RÅ 2008 not 169

Not 169. Överklagande av J.L. i mål ang. inkomsttaxering 1999. - I sin självdeklaration till ledning för 1999 års taxering redovisade J.L. försäljning av 37 200 aktier i Trebolit AB (Trebolit). Försäljningsintäkten angavs till 3 706 250 kr, verkligt anskaffningsvärde till 312 158 kr och kapitalvinsten till 3 394 092 kr. - Skattemyndigheten i Malmö tog i sitt grundläggande beslut vid taxeringen upp försäljningsintäkten till 65 100 000 kr, verkligt anskaffningsvärde till 312 158 kr och beskattade J.L. enligt de s.k. 3:12-reglerna med 3 640 000 kr i inkomstslaget tjänst och med 61 147 842 kr i inkomstslaget kapital. Skattemyndigheten anförde bl.a. följande som motivering till sitt beslut. Av de 60 000 aktierna i Trebolit ägdes 37 200 av J.L., 18 300 av hans bror B.L. och 4 500 av hans mor S.L. - Det belgiska bolaget Lojab BVBA (Lojab) bildades av Er den 15 juli 1998 och fem dagar senare, den 20 juli 1998, utfärdar Ni en option enligt vilken detta bolag ska få köpa Era 37 200 aktier i Trebolit för 3 720 000 kr. Köpeavtal skrivs sedan den 6 augusti 1998 mellan Ert bolag Lojab och Trelleborg Holding AB (Trelleborg) där köpesumman för samma antal aktier, 37 200 st, är 65 100 000 kr. - Med hänsyn till den korta tid som förflutit mellan tidpunkten för utfärdandet av optionen, den 20 juli 1998, och tidpunkten för aktieförsäljningsavtalets undertecknande, den 6 augusti 1998, dvs. 17 dagar, har Ni enligt skattemyndighetens uppfattning redan vid utfärdandet av optionen känt till Trelleborgs avsikt att köpa aktierna i Trebolit. Detta har även bekräftats av Er. - I köpeavtalet som upprättats då Trelleborg förvärvar aktierna i Trebolit har Ni också personligen garanterat att Lojab vid tillträdesdagen skulle vara ägare till aktierna. Att Ni personligen garanterat detta uppfattas av skattemyndigheten som att Ni handlat i egen sak. Som framgått tidigare var Lojab ej ägare till aktierna vid köpeavtalets undertecknande den 6 augusti 1998, då detta bolag först den 22 augusti 1998 förvärvade aktierna från Er. - Enligt skattemyndighetens samlade bedömning utgör hela den transaktionskedja med bildande av utländskt bolag, optionsavtal och Er försäljning av aktierna till Ert utländska bolag Lojab en sammanhängande plan med enda grundläggande syfte att använda Ert belgiska bolag som en mellanhand vid Er avyttring av aktierna i Trebolit till Trelleborg. - På så vis kom Ni att redovisa en försäljningsintäkt på 3 720 000 kr i stället för 65 100 000 kr. - De företagna rättshandlingarna kan enligt skattemyndighetens uppfattning inte betraktas skilda från varandra utan får ses i ett sammanhang varför Er försäljningsintäkt i skattehänseende får anses ha uppgått till 65 100 000 kr. Det är således här fråga om en skatterättslig helhetsbedömning som skiljer sig från den civilrättsliga formen. - I överklagande hos länsrätten yrkade J.L. att skattemyndighetens beslut att beskatta honom för en försäljningsintäkt om 65 100 000 kr skulle undanröjas. Till stöd härför anförde han i huvudsak följande. Skattemyndighetens antagande om att det i juli 1998 fanns ett "uppköpserbjudande" som senare accepterades är inte korrekt. Det var tvärtom så att parterna förhandlade flera olika delar av avtalsförslaget fram till undertecknandet den 6 augusti 1998. Inte ens när avtalet hade undertecknats kunde han vara säker på att affären med Trelleborg skulle genomföras enligt avtalet. Anledningen var att definitivt besked om detta förelåg först när Konkurrensverket efter omfattande skriftväxling genom beslut den 10 september 1998 lämnat affären utan erinran. Anledningen till att han utfärdade en option för Lojab att köpa hans aktier i Trebolit i stället för att direkt sälja aktierna till Lojab var att ägarna hade beslutat att Trebolit detta år på bolagsstämman skulle besluta om en större utdelning. Denna utdelning skulle av olika skäl uppbäras av honom personligen. Han gjorde därför den bedömningen att han var tvungen att vänta med försäljningen till efter bolagsstämman i Trebolit. Bolaget hade räkenskapsår per den 30 april och bolagsstämman hölls när revisionen var klar, dvs. den 21 augusti 1998. Dagen efter sålde han sina aktier i Trebolit till Lojab. Hans personliga garanti för genomförandet av affären har inte någon betydelse vid den skattemässiga bedömningen av avtalet. Garantin tillkom på begäran av Trelleborg. Som skäl för sin begäran anförde Trelleborg att bolaget ville försäkra sig om att den omständigheten att ett belgiskt fåmansföretag skulle vara säljare av två tredjedelar av Trebolit-aktierna inte medförde några problem vid genomförandet av affären, t.ex. så att bolaget riskerade att bli ägare till bara en tredjedel av aktierna. Trelleborg begärde därför att han personligen skulle ta på sig ansvaret för detta. Eftersom han var ensam aktieägare i Lojab hade han inte någon anledning att vägra att skriva på garantin. Den omständigheten att Lojab inte var ägare till aktierna den 6 augusti 1998 utgjorde inte något hinder mot att bolaget ingick avtal om att sälja aktierna. Äganderätten till aktierna övergick enligt punkt 2.1 i köpeavtalet på Trelleborg först på den blivande tillträdesdagen som enligt punkt 3.1 skulle inträffa först när Konkurrensverket hade prövat affären. Det är inte Lojab som genom avtalet binder honom till konkurrensförbudet. Den förpliktelse som följer av punkt 9.1 i köpeavtalet ansvarar han för personligen. Han satt vid förhandlingsbordet med Trelleborg och godkände uttryckligen förpliktelsen. Eftersom det var han personligen och inte Lojab som hade den know-how som köparen ville sätta i karantän kunde han inte säga nej till köparens krav. Han kommer att bosätta sig i Belgien. Det är därför en fördel med ett belgiskt holdingbolag. -Länsrätten i Skåne län (2003-04-30, Landoff, ordf.): Domskäl.Enligt föreliggande avtal har J.L. sålt sina aktier i Trebolit till det av honom helägda belgiska bolaget Lojab för 3 706 250 kr. Lojab har i sin tur sålt aktierna till Trelleborg för 65 100 000 kr. Det har inte framkommit omständigheter som visar att den civilrättliga innebörden är någon annan än vad föreliggande avtal utvisar. Det är således inte visat att J.L. erhöll en högre köpeskilling än 3 706 250 kr eller att Lojab inte erhållit ett belopp om 65 100 000 kr. Enligt länsrätten framstår det visserligen som sannolikt att bakgrunden till avtalen är att köpeskillingen från Trelleborg inte skulle tas upp till beskattning av J.L. vid 1999 års taxering. Det är vidare troligt att J.L., som numera flyttat till Belgien, i framtiden inte kommer att vara skattskyldig i Sverige. Detta utgör emellertid inte tillräckliga skäl för att vid den skatterättsliga bedömningen frångå den civilrättsliga innebörden av ingångna avtal. - I förevarande mål har en fysisk person överlåtit kapitalbeskattad egendom till underpris till eget aktiebolag. Uttagsbeskattning förekommer inte i inkomstslaget kapital. Möjligen skulle värdeöverföringen från aktieägaren till bolaget kunna ses som ett aktieägartillskott som ska medföra att en avyttring av aktierna har skett till marknadsvärdet. Länsrätten finner dock inte stöd i praxis för att realisationsvinstbeskatta en fysisk person för det fall att han tillskjuter apportegendom till ett av honom helägt svenskt fåmansföretag. - Förevarande mål avser 1999 års taxering. Vid 2000 års taxering ska enligt ny lagstiftning i 3 § 1 h mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, en överlåtelse av bl.a. aktier, utan ersättning till ett svenskt aktiebolag i vilket överlåtaren äger aktie, behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning som motsvarar omkostnadsbeloppet. Detsamma gäller om överlåtelsen skett mot ersättning som understiger såväl marknadsvärdet som omkostnadsbeloppet. Sker en underprisöverlåtelse till en utländsk juridisk person i vilken överlåtaren äger andel behandlas överlåtelsen som om tillgången avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Momentet infördes genom lag den 10 december 1998 och trädde i kraft den 1 januari 1999. Momentet tillämpas i fråga om omständigheter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet. Regeringsrätten har i mål nr 7009-1999 begärt förhandsavgörande huruvida Romfördraget utgör hinder för att tillämpa en medlemsstats lagstiftning som innebär att ett kapitaltillskott genom överlåtelse av aktier till underpris beskattas oförmånligare om tillskottet sker till en juridisk person som är hemmahörande i en annan medlemsstat och i vilken överlåtaren direkt eller indirekt äger andel, än vad som skulle ha gällt om något sådant utländskt ägarinflytande inte funnits. EG-domstolen har i dom meddelad den 21 november 2002 i mål C-436/00 ansett att en sådan nationell bestämmelse utgör en inskränkning av etableringsfriheten eftersom en överlåtare utestängs från möjligheten att beviljas uppskov med beskattningen av övervärdet på aktier när överlåtelsen sker till en utländsk juridisk person i vilken överlåtaren äger sådan andel att han har ett obestridligt inflytande över den utländska personens beslut och kan bestämma över dess verksamhet. - Länsrätten anser att en överlåtelse av kapitalbeskattad egendom till underpris till ett svenskt fåmansföretag, i vilken överlåtaren äger samtliga aktier, inte föranleder realisationsvinstbeskattning enligt vid 1999 års taxering gällande praxis. Det skulle strida mot etableringsfriheten i Romfördraget att göra annan bedömning när överlåtelsen sker till ett av överlåtaren helägt belgiskt bolag. I enlighet härmed ska skattemyndighetens beslut undanröjas i de delar besluten grundas på Lojabs försäljning av aktier i Trebolit till Trelleborg. - Domslut. Med bifall till överklagandet förklarar länsrätten att J.L. inte ska beskattas med anledning av Lojabs försäljning av aktier i Trebolit. - Skatteverket överklagade och yrkade att länsrättens dom skulle ändras i överensstämmelse med dåvarande skattemyndighetens grundläggande beslut. - J.L. ansåg att kammarrätten skulle avslå överklagandet. - Kammarrätten i Göteborg (2004-11-15, Kärrström, Öhvall, H. Dunnington): Domskäl.Målet gäller en bedömning av den juridiska innebörden av de omständigheter som skattemyndigheten och länsrätten utförligt har beskrivit i sina avgöranden och som är ostridiga i målet. - Närmare bestämt är frågan i målet i första hand om J.L:s avyttring av sina aktier i Trebolit i skatterättsligt hänseende ska anses ha skett till hans belgiska bolag Lojab eller med bortseende därav till Trelleborg. Kammarrätten finner i likhet med länsrätten att den civilrättsliga innebörden av de företagna transaktionerna inte är någon annan än vad de utvisar. J.L., som har flyttat från Sverige, har motiverat åtgärden att sätta in Lojab som säljare i förhållande till Trelleborg i huvudsak med att hela köpeskillingen avsågs komma att användas för framtida investeringar. Skatteeffekterna av denna åtgärd var enligt honom inte heller oväsentliga i sammanhanget. Enligt för taxeringsåret gällande praxis har det uppskov med beskattning som en underprisförsäljning till egna bolag innebär godtagits, jfr bl.a. RÅ 1998 ref. 19 och RÅ 2002 not. 210. Omständigheterna i förevarande mål är emellertid sådana att en beskattning i Sverige av det övervärde som tillförts Lojab uppenbarligen inte kommer att ske och att detta förhållande också varit den väsentliga avsikten med upplägget. Det har alltså inte varit fråga om att erhålla ett uppskov med beskattningen av övervärdet som tillförts Lojab. Enligt kammarrättens bedömning föreligger förutsättningar för att skatterättsligt bortse från att J.L. har lagt in sitt belgiska bolag som säljare av aktierna. - Domslut.Med ändring av länsrättens dom fastställer kammarrätten dåvarande skattemyndighetens i Malmö grundläggande beslut. - J.L. överklagade och yrkade i första hand att Regeringsrätten skulle undanröja kammarrättens beslut att beskatta honom för en försäljningsintäkt om 65 100 000 kr för avyttringen av hans aktier i Trebolit och i andra hand att målet skulle återförvisas till kammarrätten för ny behandling. Han anförde bl.a. följande. I oktober 2003 meddelade Kammarrätten i Göteborg dom i ett annat mål där omständigheterna var liknande. Även detta mål gällde inkomsttaxering 1999. I båda fallen hade de skattskyldiga till underpris avyttrat aktier i sina svenska bolag till av dem del- respektive helägda belgiska företag som därefter sålde aktierna vidare med betydande vinst till utomstående svenska köpare. Kammarrätten fann i båda målen att den civilrättsliga innebörden av de företagna transaktionerna stämde överens med transaktionernas yttre form. Vid 1999 års taxering fanns det varken någon direkt tillämplig bestämmelse i skatteförfattningarna eller något prejudikat som kammarrätten kunde åberopa för att beskatta någon av de skattskyldiga personligen. Kammarrätten prövade därför om genomsyn kunde komma i fråga. I det andra målet fann kammarrätten inte skäl att tillämpa genomsyn men i det nu aktuella målet blev utgången den motsatta. Det avgörande för den bedömningen var enligt domskälen om vinster vid framtida avyttringar av aktierna i det belgiska företaget skulle komma att beskattas i Sverige. I det nu aktuella målet ansåg kammarrätten att avsikten redan från början varit att det övervärde som tillfördes det belgiska företaget inte skulle beskattas i Sverige. Avsikten var alltså att helt undgå svensk beskattning. Kammarrättens bedömning i det andra målet kan inte ha grundats på någon annan omständighet än antagandet att säljaren skulle vara fortsatt bosatt i Sverige. Det innebär att den skattskyldiges eventuella avsikt att bosätta sig utomlands blir avgörande när kammarrätten prövar om det vid underprisöverlåtelsen ska medges uppskov med beskattningen eller inte. J.L:s uttalade avsikt att i framtiden någon gång bosätta sig i Belgien får avgörande betydelse för utgången i hans mål. De skattskyldigas bosättning har inte beaktats i RÅ 2002 not. 210 eller i något annat mål. Om den skattskyldiges avsikter med transaktionerna tillmäts avgörande betydelse för skattskyldigheten på detta sätt blir den förutsebarhet som är en viktig del av rättsäkerheten starkt begränsad. Det helt avgörande skälet för Lojabs förvärv och vidareförsäljning av Trebolitaktierna var att J.L. ville binda det kapital aktierna representerade i ett bolag som skulle bli hans framtida investeringsredskap. Det viktigaste skälet för optionsavtalet var att Trebolit skulle lämna en större utdelning till ägarna innan aktierna överläts till Lojab. J.L:s personliga garanti till Trelleborg i fråga om två specifika punkter var inte en ersättning för de garantier som Lojab lämnade i överlåtelseavtalet utan en komplettering. Trelleborg riktade sina garantianspråk mot Lojab, B.L. och S.L. - Samtliga förpliktelser enligt optionsavtalet och överlåtelseavtalet fullgjordes. Det faktiska slutresultatet, ur affärsmässig och ekonomisk synvinkel, av de rättshandlingar som företogs överensstämmer med den civilrättsliga innebörden. Eftersom rättshandlingarnas verkliga innebörd i alla delar motsvarade vad parterna åtagit sig i avtalen finns det inte något utrymme för att omtolka den civilrättsliga innebörden av dessa. - J.L:s etablering av Lojab och överlåtelsen av Trebolitaktierna till detta bolag var ekonomiskt och affärsmässigt motiverade. Det finns inte något moment av skatteflykt i de rättshandlingar som han eller Lojab företog. Belgiska skattemyndigheter har beslutat att beskatta Lojab för vinsten vid avyttringen av Trebolitaktierna. Det skattemålet är inte slutligt avgjort. - En rättstillämpning som innebär att den omständighet som utlöser beskattning i Sverige är den skattskyldiges avsikt att bosätta sig i en annan EG-stat strider mot EG-rätten. De rättsregler om fria kapitalrörelser och fri etableringsrätt som låg till grund för EG-domstolens avgörande i mål C-436/00 gäller givetvis även överlåtelser som ägt rum år 1998 och tidigare. Dessa rättsregler äger därför tillämpning i båda målen. Det är uppenbart att kammarrätten beslutat dom i målet utan att tillämpa gällande EG-rätt. - Skatteverket bestred bifall till överklagandet och anförde i huvudsak följande. Skatteverket har i beslutet bortsett från den i transaktionerna valda formen och beskattat avyttringen utifrån rättshandlingarnas verkliga innebörd. J.L. är vid en samlad bedömning den verkliga ägaren av aktierna vid uppgörelsen med Trelleborg. Han är den som sålt aktierna i Trebolit och som har gett garantier till Trelleborg. Trelleborg har accepterat J.L:s önskemål att genomföra försäljningen med Lojab som mellanled. Transaktionerna med Lojab har inte inneburit några ekonomiska risker för J.L. eller för Trelleborg. Innebörden av optionsavtalet kan ses som ett löfte att tillskjuta mellanskillnaden mellan marknadspriset och 3 706 250 kr som tillskott till det utländska bolaget. Optionsavtalet har inte inneburit någon självständig rätt att förvärva aktierna eftersom de i princip redan är sålda. Inte heller i övrigt har Lojab förfogat över aktierna på ett sådant sätt som man normalt förknippar med äganderätt. Lojab har inte tagit några ekonomiska risker i transaktionskedjan utan bör anses som ett osjälvständigt ombud, förmedlare eller mellanhand. Det har inte visats att det belgiska beskattningsbeslutet vunnit laga kraft och att Lojab betalat skatt i Belgien. Det är inte aktuellt att tillämpa EG-rätten i ärendet. - Regeringsrätten (2008-12-08, Hamberg, Fernlund, Brickman, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande.För beskattningsåret 1998, som målet avser, fanns inga särskilda skatteregler om underprisöverlåtelser till hel- eller delägda bolag. I praxis godtogs emellertid sådana underprisöverlåtelser. - Med verkan fr.o.m. år 1999 infördes regler om beskattning av underprisöverlåtelser i 3 § 1 h mom. SIL. Enligt dessa regler skulle en överlåtelse av aktier utan ersättning till ett svenskt aktiebolag i vilket överlåtaren ägde en andel behandlas som om aktierna avyttrats mot en ersättning som motsvarade omkostnadsbeloppet. Detsamma skulle gälla om ersättning utgått men understigit såväl marknadsvärdet som omkostnadsbeloppet. En underprisöverlåtelse till en utländsk juridisk person som överlåtaren ägde andel i skulle däremot behandlas som om avyttringen skett mot en ersättning som motsvarade marknadsvärdet. - I mål nr 7009-1999 (RÅ 2002 not. 210) inhämtade Regeringsrätten EG-domstolens förhandsavgörande i frågan om de svenska reglerna i 3 § 1 h mom. SIL stred mot Romfördragets regler om etableringsfrihet och fri rörlighet för kapital. EG-domstolen konstaterade att reglerna om etableringsfrihet hindrar nationell lagstiftning enligt vilken den som till underpris överlåter aktier till en utländsk juridisk person utestängs från en möjlighet till uppskov med beskattningen av övervärdet på aktierna som tillkommer den som på motsvarande villkor överlåter aktier till ett svenskt bolag (mål C-436/00). - Frågan i detta mål är om de av J.L. till Lojab överlåtna aktierna ska anses ha avyttrats för den ersättning som han avtalat med Lojab eller för det avsevärt högre belopp för vilket Lojab därefter överlät aktierna till Trelleborg. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Allmänt gäller att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett den beteckning avtalen åsatts (jfr RÅ 1998 ref. 19). En sådan bedömning kan avse inte bara en enstaka rättshandling utan också den sammantagna innebörden av flera rättshandlingar. Av det sagda följer också att avtal som ingåtts för skens skull inte ska läggas till grund för beskattningen. - Skatteverkets beskattningsbeslut utgår ifrån att den verkliga innebörden av de transaktioner som är under bedömning i målet är att J.L. personligen sålt aktierna till Trelleborg. De skäl som har anförts till stöd för den bedömningen är väsentligen att J.L. har garanterat att Lojab ska överlåta aktierna till Trelleborg, att transaktionen med Lojab inte inneburit några ekonomiska risker för honom eller för Trelleborg samt att Lojab inte förfogat över aktierna på ett sådant sätt som är förknippat med äganderätt. - Regeringsrätten finner inte att de åberopade omständigheterna eller utredningen i övrigt i målet ger stöd för bedömningen att rättshandlingarnas egentliga innebörd är att J.L. sålt sina aktier till Trelleborg. Inte heller kan den omständigheten att beskattningen av övervärdet eventuellt inte kommer att äga rum i Sverige och att detta kan ha varit den väsentliga avsikten med transaktionerna tillmätas betydelse vid bedömningen av rättshandlingarnas egentliga innebörd. På grund av detta och då det inte föreligger någon annan grund för att beskatta J.L. för Lojabs försäljning av aktierna ska överklagandet bifallas. - Regeringsrättens avgörande.Regeringsrätten förklarar, med ändring av kammarrättens dom, att J.L. inte ska beskattas för Lojab BVBA:s försäljning av aktierna i Trebolit AB till Trelleborg Holding AB. - Regeringsrådet Billum hade skiljaktig mening och anförde: Allmänt gäller att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett den beteckning avtalen åsatts. En sådan bedömning kan avse inte bara en enstaka rättshandling utan också den sammantagna innebörden av flera rättshandlingar (jfr RÅ 1998 ref. 19, RÅ 2004 ref. 4 och RÅ 2004 ref. 27). - Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. - J.L. ägde tillsammans med sina två släktingar Trebolit. Trebolits aktier uppgick till 60 000 st varav han själv ägde 37 200 st. I juli 1998 bildade J.L. ett av honom själv helägt belgiskt bolag, Lojab. Den 20 juli 1998 utfärdade han en option till Lojab att förvärva samtliga hans aktier i Trebolit för 3 720 000 SEK senast den 30 september 1998. - Den 6 augusti 1998 upprättades ett avtal mellan å ena sidan Lojab samt J.L:s släktingar och å andra sidan Trelleborg, varigenom Trelleborg förvärvade samtliga aktier i Trebolit. I köpeavtalet antecknades bl.a. att Lojab vid avtalets undertecknande ägde en option att förvärva 37 200 aktier samt att J.L., som utställare av optionen, personligen garanterade att Lojab på tillträdesdagen skulle vara ägare till nämnda aktier och fullfölja avtalet. Lojab företräddes av J.L. Denne undertecknade även den personliga garantin. Köpeskillingen för samtliga aktier angavs i avtalet till 105 000 000 kr. Tillträde skulle ske sedan Konkurrensverket godkänt överlåtelsen. - Den 21 augusti 1998 gjorde Trebolit en aktieutdelning om 10 000 000 kr varav J.L. redovisade sin andel. Påföljande dag, den 22 augusti, genomfördes Lojabs förvärv av hans aktier i Trebolit enligt den ovan nämnda optionen. Trelleborg tillträdde den 15 september 1998 samtliga aktier i Trebolit enligt köpeavtalet den 6 augusti. Den 17 september överfördes 3 720 000 kr från Belgien till J.L:s svenska bankkonto. - Jag finner, med hänsyn till det tidsmässiga och materiella sambandet mellan de olika transaktionerna, att dessa bör bedömas i ett sammanhang. Vid en samlad bedömning av vad som förekommit i ärendet finner jag vidare att J.L. vid samtliga transaktioner fortsatt att själv utöva bestämmanderätten över aktierna och att han vid försäljningen till Trelleborg alltjämt framstod som den som disponerade över aktierna, oavsett att han utfärdat en option till Lojab att senare förvärva dessa. Vid tidpunkten för försäljningen var J.L. fortfarande civilrättslig ägare till aktierna och Lojab kunde inte självständigt förfoga över dessa. Det saknas redan av detta skäl anledning att anlägga ett annat betraktelsesätt än att J.L. alltjämt var aktiernas verklige ägare. Det saknar betydelse att Lojab är ett utländskt bolag. Den verkliga innebörden av transaktionerna är således att J.L. den 6 augusti 1998 sålt sina aktier i Trebolit för en köpesumma av 65 100 000 kr. Överklagandet bör därför avslås. (fd II 2008-09-17, Werth)