller 65 år. Eftersom ett motiv för sänkningen av den allmänna pensionsålder angivits vara en anpassning till vad som gäller på arbetsmarknaden. synes det därför SAF och SPP naturligt att även inom den allmänna pensioneringen rätten till ålderspension inträder fr.o.m. månaden efter den då den försäkrade fyllt 65 år.

Reglerna angående ersättning för s_iukvårdsförmåner berörs av bl. a. För- sir'kringskassefdrbundet, som framhåller att införandet av en rörlig pensions- ålder kan komma att påverka dessa regler betydligt.

Riksförsäkringsverket tar upp kommitténs förslag till övergångsbestämmel- ser i fråga om livräntor i yrkesskadeförsäkringslagstiftningen och militär- ersättningsförordningen. Det framhålls att de föreslagna övergångsbestäm- melserna skulle innebära ett avsteg från den nu vedertagna och naturliga principen att ändringarna i denna lagstiftning inte skall medföra sänkning av de förmåner. som förut gällande regler har tillförsäkrat dem som är er- sättningsberättigade på grund av inträffade skador. Verket anser att omo- tiverade skillnader i förmånernas storlek uppkommer om tidpunkten för livräntebeslutet i första instans blir avgörande för livränteberäkningen. Det

Prop. 1974:129 85

förordas därför att tidpunkten för skadan blir avgörande för vilka regler som skall tillämpas.

Statens persona/pensionsverk upplyser att en sänkning av den allmänna pensionsåldern i enlighet med pensionsålderskommitténs förslag kommer att aktualisera vissa ändringar i den nettosamordning som f. n. råder be- träffande livräntor inom dess verksamhetsområde.

5 . 1.9 Folkpcnsionernas standardutveckling och avvägningen av pensionsbelop- pen/ör gift resp. ogift pensionär

Remissinstanserna tillstyrker överlag kommitténs förslag om höjning av folkpensionens grundbelopp och om utjämning av relationen mellan folk- pensionsförmånerna för gifta och ogifta. Uttryckligt stöd för kommitténs förslag i dessa frågor uttalas av socialstyrelsen. länsstyrelserna i Stockholms. Malmöhus. Skaraborgs, Värmlands och Jämtlands län. Kommun/örbundet, Landstings/örbundet. LO. TC O. SAC O. LRF. Färsäkringskasseforbundet och PRO. Försäkringsinspektionen är inte främmande för en längre gående ut- jämning av relationen mellan gifts och ogifts folkpensionsförmån. TCO fram- håller att förslaget om minskning av skillnaden i pensionsförmånerna för gifta och ogifta står i överensstämmelse med organisationens socialpolitiska målsättning.

Kommitténs förslag om höjning av pensionstillskotten för de pensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom SAF. SAF anser sig inte kunna tillstyrka kommitténs förslag om höjda pensionstillskott då den ekonomiska situa- tionen för dessa folkpensionärer enligt SAF:s mening inte generellt anses vara sådan att den föreslagna höjningen framstår som motiverad.

PRO konstaterar med tillfredsställelse då det gäller kommitténs förslag om standardutvecklingen av folkpensionsförmånerna att organisationens krav om väsentliga förbättringar av de äldres försörjningsvillkor beaktats.

5. 1. I () Särskild _ Iörma'n till./örtidspensionärer

Remissinstanserna är i stort sett eniga i att tillstyrka kommitténs förslag till en särskild förmån i form av dubbellt pensionstillskott till förtidspen- sionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp.

1 remissyttrandena från riksförsäkringsverket och Försäkringskassetör- bundet berörs konsekvenseav kommitténs förslag vid övergången från för- tidspension till ålderspension. I denna fråga stöder TCO kommitténs upp— fattning att förmånen enbart bör knytas till utgående förtidspension. Ål- derspensionärer bör således inte uppbära olika stora pensioner beroende på om de tidigare varit förtidspensionerade eller ej. SACO frnner kommitténs förslag om fördubbling av pensionstillskotten för förtidspensionärer vara en angelägen förbättring. Statens handikappra'd framhåller att kommitténs

Prop. 1974:129 86

förslag innebär en avsevärd och länge efterlängtad förbättring för de för- tidspensionärer som genom att de har små ATP-förmåner eller saknar sådana har en svår ekonomisk situation. DHR finner det tillfredsställande att kom- mitten i denna fråga lagt fram ett förslag. som enligt förbundets uppfattning är ett första steg på vägen att ge ekonomisk trygghet åt en grupp medborgare som hittills lått leva på en mycket låg levnadsstandard. Liknande synpunkter anförs av Riksförbundet/ör utvecklingsstörda barn. Både handikapprådet och Dl-lR finner det angeläget med ett så snabbt genomförande som möjligt av förbättringarna. HCK anser att kommitténs förslag inte når upp till de förväntningar man haft i denna fråga.

Riks/örsäkringsverket påpekar att systemet med varierande pensionstill- skott beroende på huvudförmån bör uppmärksammas av riksskatteverket vid utarbetandet av anvisningar om extra avdrag för folkpensionärer vid beskattningen.

5. I. ]] Kostnader

Riksförsäkringsverket anser att pensionsålderskommitténs kostnadsberäk- ningar är rimliga men framhåller att en relativt stor osäkerhet kan föreligga då det gäller beräkningarna av kostnaderna för pensionstillskott och kom- munala bostadstillägg. Svenska kommunförbundet beräknar kostnaderna för bostadstillägg till de två årsklasser det här gäller till omkring 150 milj. kr.. dock med en viss reduktion med hänsyn till ökade ATP-pensioner.

5. I. I ,? Finansiering

Kommitténs förslag i fråga om linansieringen av de föreslagna reformerna tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Förslagen tillstyrks av bl. a. LO. TCO. SACO. Landstings/örbundet. Försäkringskasse- förbundet och PRO. Riksförsäkringsverket bekräftar kommitténs beräkning av den höjning av ATP-avgiften som blir erforderlig och erinrar om att verket grundat sitt tidigare förslag till avgiftsuttag för åren 1975—1979 på en oförändrad lagstiftning. Försäkringsinspektionen finner likaså i konsekvens med tidigare beräkningar angående ATP-avgiften kommitténs förslag i den- na del rimligt. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Malmöhus län. PRO finner kommitténs förslag till fördelning av reformkostnaderna väl avvägt. Svenska kommun/örbundet tar upp frågan om kompensation till kom- munerna för de ökade kostnaderna för folkpensionärernas kommunala bo- stadstillägg till följd av kommitténs förslag om sänkning av den allmänna pensionsåldern.

SAF finner kostnadsutvecklingen då det gäller arbetsgivaravgifterna helt orimlig. särskilt med beaktande av de förslag som samtidigt framläggs av l972 års skatteutredning. SAF efterlyser en samlad bedömning av arbets- givaravgifternas effekt på priser och sysselsättning och är inte beredd att

Prop. 1974:129 _. 87

acceptera den av kommittén föreslagna höjningen av socialförsäkringsav- giften till folkpensioneringen innan en sådan analys företagits. SAF anser vidare att den av kommittén föreslagna höjningen av ATP—avgiften är helt omotiverad. LRF anser att den föreslagna höjningen av socialförsäkrings- avgiften till folkpensioneringen kan accepteras men däremot inte förslaget om höjning av ATP-avgiften.

5.2. Yttranden över riksförsäkringsverkets förslag

3 .2 .] Allmänna synpunkter

Riksförsäkringsverkets utredning och förslag om förbättrade vårdbidrag och invaliditetsersättningar har i likhet med pensionsålderskommittens be- tänkande lått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen. De av verket framlagda förslagen tillstyrks — i vissa fall med önskemål om ytterligare förbättringar — såsom väl ägnade att förbättra de handikappades situation. Verkets förslag angående tidpunkten för ikraftträdandet och beräkningen av kostnaderna föranleder inga erinringar från remissinstanserna.

5.2.2. Vårdbidrag

] remissyttrandena framhålls överlag det värdefulla i att vårdbidragen till föräldrar med handikappade barn i hemmet förbättras i enlighet med riksförsäkringsverkets förslag. Förslagen om mildring av kraven i fråga om tillsyns- och vårdbehov vinner allmän anslutning. Flera remissinstanser un- derstryker vikten av att den bidragsberättigade kretsen vidgas i enlighet med verkets förslag.

Samma inställning präglar remissyttrandena över verkets förslag att mer- kostnader som förorsakas av handikapp skall beaktas vid bedömande av rätt till vårdbidrag.

Statens handikapp/dd anser att de föreslagna förbättringarna är positiva och att antalet handikappade som kan kompenseras för avsevärda mer- kostnader till följd av handikapp kommer att öka. Handikapprådet under- stryker även att möjligheterna till full kostnadstäckning blir bättre genom det framlagda förslaget.

HCK understryker att förslaget innebär väsentliga förbättringar jämfört med nuvarande system. Trots de stora förbättringarna anser HCK dock att förslaget inte går tillräckligt långt.

DHR tillstyrker verkets förslag och finner att detta innebär en vidgning av rätten till vårdbidrag för olika grupper av handikappade barn. vars föräldrar nu inte kan erhålla denna förmån.

SACO. som tillstyrker att reglerna om rätt till vårdbidrag i enlighet med verkets förslag görs mera generösa. ifrågasätter en klarare markering i den föreslagna lagtexten av syftet att vidga den bidragsberättigade kretsen eller

Prop. l974:129 gg

i vart fall ett uttalande om att reglerna skall tolkas liberalt.

LO anser att verkets förslag rörande vårdbidrag medför värdefulla för- bättringar. LO ansluter sig till förslagen att merkostnader skall beaktas vid bedömningen av rätt till vårdbidrag och att Vårdbidraget i sin helhet skall läggas till grund för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Även Land- stings/örbundet understryker angelägenheten av de föreslagna förbättringarna.

[ flera remissyttranden berörs de handikappade barnens behov av träning. Statens handikappra'd påpekar i detta sammanhang att handikappade barn ofta har ett starkt uttalat behov av systematisk och tidigt insatt träning. Liknande synpunkter anförs av HCK och Riksförbundet/ör utvecklingsstörda barn. HCK framhåller att nya forskningsrön bekräftar det viktiga i att träning sätts in mycket tidigt vid vissa former av bl.a. utvecklingsstörning. syn- skador och hörselskador. ] dessa yttranden understryks därför att ett barns träningsbehov bör berättiga till vårdbidrag.

Den av verket föreslagna graderingen av Vårdbidraget i helt och halvt bidrag tillstyrks i remissyttrandena. Socialstyrelsen påpekar att genom en sådan gradering kan undvikas markanta tröskeleffekter. Länsstyrelsen iStoek- holms län tillstyrker förslaget om gradering mot bakgrund särskilt av att merkostnaderna skall beaktas samtatt bidragsbeloppen fr. o. m. den ljanuari 1974 har höjts. Länsstyrelsen i Värmlands län påpekar att graderingen medför en bättre anpassning till omständigheterna i det enskilda fallet. Länsstyrelsen iJämtIant/s lätt ifrågasätter om en gradering i helt och halvt bidrag är tillfyllest och om inte en ytterligare differentiering borde införas för att motverka att ersättningarna utgår alltför schablonartat. HCK motsätter sig inte en gradering av Vårdbidraget men anser att frekvensen av halva vårdbidrag bör bli väsentligt lägre än vad verket räknat med i sitt förslag. HCK anser att i särskilt svåra fall även bör öppnas möjlighet till förhöjda vårdbidrag. l några remissyttranden. bl. a. från socialstyrelsen. Iänsstyrelseni Värmlands lätt, HC K och Riksförbundet/ör utyeck/ingsstörda barn, ifrågasätts om inte vårdbidrag bör utgå även till fosterföräldrar och i vissa fall även till andra personer som vårdar handikappat barn.

Riksförsäkringsverkets förslag om ändring av reglerna för ferievårdbidrag anses i flera remissyttranden innebära en angelägen förbättring som till- godoser viktiga behov. HCK uttalar en särskild uppskattning av förslaget att det skall bli möjligt att erhålla vårdbidrag för varje dag under året som det handikappade barnet vistas i föräldrahemmet. Verkets förslag att enskilda anstalter med bidrag från landsting och kommuner skall likställas med an- stalter som åtnjuter statsbidrag lämnas utan erinran vid remissbehandlingen.

5.2.3. Ittvaliditetsensättning

Förslagen att kraven på hjälpbehov skall mildras, att merkostnader skall bli avgörande för rätten till förmån samt att förmånerna invaliditetstillägg och invaliditetsersättning skall föras samman till en enhetlig hjälpform vin-

Prop. 1974:129 . 89

ner allmänt stöd vid remissbehandlingen. Socialstyrelsen finner det tillfreds- lställande att bestämmelserna för rätt till ersättning mjukas upp. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Värmlands lätt. LO. DHR. Svenska dia- betes/örbttndet. Riksförbundet/ör utvecklingsstörda barn. Svenska Psoriasis/ör- bundet och PRO.

Den av verket föreslagna graderingen av den nya invaliditetsersättningen till 30. 45 resp. 60 % av basbeloppet tillstyrks av bl. a. länsstyrelserna i Stock- holms och Skaraborgs län. Socialstyrelsen ifrågasätter om graderingen kan medföra svårigheter att avväga lämplig nivå men vill inte motsätta sig den av verket föreslagna graderingen tills erfarenhet vunnits av dess tillämpning. SACO anser att graderingen bör vara 40.55 resp. 80 % av basbeloppet. HCK anför att den av verket föreslagna graderingen bör kompletteras med ytter- ligare en nivå. nämligen 75 %.

Verkets förslag om en höjning från 63 till 65 år av den övre åldersgränsen före vilken handikappet skall ha uppkommit tillstyrks av flertalet remiss- instanser. SACO ifrågasätter om åldersgränsen över huvud taget i fortsätt- ningen behövs. Liknande synpunkter anförs av Försäkringskasseförbundet.

I några remissyttranden berörs frågan om samordningen mellan hem- sjukvårdsbidrag och invaliditetsersättning. Socialstyrelsen liksom LO un- derstryker därvid vikten av en ändamålsenlig samordning. Landstings/ör- bundets uppfattning är att aktuella bidragsformer i många fall på ett lämpligt sätt kan komplettera varandra och täcka såväl sjukvårdsmässiga som andra behov hos handikappade. Den av verket föreslagna utformningen av lag- stiftningen. som medger att invaliditetsersättning graderas efter personligt hjälpbehov med beaktande av ökade levnadsomkostnader till följd av han- dikappet. får enligt förbundet ses som ett medel härvidlag.

Socialstyrelsen och DHR berör frågan om invaliditetsersättning till rörel- sehindrade. Socialstyrelsen anser att en särbestämmelse för rullstolsbundna personer skulle underlätta prövningen av rätten till ersättning. DHR finner att en motsvarighet till den gränsdragning som skett i verkets förslag vad gäller blinda och döva bör komma till stånd i fråga om rörelsehindrade. Härselfrämjandets riksförbund anser att även hörselskadade som använder hörapparat bör omfattas av den generella rätt till ivanliditetsersättning som verket föreslagit för döva.

DHR understryker att det inom förbundet framförs krav på att ord som "vanför" och "invalid" skall utmönstras ur lagstiftningen. eftersom dessa ord upplevs mycket negativt av många handikappade. Förbundet påpekar att en sådan ändring av lagspråket också har skett på andra områden. DHR hemställer därför att den nya formen av ersättning benämns handikapper- sättning.

Prop. 1974:129 90

6 Departementschef'en 6.1 Inledning

I enlighet med vad som anförts i årets socialhuvudtitel (prop. 1974:1 bil. 7 s. 24) avserjag att nu ta upp frågan om en rad reformer på pensionsområdet och deras finansiering. Som jag framhållit i socialhuvudtiteln bör dessa re- former utöver en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år även innefatta påtagliga förbättringar för dagens folkpensionärer. En sådan inriktning av pensionsreformerna står också i överensstämmelse med det uttalande om pensionsfrågorna som gjordes vid förra årets riksdag på förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 19732).

Det betänka nde som i februari i år lades fram av pensionsålderskommittén fyller dessa anspråk på utformningen av de nu aktuella pensionsreformerna. Detta kommer till uttryck i att kommitténs förslag om en lagstadgad sänk- ning av den allmänna pensionsåldern till 65 år i betänkandet har kombinerats med förslag om avsevärda förbättringar av folkpensionsförmånerna. Sam- tidigt föreligger ett av riksförsäkringsverket på regeringens uppdrag utarbetat förslag om nya regler för de särskilda ersättningar till handikappade som utgår inom folkpensioneringen.

De framlagda utredningsförslagen har tagits emot positivt vid remiss- behandlingen. Remissinstanserna uttalar genomgående sin tillfredsställelse med att den lagstadgade sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år har kombinerats med påtagliga förbättringar inom folkpensioneringen för dem som redan är folkpensionärer. Pensionärernas riksorganisation ( PRO) konstaterar i sitt remissyttrande att utredningsförslagen innebär ett beak- tande av de krav som organisationen har framfört på en väsentlig förbättring av de äldres försörjningsvillkor.

Det reformprogram på pensionsområdet som jag mot denna bakgrund nu lägger fram för ikraftträdande under åren 1975 och 1976 omfattar följande fem huvudpunkter. O Lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år. 0 Höjningar av folkpensionens grundbelopp. O Höjda pensionstillskott för dem som saknar ATP eller har låga ATP- belopp. 0 Särskilda pensionsförbättringar för unga invalider och andra förtidspen- sionärer utan ATP eller med låga ATP-belopp. O Förbättrade handikappersättningar och vårdbidrag inom folkpensioner- ingen. I detta sammanhang bör också nämnas att frågan om minskade mar- ginaleffekteri inkomstprövningsreglerna för folkpensionärernas kommunala bostadstillägg kommer att tas upp till prövning i samband med behandlingen av de förslag som lagts fram av l972 års skatteutredning.

De förslag som jag i det följande lägger fram innebär bl. a. att en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år skall träda i kraft den

Prop. 19741129 9]

1 juli 1976. Avsikten är att vid samma tidpunkt skall genomföras ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder med utgångspunkt i en allmän pen- sionsgräns vid 65 år. Jag vill i samband härmed anmäla att frågan om den rörliga pensionsåldern nu behandlas med förtur av pensionsålderskommittén i dess fortsatta arbete med sikte på en proposition härom till nästa års riksdag.

Reformkostnaderna för det redovisade programmet för sänkt pensions- ålder och förbättrade folkpensionsförmåner beräknas uppgå till över 3 mil- jarder kronor. Jag avser att i det följande föreslå att reformerna finansieras genom höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkrings- avgift till folkpensioneringen och en höjd ATP-avgift.

lnvaliditetstillägg är en förmån som i vissa fall kompletterar ålders-eller förtidspension inom folkpensioneringen. Tillägget utgår om den försäkrade är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan samt hjälpbehovet uppkommit innan den försäkrade fyllt 63 år. Tillägget utgår alltid om den försäkrade är blind och blindheten inträtt före 63 års ålder. lnvaliditetstillägg kan även utgå till försäkrad som uppbär partiell förtidspension om han utför förvärvsarbete. Förutsättning är att han på grund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person eller får vid- kännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra arbetet. Med försäkrad som har förvärvsarbete jämställs för- säkrad som studerar om han är berättigad till studiehjälp eller studiemedel eller endast på grund av behovsprövning är utesluten från sådan förmån. lnvaliditetstillägg utgår inte till försäkrade som stadigvarande vårdas i vissa anstalter. Tillägget utgör 30 % av basbeloppet.

lnvaliditetsersättning utgår till vissa försäkrade som fyllt 16 år och som inte åtnjuter pension. Ersättningen utgår dels till försäkrad som är blind. dels till försäkrad som utför förvärvsarbete men på grund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra arbetet. Även här gäller att han- dikappet skall ha uppkommit före 63 års ålder. Liksom i fråga om inva- liditetstillägg jämställs studier med förvärvsarbete. lnvaliditetsersättning ut- gör 60 eller 30% av basbeloppet alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek. Ersättningen till blind utgår alltid med 60 % av bas- beloppet.

Rikslörsäkringsverket har lagt fram förslag som innebär att de krav som nu gäller beträlfande den försäkrades hjälpbehov skall mildras och att mer- kostnader som orsakas av handikappet i ökad omfattning skall beaktas vid bedömning av rätten till invaliditetsförmån. lnvaliditetstillägg och invali— ditetsersättning förs enligt förslaget samman till en enhetlig hjälpform, be- nämnd invaliditetsersättning. Enligt verkets förslag bör — vid sidan av de nu gällande ersättningsnivåerna 30 resp. 60 % av basbeloppet - ytterligare en ersättningsnivå motsvarande 45% av basbeloppet införas. Med en sådan

Prop. 1974:129 . 101

ändring blir det enligt verkets uppfattning möjligt att bättre anpassa er- sättningen till förhållandena i det enskilda fallet. Verket föreslår även en höjning av den övre åldersgränsen före vilken handikappet skall ha inträtt för att invaliditetsersättning skall kunna utgå. Enligt förslaget bör gränsen sättas till 65 år. dvs. lika med den föreslagna nya pensionsåldern.

Riksförsäkringsverkets förslag tillstyrks allmänt under remissbehandling- en. Flera remissinstanser uttalar tillfredsställelse över att bestämmelserna för bedömning av rätt till ersättning mjukas upp.

Jag förordar att det av verket framlagda förslaget läggs till grund för ändringar av bestämmelserna om invalidförmånerna. 1 överensstämmelse med ett förslag av DHR under remissbehandlingen förordar jag att den nya enhetliga ersättningen kallas handikappersättning. Den bör i enlighet med verkets förslag utgå med 30. 45 eller 60% av basbeloppet alltefter förhållandena i det enskilda fallet. Handikappersättning bör tillkomma för- säkrad. vars fysiska eller psykiska funktionsförmåga för avsevärd tid är ned- satt. Rätt till ersättning bör föreligga om den försäkrade på grund av sitt handikapp behöver mera tidskrävande hjälp av annan i sin dagliga livsföring och vidare om den handikappade för att kunna förvärvsarbeta behöver fort- löpande hjälp av annan person. Även då den handikappade eljest har be- tydande merutgifter till följd av sitt handikapp bör rätt till handikapper- sättning föreligga. Som verket påpekat bör den handikappades vård- och hjälpbehov vid bedömning av frågan om rätt till ersättning vägas samman med hans merkostnader till följd av handikappet. Föreligger behov av hjälp i den dagliga livsföringen eller för utförande av förvärvsarbete samtidigt med merutgifter i annat avseende bör bedömningen således grundas på det sammanlagda behovet av stöd. De nya reglerna bör i enlighet med verkets förslag träda i kraft den 1 juli 1975.

Mot bakgrund av vad verket anfört anser jag att blind försäkrads rätt till handikappersättning alltjämt bör komma till uttryck i särskild lagbe- stämmelse. I dessa fall gäller det nämligen en generell rätt till ersättning.

! enlighet med verkets förslag bör döva och gravt hörselskadade personer alltid ha rätt till handikappersättning motsvarande minst 30% av basbe- loppet. Eftersom denna ersättning skall utgå i alla fall där dövhet eller grav hörselskada föreligger bör i likhet med vad som gäller blind en särskild bestämmelse härom tas in i lagtexten. Jag vill i detta sammanhang un- derstryka att en döv eller gravt hörselskadad försäkrad som visar att han till följd av sitt handikapp har större hjälp- eller vårdbehov eller högre mer- kostnader än vad som motsvarar 30 % av basbeloppet självfallet skall ha rätt till den högre handikappersättning som är motiverad i det särskilda fallet.

Med den utformning som de nya bestämmelserna får finner jag liksom riksförsäkringsverket inte skäl att föreslå speciella bestämmelser för andra former av handikapp. Vid bedömningen av sådana fall skall i enlighet med verkets förslag ersättningens nivå bestämmas med hänsyn till det vård-

Prop. 1974:129 102

och hjälpbehov och de merkostnader i övrigt som föreligger på grund av handikappet. Jag återkommer till den närmare utformningen av bestäm- melserna i specialmotiveringen till författningslörslagen.

6.5 ,2 Vårdbidraget rill . lörd/der med handikappat barn

Vårdbidrag inom folkpensioneringen utgår till förälder som vårdar barn under 16 år då barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård. Vårdbidragets belopp motsvarar hel förtids- pension till ensamstående jämte pensionstillskott.

Riksförsäkringsverket har föreslagit att de nu gällande kraven för rätt till vårdbidrag mildras och att man vid bedömningen av rätt till bidrag skall kunna ta hänsyn till om barnets handikapp medför andra merkostnader än sådana som är att hänföra till tillsyns- och vårdbehovet. Verket har också föreslagit att Vårdbidraget graderas i helt och halvt bidrag.

Under remissbehandlingen framhålls överlag det värdefulla i att vård- bidragen förbättras i enlighet med verkets förslag. DHR finner att förslaget medför en vidgning av rätten till bidrag för olika grupper av handikappade barn. Statens handikappråd. HCK och Riksförbundet för utvecklingsstörda barn understryker att ett barns behov av träning också bör berättiga föräldrar till vårdbidrag.

I enlighet med vad riksförsäkringsverket anfört föreslår jag att kraven för rätt till vårdbidrag till förälder med handikappat barn mildras. Rätt till bidrag bör således föreligga om barnet på grund av sjukdom, psykisk ut- vecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid är i behov av sär- skild tillsyn och vård. Som verket föreslagit bör vidare i lagtexten tas in bestämmelse om att även andra merkostnader än sådana som är att hänföra till tillsyns- och vårdbehovet skall beaktas vid bedömningen av rätt till vårdbidrag.

[ några remissyttranden har understrukits vikten av att det handikappade barnets behov av träning beaktas vid bedömningen av rätt till bidrag. Denna synpunkt överensstämmer med verkets påpekanden om vikten av att han- dikappade barn redan från späd ålder bör stimuleras och tränas och att möj- ligheterna att i framtiden minska ett handikapps verkningar i hög grad be- stäms av bl. a. den träning barnet kan få. Jag vill för egen del understryka att det handikappade barnets behov av träning är att se som ett naturligt led i en aktiv vårdinsats och därför självfallet bör beaktas vid bedömningen av rätten till vårdbidrag. Eftersom träningsmomentet på detta sätt är en del av vårdinsatsen behövs inte någon särskild lagbestämmelse.

Med den nu föreslagna mildringen av kraven för rätt till bidrag kommer den bidragsberättigade kretsen att vidgas. Med hänsyn härtill och i syfte att nå en god anpassning av Vårdbidragets storlek till det föreliggande hjälp- behovet bör bidraget i enlighet med verkets förslag graderas i helt och halvt

Prop. l974:129 103

bidrag. De nya reglerna bör i enlighet med verkets förslag träda i kraft den 1 juli 1975.

Vårdbidraget — som sedan barnet fyllt 16 år ofta övergår i förtidspension — motsvarar f. n. hel förtidspension jämte pensionstillskott. l enlighet med pensionsålderskommitténs betänkande har jag i det föregående (avsnitten 6.3 och 6.4) föreslagit höjningar av folkpensionens grundbelopp och höjda pensionstillskott. .En följd av dessa förslag blir en kraftig förstärkning även av vårdbidragen. Helt vårdbidrag, som f. n. utgår med 105 % av basbeloppet, kommer således den 1 juli 1976 att uppgå till 145 % av basbeloppet och därefter under en femårsperiod höjas successivt till 185 % av basbeloppet.

Enligt särskilda bestämmelser utgår s. k. ferievårdbidrag för anstaltsvårdat barn för tid då barnet vistas utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg. Förutsättning härför är f. n. att barnet under minst två veckor i följd vistas utom anstalten. Riksförsäkringsverket har föreslagit att dessa regler ändras den 1 juli 1975 så att ferievårdbidrag kan utgå för varje dag som barnet vistas utanför anstalten. Verkets förslag har fått ett positivt gensvar under remissbehandlingen.

Jag vill framhålla att de barn det här gäller ofta har grava handikapp. Då de når skolåldern får de i allmänhet specialundervisning, och om de vårdades i hemmet skulle fortlöpande vårdbidrag utgå. Den nu gällande regeln för ferievårdbidraget medför att detta vanligen bara kan erhållas under jul- och sommarlov. Jag finner skäl tala för det av riksförsäkringsverket framlagda förslaget som innebär att de handikappade barnens hemmavistelse underlättas och att de därigenom får ökade möjligheter till stimulans och kontakt med föräldrar och andra anhöriga. Verket har understrukit att de nya reglerna bör utformas på ett sådant sätt att de inte blir administrativt betungande och föreslagit att den institution där barnet vårdas bör registrera det antal dagar som barnet vistas utom institutionen och en gång per kvartal underrätta vederbörande försäkringskassa därom. Därvid bör i avvaktan på närmare erfarenheter av de nya reglerna vårdbidrag utbetalas till föräldern då antalet sådana dagar uppgår till minst tio per kalenderkvartal.

6.2. Allmän pensionsålder 6.2.1 Sänkning av den allmänna pensionsåldern

Pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen har alltsedan folk- pensioneringen infördes genom 1913 års lag om allmän pensionsförsäkring varit" 67 år. Möjligheter föreligger emellertid att ta ut ålderspension före 67 års ålder. dock tidigast fr. o. m. 63 års ålder (förtida uttag). Vid sådant uttag minskas pensionen med 0.6 % för varje månad som. då pensionen börjar tas ut. återstår till den månad då den försäkrade fyller 67 år. Det går också att vänta med att ta ut ålderspension (uppskjutet uttag). I sådant fall ökas pensionen på motsvarande sätt med 0.6 % per månad. varvid dock hänsyn inte tas till tid efter det att den försäkrade fyllt 70 år. Förtida uttag måste avse såväl folkpension som ATP. Beträffande uppskjutet uttag finns inte någon uttrycklig bestämmelse om samordning. men den försäkrade har inte någon fördel av att vänta med uttag av den ena av pensionsdelarna. Reduktionen liksom ökningen är Iivsvarig och bygger i princip på försäk- ringsmatematiska beräkningsgrunder.

Pensionsålderskommittén har haft i.uppdrag att förutsättningslöst utreda frågan om en sänkning av den allmänna pensionsåldern. Kommittén konsta- terar att det internationellt sett torde föreligga en viss tendens till sänkning av pensionsåldern men understryker samtidigt att enbartjämförelser mellan vad som betecknas som pensionsålder inte är rättvisande eftersom inne- börden av detta begrepp varierar starkt olika länder emellan. Till skillnad från vad som gäller i flera andra länder utgår ålderspension från den allmänna försäkringen i Sverige utan inkomstprövning och oavsett om den försäkrade slutar sitt förvärvsarbete eller inte. Det svenska pensionssystemet skiljer sig från vad som gäller i de flesta andra länder även i det avseendet att det är uppbyggt på en folkpension som utgår till alla oavsett föregående förvärvsarbete i kombination med en allmän tilläggspension som är an- knuten till förvärvsinsatsen. Övriga pensionssystem innehåller som regel enbart pensionsförmåner för förvärvsarbetande.

Kommittén påpekar vidare att stats- och kommunalanställda. tjänstemän

Prop. l974:129 92

i privat tjänst och — med fullt ikraftträdande den ] januari 1975 —arbetstagare inom LO/SAF-området genom pensionsanordningar vid sidan av den all— männa pensioneringen har tillförsäkrats lägre pensionsålder än 67 år. Av kommitténs redovisning framgår också att ett stort antal försäkrade i januari 1974 uppbar förtidspension från folkpensioneringen och tilläggspensione- ringen.

Kommittén diskuterar möjligheten att helt överge begreppet pensionsålder och i stället knyta pensioneringen till nedtrappningen av arbetsinsatsen. Kommittén finner att en sådan ordning knappast skulle kunna genomföras. Den allmänna pensionsåldern får enligt kommittén — även i ett system med än flexiblare åldersgränser än det nuvarande — innebörden att den utgör den gräns vid vilken oreducerad pension bör utgå utan någon prövning i fråga om inkomster eller arbetsförhållanden.

[ kommitténs betänkande framhålls att välståndsutvecklingen i samhället kommit samhällsmedlemmarna till godo inte bara direkt i form av höjda inkomster utan också indirekt genom lagstiftningsvis genomförda reformer och avtalsvis överenskomna förmåner utöver den kontanta lönen. Vid sidan av socialförsäkringsområdet har sålunda tillkommit lagstiftning om arbets- tidsbegränsning och lagstadgad semester. Löntagarnas krav på ökad fritid har härigenom enligt kommittén accepterats som befogade och angelägna.

Kommittén finner att motsvarande synpunkter kan läggas på önskemålen om en sänkning av den allmänna pensionsåldern. Enligt kommittén torde den allmänna uppfattningen hos befolkningen i aktiv ålder numera vara att det bör finnas möjlighet för den som så önskar att med oreducerad ålderspension dra sig tillbaka från arbetet vid en tidigare tidpunkt än den nuvarande pensionsåldern. [ fråga om den ålder vid vilken en ovillkorlig rätt till oreducerad ålderspension skall inträda finner kommittén det naturligt och önskvän att den allmänna pensioneringen anpassar sig efter den ut- veckling som ägt rum inom arbetslivet. där pensionsåldern 67 är numera saknar förankring. Kommittén understryker att en sänkning av den allmänna pensionsåldern också i hög grad är en fråga om resurser och att kostnaderna för en sådan reform är mycket stora. Kommittén visar emellertid samtidigt att en stor del av befolkningen på grund av förtidspension från den allmänna försäkringen och annan pensionering än den allmänna redan har pension före 67 års ålder och att en pensionsålderssänkning därför kan antas medföra ett förhållandevis litet produktionsbortfall.

Det sagda föranleder kommittén att föreslå att den allmänna pensions- åldern sänks till 65 år. Kommittén understryker att den med detta förslag självfallet inte avser att begränsa den valfrihet beträffande pensionerings- tidpunkt som det nuvarande pensionssystemet innehåller. [ det nu framlagda betänkandet anmäler kommittén att den skall fortsätta sitt arbete med frågan om ytterligare utbyggd flexibilitet beträffande pensionsåldern och att detta utredningsarbete är avsett att slutföras före utgången av år l974.

Remissinstanserna stöder genomgående förslaget om en sänkning av den

Prop. l974:129 93

allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år.

Som en bakgrund till pensionsåldersfrågan vill jag erinra om hur refor- marbetet och resursinsatserna på pensionsområdet sedan ATP:s genomfö- rande i början av l960-talet har varit inriktade på kostnadskrävande för- bättringar för folkpensionärerna och en förtidspensionsreform som i rea- liteten för många har inneburit en kraftig sänkning av pensionsåldern. Sam- tidigt som förtidspensionsreformen genomfördes fick pensionsålderskom- mittén i uppdrag att pröva frågan om en sänkning av den allmänna pen- sionsåldern. Jag framhöll i direktiven till pensionsålderskommittén att denna fråga måste ses bl.a. mot bakgrund av att stora grupper löntagare genom pensionsavtal utanför den allmänna försäkringen har tillförsäkrats en lägre pensionsålder. och som bekant föreligger numera också ett avtal mellan LO och SAF om 65 års pensionsålder.

Pensionsålderskommittén har nu redovisat ett betänkande med förslag om en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år. Genom det av kommittén framlagda och vid remissbehandlingen tillstyrkta betän- kandet föreligger nu konkret underlag för ett beslut i pensionsåldersfrågan. På grundval härav föreslår jag att beslut fattas vid årets riksdag om en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år. Som jag redan framhållit finner jag det tillfredsställande att detta beslut om sänkt pensionsålder kan kombineras med ett beslut om påtagliga förbättringar inom folkpensioneringen för dem som redan är pensionärer. Beslutet om en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år gör det enligt min mening angeläget att utan tidsutdräkt också finna ökade möj- ligheter till en rörlig pensionsålder. Jag återkommer strax till denna fråga i samband med mina överväganden om tidpunkten för pensionsålderssänk- ningens genomförande.

En sänkning av pensionsåldern gör det nödvändigt att ta ställning till frågorna om åldersgränserna beträffande även de till grundförmånerna an- knutna tilläggsförmånerna samt invaliditetsersättningen. Jag delar pensions- ålderskommitténs principiella uppfattning att tilläggsförmånerna vid pen— sionsålderssänkningen bör följa huvudförmånerna och således anknytas till den nya pensionsåldern. Detta innebär att pensionstillskott utgår med nor- malbelopp till ålderspension som utges från 65 års ålder och att kommunalt bostadstillägg. hustrutillägg och barntillägg till ålderspension utges från sam- ma ålder. Meningen är ju. som kommittén påpekar. att pensionen för dem som pensioneras i framtiden skall erbjuda i princip samma förmåner från 65 års ålder som nu utges från 67 års ålder. Jag förordar därför genomförande av kommitténs förslag i denna del. Jag återkommer till frågan om inva- liditetsersättning i avsnitt 6.5 .

En av de konsekvenser som följer av en lagstadgad sänkning av pen- sionsåldern blir således att kommunalt bostadstillägg kan utgå till ålders- pension från 65 år. Jag vill påpeka att man därigenom också löser ett av de problem som föreligger vid nuvarande avtalspensioner från 65 år. där

Prop. l974:129 94

kommunalt bostadstillägg inte utgår förrän vid 67-årsåldern. Den vidgade rätten till kommunalt bostadstillägg beräknas enligt kommittén medföra en kostnadsökning för kommunerna med omkring 100 milj. kr. om året. Vid denna beräkning av kostnaderna har beaktats att ungefär en tredjedel av de personer som berörs av pensionsålderssänkningen redan har kom- munalt bostadstillägg till förtidspension eller annan pensionsförmån. Frågan om kompensation till kommunerna för den kostnadsökning för folkpen- sionärernas bostadstillägg som följer av den allmänna pensionsålderns sänk- ning till 65 år kommer att tas upp till behandling i annat sammanhang.

Hänvisningar till S6-2

6.2.2. Ikraftträdande av penslansälderssänkningen och frågan om rörlig pen- sionsålder

Enligt pensionsålderskommitténs uppfattning bör sänkningen av den all- männa pensionsåldern genomföras så snart som möjligt. Kommittén un- derstryker emellertid att det med hänsyn till såväl kostnaderna som be- lastningen på administrationen måste noga övervägas på vilket sätt och när reformen skall träda i kraft. Kommittén förordar att sänkningen skall ske i ett steg varigenom man får en enkel och klar regel som vid ikraft- trädandet ger alla i de aktuella åldersklasserna rätt till pension. i fråga om tidpunkten för ikraftträdandet anser kommittén att det för administrationen är nödvändigt med en viss förberedelsetid. Kommittén finner det också nödvändigt att de på kollektivavtal grundade personalpensionsanordning- arna hinner anpassas till den nya situationen och att arbetsmarknadens parter därför måste ges skälig tid för erforderliga förhandlingar beträffande dessa frågor. Vid avvägningen av dessa synpunkter stannar kommittén för ett förslag om ikraftträdande den i januari l976.

SAF anser i sitt remissyttrande att ikraftträdandet inte borde ske förrän den i januari 1978. De administrativa myndigheterna framhåller vid re- missbehandlingen önskvärdheten av att beslut om pensionsålderssänkning- en fattas i så god tid att förberedelsearbetet kan genomföras utan alltför stora påfrestningar. Från löntagarorganisationerna understryks behovet av tillräckligt tidsutrymme för förhandlingar om anpassning av gällande pen- sionsavtal. För att möjliggöra dessa avtalsanpassningar anser LO att det behöver ske en erforderlig förskjutning av tidpunkten för ikraftträdandet.

[ flera remissyttranden understryks angelägenheten av ökade möjligheter till rörlig pensionsålder. LO anser att detta är den mest angelägna reformen inom pensionssystemet och framhåller att sänkningen av den allmänna pen- sionsåldern till 65 år bör betraktas som en ny utgångspunkt för en rörlig pensionsålder. Flera remissinstanser uttalar tveksamhet beträffande upp- delningen av frågan om sänkning av den allmänna pensionsåldern och frågan om ökade möjligheter till rörlig pensionsålder.

Jag vill understryka att det finns ett nära samband mellan frågan om den lagstadgade allmänna pensionsåldern och frågan om ökade möjligheter

Prop. 1974:129 95

till en rörlig pensionsålder. Jag delar den uppfattning som bl. a. LO. TCO och SACO ger uttryck för när de i sina remissyttranden framhåller att den rörliga pensionsåldern är en angelägen reform. En lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år står givetvis inte i motsatsställning till denna fråga om ökade möjligheter till rörlig pensionsålder. Som LO påpekar i sitt remissyttrande bör sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 åri stället betraktas som en ny utgångspunkt för en rörlig pensionsålder.

Jag har i det föregående på grundval av pensionsålderskommitténs be- tänkande föreslagit att ett beslut om en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år fattas vid årets riksdag. När det gäller tidpunkten för pensionsålderssänkningens ikraftträdande är det enligt min mening an- geläget att skapa tillräckligt tidsutrymme för erforderliga anpassningsför- handlingar beträffande gällande pensionsavtal och att därvid också kunna få till stånd en samordning med ett system som ger ökade möjligheter till rörlig pensionsålder. För att tillmötesgå de önskemål som i detta hän- seende har förts fram av löntagarorganisationerna föreslår jag att tidpunkten för pensionsålderssänkningens ikraftträdande fastställs till den 1 juli l976. Därigenom skapas bättre tidsmässigt utrymme för arbetsmarknadens parter att genomföra de anpassningsförhandlingar beträffande gällande pensions- avtal som måste komma till stånd i samband med sänkningen av den all- männa pensionsåldern och som då också kan samordnas med frågan om ökade möjligheter till rörlig pensionsålder.

Jag föreslår således att en lagstadgad sänkning av den allmänna pen- sionsåldern till 65 år skall träda i kraft den I juli 1976. Avsikten är att vid samma tidpunkt skall genomföras ökade möjligheter till en rörlig pen- sionsålder med utgångspunkt i en allmän pensionsgräns vid 65 år. Som jag redan nämnt bedrivs det pågående utredningsarbetet beträffande en rörlig pensionsålder med sikte på en proposition i denna viktiga fråga till nästa års riksdag.

I likhet med kommittén anser jag det naturligt att ett ställningstagande till frågan om lörändring av reglerna angående förtida och uppskjutet uttag får anstå till dess övriga förslag beträffande den rörliga pensionsåldern fö- religger. Jag ansluter mig också till kommitténs förslag beträffande vissa undantagsbestämmelser för personer som gör förtida uttag resp. uppskjuter pensionsuttag i anslutning till att pensionsålderssänkningen träder i kraft. Till dessa frågor återkommer jag i specialmotiveringen till författningsför- slagen.

6.2.3. Pensionspoängför de! sextio/bmm levnadsåret

Till grund för rätten till ATP ligger de inkomster som den försäkrade har fr.o.m. det år han fyller 16 t.o.m. det år han fyller 65 år. Inkomster under år då den försäkrade åtnjutit pension är emellertid inte pensions- grundande. I princip blir endast inkomster av förvärvsarbete. för vilka den försäkrade taxerats till statlig inkomstskatt. pensionsgrundande. Med in-

Prop. 1974:129 96

komst av förvärvsarbete jämställs vissa ersättningar som är avsedda att kompensera bortfall av förvärvsinkomst. t.ex. sjukpenning. föräldrapen- ning och arbctslöshetsersättning. Pensionsrätt tillgodoräknas på den del av förvärvsinkomsten som ligger mellan en nedrc gräns motsvarande det vid inkomstårets början gällande basbeloppet och en övre gräns motsvarande 7,5 gånger detta basbelopp.

Pensionspoäng utgörs av den pensionsgrundande inkomsten delad med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Då ATP-systemet är helt utbyggt krävs det för full ålderspension att man har pensionspoäng för 30 år (30- årsregeln). Ålderspcnsion beräknas på grundval av medeltalet av pensions- poängen under de 15 bästa åren eller — för den som inte har 15 poängår — medeltalet av samtliga poäng.

Under ATP-systemets uppbyggnadsskede gäller särskilda beräkningsreg- ler för personer födda före år 1924 (övergångsgenerationerna). För dem som är födda åren 1896—1914 har 30-årsregeln ersatts med en 20-årsrege1. För den som är född år 1915 behövs 21 i stället för 30 år. för den som är född år 1916 behövs 22 år osv. till och med den som är född år 1923 för vilken det krävs 29 poängår för full pension.

Då förtidspension beräknas med antagandepoäng antas den försäkrade ha tillgodoräknats pensionspoäng för tiden fr.o.m. det år då pensionen börjar utgå t.o.m. det år då han fyller 65 år.

Pensionsålderskommittén understryker att nu gällande regler ger möj- lighet till poängförvärv under maximalt 50 år och att 30-årsregeln innebär att poängår utöver 30 saknar betydelse för pensionsberäkningen. Kommittén anser därför att möjligheten till poängförvärv undet det sextiofemte Iev- nadsåret utan större olägenhet kan tas bort sedan ATP kommit i full funk- tion. Kommittén föreslår atti normala fall pensionspoäng för det sextiofemte året inte skall tillgodoräknas personer som är födda senare än år 1924.

Då det gäller övergångsgenerationerna har däremot i regel varje poängår betydelse. Med hänsyn härtill föreslår kommittén att möjligheten till po- ängförvärv bibehålls under det sextiofemte levnadsåret för dem som är födda under åren 1911—1924. Kommitténs förslag för övergångsgenerationerna är begränsat till att avse svenska medborgare. Samtliga remissinstanser som yttrat sig över kommitténs förslag i denna del ansluter sig till bedömningen att möjligheten till poängförvärv under det sextiofemte året bör behållas för övergångsgenerationerna och att den kan tas bort sedan ATP kommit i full funktion. LO anser att de särskilda bestämmelserna för övergångs- generationerna bör utsträckas till att omfatta personer som är födda fram t. o. m. år 1927 och knyter då an till de särskilda tillgodoräkningsreglema för dessa årsklasser i samband med sjukdom och arbetslöshet.

Då det gäller den tekniska utformningen av poängberäkningen föreligger olika förslag från remissinstanserna.

Riksförsäkringsverket. Folksam. LO. SPP och SAF föreslår samtliga att försäkrade som tillhör övergångsgenerationerna tillgodoräknas antagande-

Prop. l974:129 97

poäng för det år de fyller 65 år. Riksförsäkringsverket framhåller att pen- sionsålderskommittén i sitt slutbetänkande bör föreslå förenklingar av pen- sionsberäkningen för undvikande av omräkningar av ATP-pension.

I likhet med remissinstanserna ansluter jag mig till kommitténs upp- fattning att möjligheten till poängförvärv under det år den försäkrade fyller 65 år bör kunna tas bort för personer som inte tillhör övergångsgenera- tionerna. Jag vill också i enlighet med vad kommittén anfört förorda särskilda bestämmelser för övergångsgenerationerna. dock med den ändringen att undantagsbestämmelserna — som LO föreslagit — utsträcks till att avse per- soner som är födda år 1927 och tidigare. Då det gäller utformningen av bestämmelserna rörande poängberäkning föreslår jag mot bakgrund av vad som anförts i flera remissyttranden — särskilt i riksförsäkringsverkets och SFP:s yttranden — ett system av följande innebörd.

Som huvudregel bör gälla att beräkningen av pensionsgrundande inkomst sker för år t. o. ni. det år då den försäkrade fyller 64 år. I enlighet härmed beräknas antagandepoäng för förtidspension t. o. ni. det år då den försäkrade uppnår 64 års ålder. Som särskild bestämmelse för försäkrad född under något av åren 1911—1927 bör gälla att pensionsgrundande inkomst beräknas för den försäkrade även för det år då han fyller 65 år. Beräkning av pen- sionspoäng för detta år bör därvid ske med tillämpning av de regler om antagandepoäng som redan gäller inom förtidspensioneringen. Även de som blir 65 år under första halvåret 1976 garanteras genom dessa bestämmelser pensionspoäng för hela 1976 på samma sätt som det för dem som senare blir 65 år tillskapas en garanti för pensionspoäng för hela det sextiofemte levnadsåret.

6.2.4 Vissa konsekvenser av en sänkning av pensionsåldern

Pensionsålderskommittén föreslår då det gäller sjukförsäkringen att ål- dersgränsen för hemmamakeförsäkringen sänks från 67 till 65 år samt att begränsningen av tiden för ersättning för sjukhusvård och sjukpenningtid räknas från 65 år. SPP har i sitt remissyttrande ifrågasatt lämpligheten av en ändring av åldersgränserna då det gäller rätt till ersättning för sjukhusvård och sjukpenning. För egen del vill jag framhålla att kommitténs förslag inte innebär någon ändring av den princip som f. n. gäller. Genom de av kommittén föreslagna övergångsbestämmelserna undviks att någon försäm- ring inträffar för dem som är pensionärer då pensionsålderssänkningen träder i kraft. Jag förordar därför att förslagen genomförs.

Beträffande yrkesskadeförsäkringen och militärersättningsförordningen samt därtill anslutande författningar föreslår kommittén att åldersgränsen då livränta reduceras sänks från 67 till 65 år. När det gäller äldre skadefall föreslår kommittén att nuvarande bestämmelser skall gälla även fortsätt- ningsvis om frågan om livränta prövats i beslut som meddelats före ikraft- trädandet av de nya bestämmelserna. 1 denna fråga ansluter jag mig till

7 Riksdagen l974. I sam/. Nr [29

Prop. l974:129 98

vad riksförsäkringsverket föreslagit i sitt remissyttrande, nämligen att tid- punkten för skadan -— och således inte beslutet om livränta — skall vara avgörande för vilka regler som skall tillämpas. Jag återkommer till denna fråga i specialmotiveringen till författningsförslagen.

Inom den allmänna försäkringen gäller att ålderspension börjar utgå den månad varunder den försäkrade uppnår pensionsåldern. Även övriga för- måner inom den allmänna försäkringen börjar utgå den månad. varunder rätt till förmånen inträtt. SAF och SPP har i sina remissyttranden påpekat att rätten till ålderspension inom den privata tjänstepensioneringen i all- mänhet inträder fr. o. m. månaden efter den då vederbörande fyller 65 år Och föreslagit att samma regel bör gälla beträffande ålderspension från den allmänna försäkringen. Jag är inte beredd att föreslå någon sådan förändring, vilken skulle innebära försämringar för de försäkrade jämfört med den prin- cip som gäller inom den allmänna försäkringen. Jag kan därför inte biträda SAP:s och SFP:s förslag i denna fråga.

Som framgår av det föregående förekommer åldersgränser med anknyt- ning till den allmänna pensionsåldern även i annan lagstiftning, t. ex. inom arbetslöshetsförsäkringen. Till dessa frågor avser kommittén att återkomma i samband med behandlingen av frågan om utbyggd flexibilitet inom pen- sioneringen.

Kommittén understryker att sänkningen av pensionsåldern kommer att medföra behov av tid för förhandlingar och ändringar i avtals- och för- säkringsvillkor då det gäller annan pensionering än den allmänna samt pri- vata kapital- och pensionsförsäkringar. De förslag jag redovisat i tidigare avsnitt innebär att beslut om sänkning av den allmänna pensionsåldern fattas vid årets riksdag för ikraftträdande den 1 juli 1976. Som jag förut framhållit bereds arbetsmarknadens paner därigenom möjligheter att före ikraftträdandet ta ställning till erforderliga förändringar i tjänstepensions- anordningarna. På samma sätt ges försäkringsbolagcn möjlighet till erfor- derliga anpassningar av försäkringsvillkoren.

6.3. Höjningar av folkpensionens grundbelopp och pensionstillskotten

Ålderspension och hel förtidspension inom folkpensioneringen utgör f. n. för ensam pensionär 90 % av basbeloppet och för pensionärspar 140 % av basbeloppet. Pensionstillskottet. som utgår till alla pensionärer som saknar ATP-pension eller har en mindre sådan pension, utgör f. n. 15 % av bas- beloppet. Detta tillskott ökar med 3 % av basbeloppet årligen den 1 juli till dess det den 1 juli 1978 uppgår till 30% av basbeloppet. Tillskottet utgår med samma belopp till ensam pensionär och till vardera av två makar. Om den försäkrade inte har inkomster eller har låga inkomster vid sidan om pensionen tillkommer kommunalt bostadstillägg. För år 1974 utgår enligt särskilda bestämmelser vidare ett särskilt pensionstillägg med 3% av bas- beloppet till alla folkpensionärer.

Prop. 1974:129 : 99

De i kommitténs betänkande framlagda förslagen om höjningar av folk- pensionens grundbelopp och pensionstillskotten tillstyrks överlag av remiss- instanserna. PRO konstaterar därvid att organisationens krav om väsentliga lörbättringar av de äldres försörjningsvillkor beaktats. Även det förslag som lagts fram om utjämning av folkpensionslörmånerna mellan gifta och ogifta vinner uttryckligt stöd av bl.a. LO, TCO och PRO. TCO uttalar att detta förslag står i överensstämmelse med organisationens socialpolitiska mål- sättning.

1 enlighet med kommitténs betänkande föreslår jag att folkpensionens grundbelopp den 1 januari 1975 höjs från 90 till 95 % av basbeloppet för ensam pensionär och från 140 till 155 % av basbeloppet för pensionärspar. Förslaget innebär vid nuvarande basbelopp en pensiolnshöjning med ca 425 kr. för ensam pensionär och med ca 635 kr. för var och en av två makar. Genom den större höjningen för makar uppnår man på sätt kommittén föreslagit en utjämning av folkpensionsförmånerna mellan gifta och ogifta.

Jag föreslår vidare. likaledes i enlighet med kommitténs betänkande, en förbättring av pensionstillskotten till pensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp, Den årliga höjningen av pensionstillskotten för ensam pensionär och för var och en av två makar bör som kommittén föreslagit från den 1 juli 1976 fastställas till 4% av basbeloppet i stället för som nu 3%. Pensionstillskottens höjning blir därigenom vid nuvarande basbelopp 340 kr. om året med början den 1 juli 1976 och för en femårsperiod därefter. Förslaget innebär också att den tid. under vilken pensionstillskotten skall fortsätta att stiga. förlängs till den 1 juli 1981 och att den garantinivå som pensionstillskotten skall ge successivt höjs från 30 till 45 % av basbeloppet. Det sagda betyder att pensionärer utan ATP den 1 juli 1981 kommer att erhålla ett pensionstillskott som uppgår till 45 % av basbeloppet medan pen- sionärer med låg ATP får en utfyllnad till samma nivå av basbeloppet.

6.4. Bättre pensionsförmåner för unga invalider och andra förtidspensionä- rer

I enlighet med sina direktiv har pensionsålderskommittén också lagt fram förslag som innebär bättre pensionsförmåner för dem som invalidiserats i unga år. Enligt förslaget fördubblas pensionstillskotten för förtidspensionärer fr. o. m. den 1 juli 1976 och pensionstillskottens garantinivå höjs successivt till 90 % av basbeloppet. Även denna del av kommitténs betänkande har fått ett positivt mottagande under remissbehandlingen.

Kommitténs förslag innebär att de förtidspensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp får rätt till dubbla pensionstillskott. Förslaget får därigenom särskild betydelse för dem som invalidiserats i unga år. Dessa grupper får således en kraftig ökning av sina pensionstillskott den 1 juli 1976 - vid nuvarande basbelopp en höjning med 2460 kr. — och därefter en årlig höjning av pensionstillskotten med 680 kr. under en femårsperiod.

Prop. l974:129 100

likaledes vid nuvarande basbelopp. Jag finner det tillfredsställande att denna viktiga fråga nu kan lösas och biträder det av kommittén framlagda förslaget. Till den närmare utformningen av reglerna återkommer jag i specialmoti- veringen till författningslörslagen.

6.5. Förbättrade handikappersättningar och vårdbidrag inom folkpensio- neringen

Hänvisningar till S6-5

  • Prop. 1974:129: Avsnitt 6.2

6.6. Kostnader och finansiering

Som jag inledningvis nämnt uppgår reformkostnaderna för sänkningen av den allmänna pensionsåldern och de föreslagna förbättringarna av folk- pensionsförmånerna till sammanlagt över 3 miljarder kronor.

De i utredningsförslagen gjorda kostnadsberäkningarna är grundade på det basbelopp på 8 100 kr. som gällde i februari 1974, samtidigt som be- räkningen av avgiftsunderlaget för socialförsäkringsavgiften till folkpensio- neringen och ATP-avgiften skett på då kända uppgifter avseende 1974. Sedan utredningsförslagen lagts fram har basbeloppet fr.o.m. april 1974 stigit till 8 500 kr. Eftersom reformprogrammets genomförande är avsett att påbörjas den 1 januari 1975, kommer jag i det följande att redovisa beräkningen

Prop. l974:129 104

av reform kostnaderna vid ett basbelopp av storleksordningen 9 000 kr. som kan väntas gälla under detta år. På motsvarande sätt kommer jag vid be- räkningarna avseende finansieringen att tillämpa det avgiftsunderlag som enligt vad nu kan bedömas kommer att gälla för 1975. Det innebär att avgiftsunderlaget beräknas till 134 miljarder kronor för socialförsäkrings- avgiften till folkpensioneringen och till 102 miljarder kronor för ATP-av- giften. För de båda närmaste åren efter 1975 förutsätts att förändringar av basbeloppet resp. avgiftsunderlagen i stort sett väger upp varandra.

Med de nu angivna utgångspunkterna kan de sammanlagda reformkost- naderna för åren 1975—1977 beräknas uppgå till 3 150 milj. kr., varav 1 775 milj. kr. för pensionsålderssänkningen och 1 375 milj. kr. för de föreslagna förbättringarna av folkpensionsförmånerna. De totala reformkostnaderna för folkpensioneringen fördelar sig med 825 milj. kr. på 1975. 750 milj. kr. på 1976 och 800 milj. kr. på 1977. Ökningen av ATP-kostnaderna beräknas till 350 milj. kr. för 1976 och 425 milj. kr. för 1977. Den närmare beräkningen av reformkostnaderna framgår av tabell 6.

Tabell 6 Reformförslag Kostnadsökning jämfört med föregående år, milj.kr. 1975 1976 1977 F olkpcnsioneringc'n l-löjningar av folkpensionens grundbelopp den 1 januari 1975 775 Ändrade regler för handikappersättning och vårdbidrag den 1 juli 1975 50 50 Sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år den 1 juli 1976 500 50) Höjning av pensionstillskotten den 1 juli 1976 70 150 Dubbla pensionstillskott till förtidspensionärer den 1 juli 1976 130 150 Summa folkpensioneringen 825 750 800

Tilläggspensioneringen ATP-kostnader för sänkning av den allmänna pensions-

åldern den 1 juli 1976 350 425 Totalsumma 825 | 100 1 225 Total reformkostnad 3 150

Av den angivna kostnaden för 1975 på 775 milj. kr. för höjningar av folkpensionens grundbelopp motsvarar 350 milj. kr. en kostnad som har täckning i nuvarande folkpensionsanslag. Där har nämligen beräknats medel för en uppföljning av det särskilda pensionstillägg för 1974 som beslutats i avvaktan på det nu framlagda reformförslaget. Den totala reformkostnad som återstår att finansiera utgör således (3150—3501 2800 milj. kr.

Prop. l974:129 . 105

När det gäller finansieringen av reformkostnaderna har kommittén fö- reslagit att folkpensionskostnaderna skall täckas genom höjning av arbets- givarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och att ATP-kostnaderna skall täckas genom en höjd ATP-avgift. Samma finansieringsgrunder bör gälla för de av riksförsäkringsverket föreslagna för- bättringarna av handikappersättning och vårdbidrag inom folkpensionering- en.

1 pensionsålderskommittén har avgivits en reservation mot den föreslagna höjningen av ATP-avgiften och en reservation mot såväl den höjda ATP- avgiften som den föreslagna höjningen av socialförsäkringsavgiften till folk- pensioneringen.

Kommittémajoritetens förslag om fullständig avgiftslinansiering av re- formkostnaderna har vid remissbehandlingen uttryckligen tillstyrkts av LO. TCO och SACO. ] remissyttrandet från SAF avstyrks den höjda ATP-av- giften. Den föreslagna höjningen av socialförsäkringsavgiften till folkpen- sioneringen förklarar sig SAF inte heller kunna acceptera i avvaktan på en samlad analys av arbetsgivaravgifternas effekt beträffande priser och sys- selsättning. Det av kommittén framlagda finansieringsförslaget har i övrigt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. Höjningen av ATP-avgiften berörs särskilt av bl. a. riksförsäkringsverket och försäk- ringsinspektionen. som båda tillstyrker förslaget i konsekvens med tidigare beräkningar och ställningstaganden.

Det är enligt min mening i hög grad angeläget att ett beslut i finan- sieringsfrågan fattas samtidigt med beslutet om de nu föreslagna pensions- reformerna. Detta har också starkt understrukits i årets reviderade linansplan (prop. 19741100 s. 25) och även tagits upp i finansutskottets betänkande nr 25 år 1974 vid behandlingen av finansplanen. l nämnda utskottsbetän- kande redovisas därvid den politiska överenskommelse som träffats om bl.a. de här behandlade pensionsreformerna och deras finansiering. Eftersom de nu föreslagna reformerna helt avser den allmänna försäk- ringen framstår det som naturligt att de i sin helhet också finansieras genom socialförsäkringens avgiftssystem. Som framgår av det förut anförda har denna finansieringsform även föreslagits av pensionsålderskommittén. Jag föreslår därför att reformkostnaderna finansieras genom höjda socialförsäk- ringsavgifter.

Vad gäller de reformkostnader som avser folkpensioneringen innebär den angivna finansieringsformen en höjning av arbetsgivarnas och egenföreta- garnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen. Den i en reservation till kommitténs betänkande framförda tanken att finansieringen av reform- kostnaderna — vad gäller såväl folkpensioneringen som ATP — i sin helhet skulle kunna ske inom det utrymme som finns i ATP-systemet har inte vunnit något gehör vid remissbehandlingen. Med hänsyn härtill finner jag inte anledning att gå närmare in på denna fråga. Det kan vara tillräckligt att konstatera att en sådan anordning skulle stå i strid med gällande fi- nansieringssystem för den allmänna försäkringen.

Prop. 19741129 106

Till den del reformkostnaderna avser ATP blir konsekvensen av den nämnda finansieringsformen en höjning av ATP-avgiften. Som kommittén framhållit förutsattes vid förra årets beslut om den nu gällande ATP-avgiften att avgiftens storlek skulle omprövas när kostnader tillkommer med an- ledning av pensionsålderskommittens förslag. Det finns skäl att i detta sam- manhang också erinra om den samlade redovisning av budgetsaldona och AP-fondens tillväxt som lämnats i årets reviderade finansplan (prop. 1974:100 5. 35. FiU 1974125). Enligt denna redovisning har summan av de statliga och kommunala budgetsaldona under de senaste åren understigit AP-fondens tillväxt med 3 a 4 miljarder kronor om året. medan för ka- lenderåret 1974 det samlade budgetunderskottet för stat och kommun för- utses komma att överstiga AP-fondens tillväxt med en halv miljard kronor. Det föreligger således en omsvängning mellan 1973 och 1974 på 4 miljarder kronor. som nästan helt förklaras av det statliga budgetunderskottets ökning. Detta förhållande understryker ytterligare nödvändigheten av att även re- formkostnader som avser ATP-systemet måste finansieras genom motsva- rande tillskott på avgiftssidan.

Jag föreslår således att pensionsreformerna finansieras genom höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensio- neringen och en höjd ATP-avgift. Den erforderliga avgiftshöjningen uppgår för socialförsäkringsavgiften till sammanlagt 1.5 % av avgiftsunderlaget och fördelar sig till följd av tidpunktcrna för reformernas ikraftträdande med en höjning av 0.4 % år 1975. 0,5 % år 1976 och 0,6 % år 1977. För att skapa finansiellt utrymme för en kommande skattesänkning med anledning av skatteutredningens föreliggande betänkande bör samtidigt genomföras en höjning av nämnda socialförsäkringsavgift med ytterligare en halv procent- enhet från dcn 1 januari 1975. varigenom finansieringen av folkpensionerna skattevägen relativt sett kan minskas. Det sagda innebär att socialförsäk- ringsavgiften till folkpensioneringen, som f. n. utgör 3,3 %. föreslås höjd till 4.2 % för år 1975 och till 4.7 % för år 1976 och att avgiften för år 1977 beräknas bli 5.3 %. Författningsbestämmelser beträffande avgiftsuttaget för år 1977 kommer framdeles att föreläggas riksdagen sedan pensionålders- kommittén redovisat sitt betänkande även beträffande frågan om en rörlig pensionsålder. Vad gäller ATP-avgiften föreslår jag att den av kommittén angivna höjningen från 11% till 11,75% genomförs fr.o.m. år 1977.

De redovisade reformkostnaderna påverkar i större omfattning folkpen- sionsanslaget först fr.o.m. budgetåret 1975/76. Av kostnaderna för höj- ningen av folkpensionens grundbelopp belöper 380 milj. kr. på budgetåret 1974/75.

Som jag nämnt i det föregående har vid beräkningen av förslagsanslaget till folkpensioner i årets statsverksproposition (prop. 197411 bil. 7 punkt B 4) beräknats 350 milj. kr. för uppföljning av det särskilda pensionstillägget för 1974. Vad jag här föreslagit kommer således att innebära en viss mer- belastning av folkpensionsanslaget för budgetåret 1974/75.

Prop. 1974:129 107

Jag vill i detta sammanhang också peka på det behov av särskilda in- formationsåtgärder som kommer att föreligga i samband med reformernas ikraftträdande. Riksförsäkringsverket bör få i uppdrag att i samarbete med Försäkringskasseförbundet genomföra erforderliga informationsinsatser.

Hänvisningar till S6-6

  • Prop. 1974:129: Avsnitt 7.1

6.7. Upprättade författningsförslag

i enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962z38l) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (l969z205) om pensionstillskott.

3. lag om ändring i lagen (1962z392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

4. lag om ändring i lagen (19542243) om yrkesskadeförsäkring. 5. lag om ändring i militärersättningsförordningen (19501261).

6. lag om ändring i lagen (l9731477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975—1979 till försäkringen för tilläggspension.

7. Specialmot'ivering till författningsförslagen

7.1. Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring

3 kap. 3 &

Den allmänna pensionsåldern föreslås i 6 kap. 1 s' och l2 kap. l & sänkt till 65 år. Som en följd härav föreslås i denna paragraf att utgångspunkten för beräkningen av det högsta antal dagar under vilka sjukpenning kan utgå ändras till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 är. För försäkrade som fyllt 65 år under tiden den 1 juli 1974 — den 30 juni l976 föreslås särskilda regler i övergångsbestämmelserna (punkten 2).

4 kap. 3 ;

l analogi med vad som uttalats i specialmotiveringen till 3 kap. 3 & föreslås i förevarande paragraf att utgångspunkten för beräkningen av det högsta antal dagar under vilka ersättning för sjukhusvård kan utgå ändras till in- gången av den månad. varunder den försäkrade fyller 65 år. För försäkrade som fyllt 65 år under tiden den 1 juli 1974 — den 30 juni l976 föreslås särskilda regler i övergångsbestämmelserna (punkten 2).

Prop. 1974:129 108

6 kap. 1 5

1 denna paragraf föreslås att den allmänna pensionsåldern sänks till 65 år. Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen och innebär att två hela årsklasser den 1 juli 1976 blir berättigade till ålderspension. Den som önskar komma i åtnjutande av ålderspension skall enligt 16 kap. 1 ä' göra ansökan hos den allmänna försäkringskassan. Sådan ansökan bör av den som tillhör nämnda årsklasser inges i god tid före den 1 juli 1976.

! bestämmelserna om förtida uttag i paragrafens andra stycke föreslås enbart de ändringar som är oundgängligen nödvändiga som en följd av pen- sionsålderssänkningen. Till reglerna om förtida och uppskjutet uttag blir det som angivits i den allmänna motiveringen anledning att återkomma vid behandlingen av frågan om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder.

2.5

Paragrafen innehåller bestämmelser om ålderspensionens storlek. Som framgår av den allmänna motiveringen skall grundförmånen inom folk- pensioneringen höjas från 90 till 95 % av basbeloppet för ensam pensionär och från 70 till 77,5 % av basbeloppet för gift försäkrad, vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller hel förtidspension eller har rätt till ålderspension enligt 6 kap. 1; första stycket.

Bestämmelserna i första stycket sista punkten om storleken av makes ålderspension då andra maken åtnjuter partiell förtidspension har justerats med hänsyn till den förändrade grundrelationen mellan pensionsbeloppen för ensamstående och pensionärspar.

Angående de föreslagna ändringarna i andra stycket hänvisas till vad som sagts i specialmotiveringen till 6 kap. l å andra stycket.

7 kap. 1 s

Enligt nu gällande regler kan förtidspension utgå till försäkrad som fyllt 16 år för tid före den månad då han fyller 67 år. Förslaget i denna paragraf innebär att förtidspensionen upphör att utgå månaden före den då den för- säkrade fyller 65 år. Den kommer då att utan ansökan ersättas av ålders- pension. '

4;

Förslaget i denna paragraf ansluter till förslaget beträffande 6 kap. 2; första stycket. Grundförmånen för ensam försäkrad räknas således upp från 90 till 95 % och för gift försäkrad. vars make åtnjuter folkpension i form

Prop. l974:129 109

av ålderspension eller hel förtidspension eller äger rätt till ålderspension en- ligt 6 kap. 1 &" första stycket. från 70 till 77,5 % av basbeloppet. Förmånens storlek då andra maken åtnjuter partiell förtidspension (första stycket andra punkten)justeras med hänsynstagande till de förändrade relationerna mellan pensionsbeloppen för ensamstående och pensionärspar.

8 kap. 1 och 4 ä;"

I enlighet med förslaget angående sänkning av pensionsåldern föreslås i dessa paragrafer att rätten till folkpension i form av änkepension upphör med utgången av månaden före den då änkan fyller 65 år. Hel änkepension skall utgöra 95 % av basbeloppet i likhet med ålderspension.

9 kap. 1 ;

Enligt bestämmelserna i denna paragraf kan barntillägg till ålderspension f.n. utgå först då pensionären fyller 67 år. Förslaget rörande sänkning av pensionåldern föranleder motsvarande ändring i denna paragraf. Barntillägg skall således kunna utgå fr.o.m. den månad då pensionären fyller 65 år.

zs

Som framgår av den allmänna motiveringen föreslås de nuvarande för- månerna invaliditetstillägg och invaliditetsersättning ersatta av en enhetlig hjälpform. kallad handikappersättning. Den nya ersättningen skall kunna utgå dels som självständig förmån till försäkrad som inte åtnjuter pension enligt AFL. dels som tilläggsförmån till pension enligt AFL.

Handikappersättningen avses i princip vara en merkostnadsersättning. An- gående grunderna för bedömning av förutsättningarna för handikappersätt- ning hänvisas till den allmänna motiveringen ( avsnitt 6.5.1 )0ch redogörelsen för riksförsäkringsverkets förslag ( avsnitt 4.3.3 ). För en försäkrad vars funk- tionsförmåga är nedsatt kan merkostnader uppkomma till följd av bl.a. att han i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan eller genom att han behöver fortlöpande hjälp av annan för att kunna för- värvsarbeta. Det kan också vara så att hans handikapp av andra orsaker nödvändiggör betydande merkostnader jämfört med de utgifter andra för- säkrade har. Vid tillämpningen av paragrafen skall den försäkrades olika behov sammanvägas så att hans situation sedd som en helhet avgör frågan om rätten till handikappersättning.

Studerande som åtnjuter studiestöd skall enligt förslaget i paragrafens andra stycke likställas med förvärvsarbetande. i vissa fall utesluts på grund av behovsprövning studerande från rätt till studiestöd. Denna omständighet utgör i och för sig enligt förslaget inte hinder för rätt till handikappersättning.

Prop. l974zl29 110

Enligt paragrafens fjärde stycke utgår handikappersättning utan prövning av det individuella stödbehovet till försäkrad som är blind. om blindheten inträtt innan han uppnått 65 års ålder. och till försäkrad som är döv eller gravt hörselskadad under motsvarande förutsättning.

3!

l denna paragrafs första stycke har intagits bestämmelserna om handi- kappersättningens nivå. Ersättningen skall således med beaktande av för- hållandena i det enskilda fallet kunna utgå med 30. 45 eller 60% av bas- beloppet. De föreslagna reglerna om handikappersättning kräver för en en- hetlig tillämpning anvisningar för de tillämpande myndigheterna. Det för- utsätts därför att riksförsäkringsverket meddelar försäkringskassorna erfor- derliga instruktioner.

I likhet med vad som f. n. gäller beträffande invaliditetsersättning skall beslut om ersättning kunna avse begränsad tid. Föreskrift härom har intagits i paragrafens andra stycke.

Förutsättningarna för en försäkrads rätt till handikappersättning kan — sedan han beviljats förmånen — skifta till följd av flera omständigheter. De föreslagna bestämmelserna i 9 kap. 2; skall därför läsas mot bakgrund av bl.a. den försäkrades i 16 kap. 8 ä' ålagda skyldighet att om förhållandena ändras göra anmälan härom hos försäkringskassan.

Handikappersättning kan enligt förslaget utgå antingen som tillägg till pension eller som fristående förmån. i förra fallet meddelas beslut om er- sättning som regel samtidigt som pension beviljas. Med sikte på de fall då handikappersättningen beviljats som en fristående förmån har i tredje stycket av denna paragraf getts en föreskrift om obligatorisk omprövning av förmånen i samband med beslut om förtidspension och då den försäkrade tillerkänns ålderspension enligt AFL.

Det torde vanligen vara så att en försäkrad som haft behov av fortlöpande hjälp för att kunna utföra förvärvsarbete inte kan åberopa denna — i zs under b) angivna — grund för fonsatt rätt till handikappersättning sedan han pensionerats. Däremot kan självfallet omständigheterna vid pensione- ringen vara eller bli sådana att den försäkrade med åberopande av övriga i 2.5 -— under a) och c) - angivna grunder alltjämt bör få uppbära han- dikappersättning. Även i andra fall innebär beslut beträffande pension i regel så stor förändring i den försäkrades livsföring att det föreligger skäl för försäkringskassan att vid detta tillfälle pröva om handikappersättning i fortsättningen skall utgå och i så fall med vilket belopp.

Liksom enligt gällande bestämmelser skall ersättningen till försäkrad som är blind för tid före pensionering utgöra 60 % avlbasbeloppet. ] enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen har därjämte intagits en särskild bestämmelse om rätt för försäkrad som är döv eller gravt hör- selskadad till ersättning motsvarande 30 % av basbeloppet. Som framhållits

Prop. 19741129 111

i den allmänna motiveringen kan högre ersättning beviljas om stödbehovet ger anledning därtill.

41;

Det föreslagna tillägget i paragrafens tredje stycke innebär att de mer- utgifter som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp skall beaktas och i förening med bedömningen av tillsyns- och vårdbehovet vara avgörande för frågan om rätten till vårdbidrag. 1 enlighet med riksförsäk- ringsverkets förslag har vidare kravet att tillsyns- och vårdbehovet skall föreligga "i avsevärd omfattning" slopats. Som framhållits i den allmänna motiveringen utgör behovet av träning en del av bedömningsunderlaget då det gäller vårdbehovcts omfattning.

Vårdbidraget utgår f. n. med samma belopp som hel förtidspension från folkpensioneringen inkl. pensionstillskott. Enligt förslaget i paragrafens and- ra stycke skall vårdbidrag — efter en samlad bedömning av tillsyns- och vårdbehovets omfattning samt merutgifternas storlek — kunna utgå som hel eller halv förmån. Effekten av förslagen rörande uppräkning av grund- förmånerna och pensionstillskotten, som innebär en kraftig förstärkning av vårdbidragen. har berörts i den allmänna motiveringen.

5 ;

1 paragrafens första stycke har intagits en bestämmelse av den innebörden att gravt hörselskadadejämställs med döva. Det avgörande vid bedömningen bör i dessa fall vara den hörselskadades svårigheter att uppfatta tal med hörapparat.

Paragrafens andra och tredje stycken innehåller bestämmelser motsva- rande de nuvarande reglerna i 9 kap. 2 ; tredje stycket och 5 ; andra stycket. dock med det tillägget att enskilda anstalter som erhåller bidrag från kommun eller landstingskommun omfattas av de föreslagna bestämmmelserna. ltred- je stycket föreskrivs vidare i enlighet med den allmänna motiveringen att vårdbidrag skall utges även för tid då barnet vistas utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg om denna tid uppgår till minst tio dagar under ett kalenderkvartal. För att bidrag skall kunna utgå måste självfallet de i 4; angivna förutsättningarna vara uppfyllda.

11 kap. l.;

Denna paragrafs andra stycke innehåller huvudregeln för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Som framgått av den allmänna motiveringen föreslås att sådan beräkning inte skall ske för det år då den försäkrade fyller 65 år. Genom en undantagsbestämmelse i 15 kap. 2 ; bibehålls möjligheterna

Prop. l974:129 112

att tillgodoräkna pensionsgrundande inkomst för det sextiofemte året för personer som är födda under åren 1911—1927.

6.5

1 de fall pensionsrätt inom ATP grundas på inkomst av annat förvärv- sarbete än anställning betalar den försäkrade själv avgift till försäkringen. Erläggs inte avgift för inkomsten visst år skall någon pensionspoängi princip inte tillgodoräknas den försäkrade för det året.

Med hänsyn till dessa regler kan frågan om pensionspoäng föreligger för de två åren närmast före det då den försäkrade ansöker om pension vara oavgjord ännu vid den tidpunkt då pensionsfrågan prövas. Enligt förevarande paragraf skall emellertid f. n. pensionspoäng tillgodoräknas försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning för dessa år utan hinder av att tilIäggspensionsavgiften inte erlagts. Detta blir av betydelse bl. a. då den försäkrade tar ut tilläggspension före 67 år. Beträffande ålderspension som börjar utgå vid den nuvarande pensionsåldern 67 år eller senare blir det sagda tillämpligt för det sista år då pensionsgrundande inkomst beräknas. nämligen det då 65-årsåldern uppnås.

I enlighet med vad som nu gäller bl. a. vid förtida uttag föreslås att pen- sionspoäng skall kunna tillgodoräknas den försäkrade för de båda år som närmast föregått det då pension vid bifall till ansökningen skulle börja utgå ovasett om avgiftsbetalning har skett. — Förslaget innebär inte någon ändring i den nuvarande ordningen. enligt vilken avgiften för de ifrågavarande åren inte efterskänks utan dras av från den beviljade pensionen om den inte tidigare erlagts (20 kap. 4; andra stycket).

12 kap. 1 och ;;

Dessa paragrafer innehåller de grundläggande bestämmelserna angående rätt till ålderspension från tilläggspensioneringen. där den allmänna pen- sionsåldern föreslås sänkt till 65 år med följdändringar i bestämmelserna om förtida uttag.

13 kap. ls

l paragrafens första stycke anges grundförutsättningarna för rätt till för- tidspension från tilläggspensioneringen. Förslaget innebär endast att den övre åldersgränsen för förtidspension ändras från 67 till 65 år.

Prop. 1974:129 113

2.5

Som framgår av den allmänna motiveringen föreslås att möjlighet att tjäna in pensionspoäng skall föreligga t. o. m. det år då den försäkrade fyller 64 år. Huvudregeln skall alltjämt vara att pensionspoäng inte kan intjänas för år då pension utgår till den försäkrade. Från denna huvudregel föreslås emellertid i 15 kap. 25" undantag såvitt gäller övergångsgenerationerna.

l konsekvens med den nämnda huvudregeln anges i förevarande paragraf att antagandepoäng inom förtidspensioneringen tillgodoräknas den försäk- rade för varje år fr.o.m. det då fönidspensionen börjar utgå t.o.m. det då han uppnår 64 års ålder. Också i detta avseende görs i 15 kap. 2 _5' undantag som ger övergångsgenerationerna möjlighet att tillgodoräkna antagandepo- äng även för det sextiofemte året.

35

Paragrafen avser de fall där den försäkrade vid pensionsfallet varken haft sjukpenninggrundande inkomst enligt vad i 2 & sägs eller kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst tre av de fyra år som närmast föregått året för pensionsfallet. Där stadgas f.n. att den försäkrade har rätt till förtids- pension motsvarande vad han skulle erhållit i ålderspension. om han uppnått 67 års ålder vid den tidpunkt då pensionsfallet inträffade. Detta medför att bestämmelserna i 12 kap. tillämpas, varvid den försäkrade antas ha fyllt 67 år vid den tidpunkt då pensionsfallet inträffade. — Förslaget innebär enbart en anpassning till den sänkta pensionsåldern.

15 kap. 25

Enligt den föreslagna huvudregeln i ll kap. 1 5" skall pensionsgrundande inkomst inte beräknas för en försäkrad för år efter det då han fyllt 64 år. För att tillgodose intresset hos övergångsgenerationerna att erhålla största möjliga antal poängår föreslås i förevarande paragraf särskilda bestämmelser för försäkrad som är född under något av åren 1911—1927. Bestämmelserna innebär följande.

I paragrafens första stycke stadgas undantag från bestämmelsen i ll kap. ] 5 andra stycket. Detta får till följd att pensionsgrundande inkomst skall beräknas även för det år varunder den försäkrade fyller 65 år. Förutsättning härför är emellertid att han under detta år inte åtnjuter förtidspension eller i förtid uttagen ålderspension.

1 andra stycket ges bestämmelser om beräkningen av förtidspension. Då det gäller antagandepoäng för förtidspensionärer innebär den föreslagna hu- vudregeln i l3 kap. 2 _5' att sådan poäng skall beräknas för varje år (. o. m. det då den försäkrade fyller 64 år. Nu förevarande bestämmelse medför

8 Riksdagen l974. I sam/. Nr [29

Prop. 1974:129 114

att försäkrade som tillhör övergångsgenerationerna tillgodoräknas antagan- depoäng även för det sextiofemte året. Till följd av bestämmelserna i 11 kap. 6,5 sista stycket får undantaget även betydelse för ålderspension som avlöser förtidspensionen.

Paragrafens tredje stycke innehåller bestämmelser om pensionspoängbe- räkning för ålderspension. Bestämmelserna har utformats med avsikt att alla försäkrade som tillhör övergångsgenerationerna skall kunna tillgodo- räknas pensionspoäng för det år under vilket de uppnår 65 års ålder. Det framlagda förslaget innebär att poängberäkningen knyts an till de nu gällande reglerna om beräkning av antagandepoäng inom förtidspensioneringen. [ enlighet med vad som under remissbehandlingen föreslagits från bl. a. SPP anges således att det vid poängberäkningen skall anses att den försäkrade erhållit rätt till förtidspension fr.o.m. januari månad det år han fyller 65 år. Detta medför normalt att han kommeratt tillgodoräknas antagandepoäng för nämnda år på grundval av tidigare pensionspoäng. — Hänvisningen i tredje stycket till 13 kap. 1 ;" betyder att det skall anses att den försäkrade uppfyller de grundläggande kraven för rätt till förtidspension från tilläggs- pensioneringen. Det gäller därefter att konstatera huruvida den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till antagandepoängberäkning enligt 13 kap. 2 ;". (')m rätt till sådan beräkning föreligger gottskrivs den försäkrade den speciella antagandepoängen för 65-årsåret. Föreligger inte sådan rätt. tillgodoförs den försäkrade pensionsrätt för ifrågavarande år enbart om han faktiskt haft pensionsgrundande inkomst under året.

I vissa fall kan den pensionsgrundande inkomsten för det sextiofemte året ge en faktisk pensionspoäng som är högre än den poäng som beräknats enligt den nu beskrivna metoden. Under sådana omständigheter skall den försäkrade vid beräkningen av ålderspension självfallet tillgodoräknas den högre. faktiska poängen. Detta följer av första stycket i paragrafen.

16 kap. 1, 2 och 5 55"

Förslagen innebär att invaliditetstillägg och invaliditetsersättning ersätts av handikappersättning och att åldersgränsen 67 år ändras till 65 år. Möj- ligheterna att före ikraftträdandet göra ansökan om pension har berörts i specialmotiveringen till 6 kap. 1 5.

18 kap. 20 5

Ändringarna i paragrafen föranleds av att invaliditetstillägg och invali- ditetsersättning ersätts av den enhetliga förmånen handikappersättning.

Prop. 1974:129 _ 115

19 kap. 2 5

Den som vid utgången av visst år åtnjuter ålders- eller förtidspension enligt AFL är befriad från skyldighet att erlägga sjukförsäkringsavgift för samma år. För den som inte är pensionär gäller motsvarande om han vid utgången av året fyllt 67 år. — Förslaget i förevarande paragraf innebär att den nyssnämnda åldersgränsen sänks från 67 till 65 år.

4a5

I denna paragraf. som infördes genom SFS 1973z908. regleras arbetsgivares och egenföretagares socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen. Avgiften utgör f. n. 3.3 % av det belopp. på vilket avgiften skall beräknas. I avsnitt 6.6 har redogiorts för förslagen till finansiering av de nu aktuella reformerna. Den i 4a5 föreslagna avgiften, 4,7 %. avses gälla fr.o.m. den 1 januari 1976. 1 övergångsbestämmmelserna punkt 5 har angivits att avgiften utgår med 4.2 % för år 1975. Enligt nämnda övergångsbestämmelse gäller vidare 19 kap. 4a5 i sin äldre lydelse i fråga om avgift som avser tid före den 1 januari 1975. Som framgår av den allmänna motiveringen beräknas avgiften den 1 januari 1977 bli 5.3 %. varom förslag till författningsbestämmelser framdeles kommer att föreläggas riksdagen.

Rcdares socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen fastställs i likhet med bl. a. s_iukförsäkringsavgiften — enligt närmare bestämmelser i 19 kap. 4 5 andra stycket — i en årlig kungörelse att utgå med en på visst sätt bestämd andel av den avgift för arbetsgivare som eljest skall utgå. Andelen svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre år som närmast föregått det år då procentsatserna fastställs. Särskilda regler om redares avgift behöver med hänsyn till dessa bestämmelser inte ges i detta sammanhang. Med hänsyn till rådande bemanningsförhållanden in- nebär reduktionsrcglerna i praktiken att avgiftsuttaget från redare är ca 65 % av det som gäller för arbetsgivare i allmänhet.

()vergängsbcsrämmelserna

1. De framlagda förslagen innebär att reformerna träder i kraft successivt under åren 1975 och 1976. Den 1 januari 1975 höjs folkpensionens grund- belopp. den 1 juli 1975 förändras reglerna för rätt till vårdbidrag och han- dikappersättning och den 1 juli 1976 genomförs ändrade regler för pen- sionstillskott. Den lagstadgade sänkningen av den allmänna pensionsåldern träder i kraft den 1 juli 1976.

2. De föreslagna bestämmelserna i 3 kap. 35 och 4 kap. 3.5 innebär att utgångspunkten för beräkning av det högsta antal dagar under vilka sjuk-

Prop. 1974:129 116

penning resp. ersättning för sjukhusvård kan utgå ändras till ingången av den månad, varunder den försäkrade fyller 65 år. om den försäkrade inte dessförinnan börjat-åtnjuta ålderspension eller hel förtidspension. För för- säkrade som _ utan att ha gjort förtida uttag av ålderspension eller åtnjutit hel förtidspension — fyllt 65 år under tiden den 1 juli 1974 — den 30 juni 1976 och som uppburit sjukpenning resp. åtnjutit ersättning för sjukhusvård under tiden från det de fyllt 65 år fram till den 1 juli 1976. skulle emellertid en ovillkorlig sänkning av åldersgränserna i 3 kap. 35 och 4kap. 35 få ogynnsamma effekter. På grund härav föreslås i förevarande övergångs- bestämmelse att det högsta antal dagar under vilka sjukpenning resp. er- sättning för sjukhusvård kan utgå i sådant fall börjar räknas tidigast fr. o. m. den 1 juli 1976. För den som den 1 juli 1976 redan åtnjuter pension medför de nya bestämmelserna ingen förändring vad gäller utgångspunkten för tids- beräkningen.

3. l denna övergångsbestämmelse föreslås att för försäkrad som gjort förtida uttag av ålderspension huvudregeln-skall vara att reduktionen be- räknas på grundval av ifrågavarande lagrums bestämmelser före den 1 juli 1976. Det föreslås emellertid undantag för personer som inte uppnår 67 års ålder före den 1 juli 1976. Undantaget innebär att minskningen från den 1 juli 1976 inte skall ske med högre belopp än som föranleds av det antal månader varunder pensionen utgått före sistnämnda dag. Till detta antal skall läggas de månader med förtida uttag som därefter eventuellt återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 år eller dessförinnan återkallar sitt förtida uttag.

4. Denna övergångsbestämmelse innehåller förslag rörande pensionsbe- räkning vid uppskjutet uttag. Första punkten innebär att för den som vid pensionsålderssänkningens ikraftträdande inte fyllt 67 år enban tas hänsyn till tid efter den 1 juli 1976 vid ökningens beräkning. För en person som före reformens ikraftträdande uppskjutit sitt uttag av ålderspension har i andra punkten av denna övergångsbestämmelse föreskrivits att ökningen av ålderspensionen skall beräknas med tillämpning av lagrummen i deras äldre lydelse. Bestämmelsen i andra punkten får tillämpning även för den som före ikraftträdandet tagit ut pension vid 67 års ålder.

Hänvisningar till S7-1

7.2. Förslaget till lag om ändring i lagen om pensionstillskott

Förslagen såvitt gäller pensionstillskotten innebär att tillskotten till ålders- och änkepension fr.o.m. den 1 juli 1976 skall stiga med 4% om året i stället för som nu 3% om året. dvs. den 1 juli 1976 utgöra 25 % av bas- beloppet och den 1 juli 1981 uppgå till 45 % av basbeloppet. Vidare skall tillskotten till förtidspension fördubblas. dvs. den 1 juli 1976 utgöra 50% av basbeloppet och därefter stiga med S% av basbeloppet per år så att de den 1 juli 1981 uppgår till 90% av basbeloppet. Det högsta belopp som pensionstillskott och tilläggspension tillsammans får uppgår till för att pen-

Prop. l974:129 117

sionstillskott skall utgå höjs successivt till 45 % av basbeloppet i fråga om ålders- och änkepension och till 90% av basbeloppet i fråga om förtids- pension.

25

Denna paragraf innehåller de föreslagna reglerna om pensionstillskottens storlek såvitt gäller ålders- och änkepension. Motsvarande regler beträffande pensionstillskott till förtidspension återfinns i en nyinsatt 2 a 5. Som tidigare nämnts innebär förslagen att pensionstillskott till ålderspension eller än- kepension höjs från 3 till 4% per år fr.o.m. den 1 juli 1976 och att den nu gällande perioden förlängs till den 1 juli 1981. Detta medför att pen- sionstillskotten till nämnda förmåner vid slutet av perioden kommer att utgöra 45 % av basbeloppet. Pensionstillskottets minskning vid förtida resp. ökning vid uppskjutet uttag skall i enlighet med förslagen rörande huvud- förmånerna beräknas med utgångspunkt i att 65 år är den normala pen- sionsåldern. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1976. Den del av andra stycket i 2 5 som anger pensionstillskottens storlek under tidsperioden den 1 juli 1969 — den 30 juni 1976 utgår ur paragrafen. Det har i punkten 2 i övergångsbestämmelserna uttryckligen angivits att pensionstillskott för ti- den före den 1 juli 1976 skall beräknas med tillämpning av bestämmelserna i deras äldre lydelse. l avsikt att full överensstämmelse skall ernås mellan huvudförmånernas och tillskottens beräkning föreslås i punkten 3 över- gångsbestämmelserna att pensionstillskottet skall minskas eller ökas i mot— svarande mån som huvudförmånen minskats eller ökats med tillämpning av punkterna 3 eller 4 i övergångsbestämmelserna till ändringarna i AFL.

2a5

Denna paragraf innehåller regler om pensionstillskottens storlek såvitt gäller förtidspension. Bestämmelserna innebär att tillskottet den 1 juli 1976 skall utgöra 50 % av basbeloppet och sedan årligen stiga med 8% av bas- beloppet tills dcn föreslagna högsta nivån. 90 % av basbeloppet. uppnås den 1 juli 1981. Vårdbidragen. som utgår med belopp motsvarande hel förtids- pension till ensamstående jämte pensionstillskott. kommer att stiga på mot- svarande sätt. Detta framgår av 9 kap. 45 AFL.

35

Paragrafen innehåller regler om avräkning mot tilläggspension. Nu gällande regler innebär i normalfallet att pensionstillskott inte utgår i den mån det tillsammans med tilläggspension i form av ålders-. förtids- eller änkepension skulle överstiga 30 % av basbeloppet.

Den nu föreslagna avräkningsregeln är av i princip samma slag. Skillnaden i förhållande till nu gällande regler är att avräkningsgränsen höjs successivt. Höjningen är motiverad av att pensionstillskotten höjs enligt vad som framgår

9 Riksdagen 1974. I sam/. Nr IZO

Prop. 1974:129 118

av 25 och 2a 5. Förslaget har tillkommit för att man skall få en jämnare ökning av sammanlagda beloppet av tilläggspension och pensionstillskott än som skulle blivit fallet om avräkningsgränsen genast vid ikraftträdandet hade satts till 45 resp. 90% av basbeloppet. l överensstämmelse med att pensionstillskotten till förtidspension föreslås bli dubbelt så stora som till- skotten till ålders- och änkepension har avräkningsgränsen i fråga om pen- sionstillskott till förtidspension satts dubbelt så högt som motsvarande gräns för tillskott till ålders- eller änkepension. Enligt påpekande i riksförsäk- ringsverkets remissyttrande har kommitténs förslag justerats så att även tilläggspension i form av änkepension reducerar pensionstillskottet till för- tidspensionär.

(")vergångsbestämmelserna har kommenterats i specialmotiveringen till 2 5.

7.3. Förslaget till lag om ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

1 och 3 55

Skälen för att den åldersgräns vid 67 år som normalt gäller för rätt till kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg sänks samtidigt som den all- männa pcnsionsålderssänkningen träder i kraft har berörts i den allmänna motiveringen. l 1 och 3 55 föreslås således att åldersgränsen sänks till 65 år.

Hustrutilläggets storlek bestäms enligt reglerna i 1 5 andra stycket genom en jämförelse mellan ålderspensionerna för ensamstående och pensionärspar jämte pensionstillskott till sådan pension.

7.4. Förslaget till lag om ändring i lagen om yrkesskadeförsäkring 16 5

Enligt lagen om yrkesskadelörsäkring kan — efter den s. k. samordnings- tidens slut — utgå bl. a. sjukpenning och invalidlivränta. lnvalidlivränta kan utgå under förutsättning att det efter sjukdomstilfståndets upphörande fö- religger invaliditet som nedsätter den försäkrades arbetsförmåga med minst 10%. Livräntan kan fastställas för viss tid eller utan tidsbegränsning. Utgår livränta efter det den försäkrade fyller 67 år minskas den enligt nuvarande. bestämmelser med en fjärdedel. Som en följd av förslaget om sänkning av den allmänna pensionsåldern föreslås att minskning av livräntan skall ske för tid fr.o.m. den månad, under vilken den försäkrade fyllt 65 år. Det erinras om att en översyn av reglerna för samordningen mellan förmåner från yrkesskadeförsäkringen och den allmänna försäkringen pågår i yrkes- skadelörsäkringskommitten (S l971:01).

Prop. 1974:129 ' 119

20.5

De i denna paragraf föreslagna ändringarna är en följd av förslaget om sänkt pensionsålder samt förslaget till ändrad lydelse av 16 5.

Oi'c/gångsbesiämnie/serna

För sådana yrkesskadade eller efterlevande till yrkesskadade. som vid ikraftträdandet den 1 juli 1976 har rätt till oreducerad livränta fram till 67-årsåldern. bör någon ändring beträffande förmånernas storlek inte inträda. Den tidpunkt som är avgörande för vilka regler som skall tillämpas bör i enlighet med vad riksförsäkringsverket påpekat under remissbehand- lingen vara tidpunkten för skadans inträffande. Även i fall där skadan yppats först efter den 1 juli 1976 skall äldre bestämmelser tillämpas om den skadade inte efter nämnda dag varit utsatt för inverkan av sådan art. som orsakat skadan. Med denna utformning av övergångsbestämmelserna blir det inte nödvändigt att göra några ändringar i de författningar som gäller om reglering av äldre livräntor.

7.5 Förslaget till lag om ändring i militärersättningsf'örordningen (l950:26l) 6 5 3 mom.

1 likhet med vad som gäller enligt lagen om yrkesskadeförsäkring utgör livränta enligt militärersät'tningsförordningen för tiden fr. o. m. den månad, under vilken skadad fyllt 67 är, tre fjärdedelar av det belopp vartill livräntan Beräknas för tid dessförinnan.

På samma sätt som beträffande lagen om yrkesskadeförsäkring föreslås nämnda åldersgräns sänkt från 67 till 65 år vid tidpunkten för ikraftträdandet av pensionsålderssänkningen. De föreslagna övergångsbestämmelserna an- sluter till vad som förordats för yrkesskadeförsäkringen.

7.6. Förslaget till lag om ändring i lagen (l973z477) om procentsatsen för ut- tag av avgift under åren 1975—1979 till försäkringen för tilläggspension

Riksdagen fastställde år 1973 ATP-avgiften till 10.75 % för år 1975 och till 11% för vart och ett av åren 1976—1979. Det nu framlagda förslaget innebär att avgiften höjs från 11% till 11.75% fr.o.m. år 1977.

Beträffande redares avgift till tilläggspensioneringen har. på samma sätt som i kommentaren till 19 kap. 4a5 AFL beskrivits i fråga om social- försäkringsavgiften till folkpensioneringen. tidigare gällt att avgiften varit reducerad i proportion till andelen svenska sjömän i handelsflottan. Sedan utländska sjömän på svenska handelsfartyg genom beslut vid 1973 års riks- dag fått möjlighet att tjäna in tilläggspension även om de inte är bosatta i Sverige gäller emellertid att den angivna reduktionen av avgiften till till-

Prop. l974:129 120

läggspensioneringen årligen avtrappas med en åttondel fr. o. m. år 1974 (prop. 1973:98. SR) 23. rskr 252. SFS 1973:481). Redare kommer till följd härav att fr. o. m. år 1981 betala samma ATP-avgift som arbetsgivare i allmänhet. Så länge de förut beskrivna reduktionsreglerna fortfarande har tillämpning bestäms de särskilda redaravgifterna liksom hittills årligen i kungörelse med utgångspunkt i den avgiftssats som fastställts för arbetsgivare i allmänhet. Särskild bestämmelse om avgiftsuttaget från redare behöver därför inte ges i detta sammanhang.

8. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen

att anta förslagen till

1. 2. 3.

5)!

lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. lag om ändring i lagen (l969:205) om pensionstillskott. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kom- munalt bostadstillägg till folkpension, lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261). lag om ändring i lagen (1973:477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975—1979 till försäkringen för tilläggs- pension.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta G_vllenslen

Prop. 1974:129