RÅ 2008 not 106
Beslut om upplåtelse av arrende av fjällägenhet (avslag) / Beslut om upplåtelse av arrende av fjällägenhet (rättsprövning, avslag)
Länsstyrelsen
Not 106. Ansökan av Ohredahke sameby om rättsprövning av beslut om arrende av fjällägenhet. - Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutade den 2 juni 2004 att avslå en ansökan från Ohredahke sameby att få överta arrendet på fjällägenheten Härbergsdalen i Strömsunds kommun, Jämtlands län. Länsstyrelsen beslutade samma dag att bifalla en ansökan samt att avslå två ytterligare ansökningar i fråga om arrendet av fjällägenheten. I sitt beslut över Ohredahke samebys ansökan anförde länsstyrelsen bl.a. följande. Den övergripande målsättningen är att bevara gårdens odlingsmarker med höga natur- och kulturvärden och väl synliga kulturspår, öppna och väl hävdade. För att uppnå målsättningen är det angeläget med jordbruksdrift med djurhållning året runt. Länsstyrelsen har valt ut den som bäst synes kunna fullgöra uppdraget som arrendator. - Ohredahke sameby överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade att samebyn skulle erhålla rätten att arrendera fjällägenheten. -Regeringen (Jordbruksdepartementet, 2005-03-10)avslog överklagandet med följande motivering. Regeringen konstaterar att den aktuella fjällägenheten har bedömts ha sådana höga bevarandevärden att den även fortsättningsvis bör behållas i statens ägo. Vid valet av en ny arrendator bör därför fästas stort avseende vid de sökandes möjligheter och intresse av att bevara gårdens natur och kulturvärden. Regeringen gör i detta hänseende samma bedömning som länsstyrelsen. Överklagandet bör därför avslås. - Ohredahke sameby ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet. Samebyn anförde bl.a. följande. Regeringens beslut strider mot den grundläggande ändamålsbestämmelsen för markanvändningen inom renbetesfjällen att denna ska vara till samernas uteslutande begagnande och att beslut om dispositionen av fjällägenheten i fråga ska grundas på denna rättsregel. Statens intresse av att undvika att ekonomiskt kompensera tidigare arrendator står inte i proportion till samebyns intresse av att disponera lägenheten. Regeringsrätten (2008-06-18, Wennerström, Nord, Hamberg, Brickman, Ståhl): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut gäller som villkor för att rättsprövning ska ske bl.a. att fråga är om ett sådant förvaltningsärende hos regeringen eller en förvaltningsmyndighet som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen. De föreskrifter som anges i nämnda lagrum är dels föreskrifter om enskilds personliga ställning samt om deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes som t.ex. rätt till fast eller lös egendom (8 kap. 2 §), dels sådana föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden såsom bland andra föreskrifter om brott och om skatt till staten (8 kap. 3 §). - Regeringen meddelade beslut i ärendet den 10 mars 2005. Den 1 juli 2006 trädde lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut i kraft, varvid lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut upphörde att gälla. Av 1 § lagen om rättsprövning av vissa regeringsbeslut framgår att en enskild får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till den nya lagen ska den upphävda lagen dock alltjämt gälla beträffande en ansökan om rättsprövning av ett beslut som meddelats före ikraftträdandet om ansökan kunde ha prövats enligt den upphävda lagen. - Prövningen i detta rättsprövningsmål avser regeringens beslut att avslå Ohredahke samebys överklagande av ett beslut av Länsstyrelsen i Jämtlands län att upplåta fjällägenheten Härbergsdalen till annan sökande än samebyn. Länsstyrelsen motiverade sitt beslut med att man vid valet av arrendator till fjällägenheten valt ut den som bäst synes kunna fullgöra uppdraget som arrendator. Regeringen har i det nu klandrade beslutet gjort samma bedömning. - Enligt vad som föreskrivs i 1 och 3 §§rennäringslagen (1971:437) får en på urminnes hävd grundad renskötselrätt utövas av den som är medlem av sameby inom vissa särskilt utpekade renskötselområden, bl.a. renbetesfjällen i Jämtland. Fjällägenheten Härbergsdalen är belägen på renbetesfjällen i norra Jämtland. För förvaltningen av statens innehav av fastigheter på renbetesfjällen gäller föreskrifterna i rennäringslagen och rennäringsförordningen (1993:384). Enligt 32 § rennäringslagen gäller att nyttjanderätt på renbetesfjällen får upplåtas endast om upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln. Någon skyldighet att upplåta mark på renbetesfjällen eller att upplåta den till viss person föreligger dock inte. Frågor om upplåtelse av sådan nyttjanderätt som avses i 32 § rennäringslagen prövas enligt 2 § rennäringsförordningen av länsstyrelsen. Enligt 99 § rennäringslagen kan vidare länsstyrelsens beslut överklagas hos regeringen. - Beslutet att avslå samebyns ansökan om att få överta arrendet av Härbergsdalen och i stället upplåta arrendet av fjällägenheten till annan får i sig anses innefatta också en prövning av om upplåtelsen var förenlig med gällande bestämmelser i 32 § rennäringslagen. Ett beslut i fråga om upplåtelse av nyttjanderätt som innefattar en sådan prövning kunde bli föremål för rättsprövning enligt lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut på ansökan av såväl berörd sameby som enskild som fått avslag på sin begäran att få mark upplåten till sig (RÅ 1999 not. 234 och 2003 not. 133). Vid en rättsprövning av regeringens beslut i detta avseende ska således enligt övergångsbestämmelserna till 2006 års rättsprövningslag den tidigare lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut tillämpas. Regeringens beslut i vad det innefattar ett ställningstagande till valet av arrendator får däremot - mot bakgrund av att någon skyldighet inte föreligger att upplåta den mark som nu är i fråga eller att i förekommande fall upplåta den till viss person - närmast ses som en sådan förvaltningsåtgärd med avseende på staten tillhörig mark som inte omfattas av bestämmelserna i 8 kap.2 och 3 §§regeringsformen eller berör enskilds civila rättigheter. Beslutet i detta avseende kan därför inte bli föremål för rättsprövning vare sig enligt 1988 års rättsprövningslag eller nu gällande rättsprövningslag. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Regeringsrätten finner att regeringens beslut, till den del det kan anses röra länsstyrelsens ställningstagande till om upplåtelsen av arrendet av fjällägenheten var förenlig med 32 § rennäringslagen, inte strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna. Vad som förekommit i målet visar inte heller att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som finns i ärenden av förevarande slag eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut ska stå fast. (fd II 2008-05-14, Öjemark). - Samma dag avgjorde Regeringsrätten mål nr 7527-05 med två medlemmar i samebyn som sökande beträffande regeringsbeslutet. Dessa anförde att de bättre än de personer som antagits som arrendatorer uppfyllde de krav avseende bl.a. djurhållningen som länsstyrelsen ställt upp för arrendet. Regeringsrätten förklarade i målet att regeringens beslut skulle stå fast med i princip samma motivering som i ovanstående mål.