RÅ 2008 not 76

Not 76. Överklagande av Göteborgs Hamn AB av förhandsbesked ang. mervärdesskatt. - I en ansökan om förhandsbesked anförde Göteborgs Hamn AB (GHAB) bl.a. följande. GHAB bedriver traditionell hamnverksamhet med omkring 1 000 anställda. Av dessa är omkring 700 hamnarbetare, vilka arbetar med lossning och lastning av fartygen i hamnen. Över 10 600 fartyg anlände till Göteborgs hamn under år 2005. GHAB tar emot fartyg dygnet runt och hamnarbetet bedrivs kontinuerligt i skift utan avbrott för gemensamma raster eller liknande. - Den del av GHAB:s verksamhet som berörs av ansökan om förhandsbesked avser de matsalar där personalen kan äta måltider som till viss del subventioneras av GHAB. Personalmatsalarna bedrivs av en fristående restauratör. Eftersom personalmatsalarna måste hålla öppet även under kvälls- och nattetid är kostnaden för att driva dessa mycket hög. För att de anställda ska kunna erbjudas mat till rimliga priser subventionerar GHAB personalens måltider. Den subvention som GHAB erbjuder är till största delen hänförlig till de måltider som serveras kvälls- och nattetid. Måltider av karaktären dagens lunch subventioneras i betydligt mindre omfattning sett i förhållande till den totala kostnaden för att producera samtliga måltider. - GHAB:s arbetsplats är belägen inom ett område som inte är lättillgängligt, dvs. hamnområdet kan inte beträdas av utomstående, inte heller kan arbetstagarna enkelt lämna området under raster och liknande. På grund av GHAB:s geografiska placering är det inte möjligt att hänvisa personalen till andra matställen under långa arbetspass. GHAB bedriver traditionell hamnverksamhet, vilket kräver att hamnarbetare finns tillgängliga dygnet runt. GHAB måste av denna anledning tillhandahålla personalen möjlighet att äta dygnet runt. Personalmatsalarna är av denna anledning nödvändiga för att GHAB ska kunna bedriva sin verksamhet. - Mot bakgrund av det ovanstående önskade GHAB svar på följande fråga. Har GHAB, under de särskilda förutsättningar som gäller för GHAB:s hamnverksamhet, rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt på förvärv hänförliga till personalmatsalarna som bedrivs av en entreprenör i GHAB:s lokaler? -Skatterättsnämnden (2007-05-09, Wingren, ordf., Edlund, Odéen, Ohlson, Svanberg): Förhandsbesked.Bolaget har inte rätt till avdrag för den ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärv för personalmatsalarna. - Motivering. Enligt huvudregeln om avdragsrätt i 8 kap. 3 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML, får den som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv i verksamheten. En vara eller tjänst är att anse som förvärvad i verksamheten endast i den mån varan eller tjänsten ska användas eller förbrukas i verksamheten (prop. 1993/94:99 s. 209). - Innebörden av huvudregeln för avdragsrätt ska tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet. Enligt artikel 168 a är en grundförutsättning för avdragsrätt att förvärvade varor och tjänster används för den beskattningsbara personens beskattade transaktioner. Före den 1 juli 2007 fanns motsvarande bestämmelser i artikel 17 2 a i det numera upphävda sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). - Fråga i ärendet är om bolagets kostnader för dels förvärv hänförliga till de lokaler som inrymmer personalmatsalarna, dels bolagets förvärv från det företag som ska driva serveringsverksamheten i matsalarna, på sätt bolaget gör gällande, ska anses som förvärv i den av bolaget bedrivna hamnverksamheten. - Nämnden gör följande bedömning. - Enligt EG-domstolens praxis är en förutsättning för rätten att dra av mervärdesskatt som är hänförlig till anskaffade varor eller tjänster att utgifterna för att förvärva dessa utgör en del av kostnadskomponenterna för de skattepliktiga transaktionerna. Utgifterna måste således vara en del av kostnaderna för de utgående transaktionerna, i vilka de förvärvade varorna och tjänsterna används. Även om det inte föreligger något direkt och omedelbart samband mellan förvärvade varor eller tjänster och utgående transaktioner kan dessa kostnader ändå, som en del av den skattskyldiges allmänna omkostnader och i den egenskapen, utgöra en del av kostnadskomponenterna för varor eller tjänster som ett företag tillhandahåller. Sådana förvärvade varor eller tjänster har således ett direkt och omedelbart samband med den skattskyldiges hela verksamhet (se t.ex. domen i mål C-16/00 angående Cibo Participations SA. - För att en arbetsgivare ska ha rätt till avdrag för mervärdesskatt som hänför sig till en vara som tillhandahålls en anställd fordras enligt EG-domstolens praxis vidare att det finns garantier för att varan uteslutande används för arbetsgivarens skattepliktiga transaktioner (se t.ex. p. 26 i domen i mål C-33/03 angående Europeiska kommissionen mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland). - Bolaget har med hänvisning till domen i mål C-258/95 angående Julius Fillibeck Söhne GmbH & Co. KG gjort gällande att förhållandena även i det nu föreliggande ärendet är sådana att rätt till avdrag bör föreligga. I målet var det aktuella företagets byggnadsrörelse utövad under sådana speciella förhållanden att det för att verksamheten över huvud taget skulle kunna bedrivas krävdes att arbetsgivaren transporterade de anställda till de olika arbetsplatserna. Under dessa förutsättningar ansåg domstolen att den personliga fördel som den anställde drog fick anses underordnad i förhållande till företagets behov. Transporterna fick enligt domstolen därför anses organiserade för ändamål som främjade företagets rörelse. - Den med ansökan avsedda serveringsrörelsen bedrivs inte av bolaget utan av en från detta fristående restauratör. Bolagets hamnverksamhet kan inte anses bedriven under sådana särskilda förhållanden att det fordras att bolaget självt ombesörjer att de anställda har tillgång till personalmatsalar. De ifrågavarande förvärven är enligt nämndens mening därför inte hänförliga till den av bolaget bedrivna hamnverksamheten för att användas eller förbrukas i denna utan får i stället i allt väsentligt anses tillgodose de anställdas privata konsumtion. Rätt till avdrag föreligger därmed inte för den ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärven. En sådan bedömning kan enligt nämndens mening inte anses strida mot principen om mervärdesbeskattningens neutralitet. - Den gjorda bedömningen får anses vara i överensstämmelse med EG-rätten. - Ledamöterna Peterson och Rabe var skiljaktiga och anförde följande. Vi anser att GHAB har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärv för personalmatsalarna och att näst sista och sista stycket i motiveringen till förhandsbeskedet ska ersättas med följande. Det med ansökan avsedda tillhandahållandet av mat får anses att i allt väsentligt tillgodose de anställdas privata konsumtion. Så var också fallet i målet Fillibeck Söhne. I båda fallen är det fråga om privat konsumtion, men en privat konsumtion som krävs för att företaget över huvud taget ska kunna bedriva verksamheten. Bolaget har övertygande påvisat att det föreligger särskilda omständigheter som påtvingar sökanden att upprätthålla funktionen att tillhandahålla tillagad mat åt sina anställda. De föreliggande förutsättningarna över verksamhetens bedrivande indikerar dessutom att det närmast är bolaget självt gentemot de anställda som är den egentliga tillhandahållaren av mathållningen. Rätt till avdrag föreligger därför för den ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärven. - GHAB överklagade förhandsbeskedet och yrkade att bolaget skulle medges rätt till avdrag för den ingående mervärdesskatt som hänförde sig till förvärv för personalmatsalarna och anförde bl.a. följande. Hamnarbetare arbetar under speciella villkor beträffande bl.a. arbetstider, skiftarbete, oregelbundna tider och raster. Det går under dessa förhållanden inte att bedriva hamnverksamhet utan att erbjuda personalen att äta i matsalar inom hamnområdet med servering av mat. Då skiften ofta är långa och arbetet fysiskt krävande är det också viktigt att lagad mat tillhandahålls i särskilt stora portioner. Bolagets verksamhet kräver bemanning dygnet runt alla dagar i veckan, året runt. Arbetet kan inte schemaläggas eftersom det råder osäkerhet angående vid vilka tidpunkter fartyg anlöper. Om dessa speciella omständigheter inte förelegat hade behovet av tillgång till egna personalmatsalar dygnet runt inte funnits. Ett exempel som är jämförbart med bolagets tillhandahållande av personalmatsalar är företagshälsovård, vilken företag obligatoriskt ska tillhandahålla sina anställda. Kostnaderna för företagshälsovård utgör förvärv för verksamheten och mervärdesskatten är avdragsgill, förutsatt att verksamheten är mervärdesskattepliktig. Enligt bolagets mening utgör kostnaderna för att tillhandahålla mat till personalen en allmän omkostnad i den mervärdesskattepliktiga hamnverksamheten, vilket medför att avdragsrätt för ingående mervärdesskatt föreligger enligt EG-domstolens avgörande i målet C-16/00 Cibo Participations SA. Grund för avdragsrätt kan föreligga även för det fall att Regeringsrätten skulle finna att kostnaden för tillhandahållandet av personalmatsalarna utgör en privat levnadskostnad för de anställda. De speciella förutsättningarna för hamnverksamheten, som kräver att bolaget som arbetsgivare tillhandahåller matsalar, innebär att tillhandahållandet sker för ändamål ägnade att främja den mervärdesskattpliktiga rörelsen och att avdragsrätt därför ska medges enligt EG-domstolens avgörande i målet C-258/95 Julius Fillibeck Söhne GmbH & Co KG. - Det är av vikt för bolaget att förordnande om fortsatt sekretess i målet meddelas. - Skatteverket ansåg att förhandsbeskedet skulle fastställas. - Regeringsrätten (2008-05-05, Wennerström, Nord, Hamberg, Knutsson, Ståhl): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Bolagets ansökan om förhandsbesked får anses vara grundad på förutsättningen att bolaget inte tillhandahåller mervärdesskattepliktiga restaurangtjänster till de anställda. Med hänsyn till de uppgifter som bolaget sedermera lämnat om avtalsförhållanden och om betalning av ersättningar mellan anställda, bolaget och restauratören framstår det som osäkert om denna förutsättning är invändningsfri. Förhandsbesked bör dock i detta fall kunna lämnas med utgångspunkt i den givna förutsättningen. Därvid gör Regeringsrätten samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Bestämmelserna i 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) avser sekretess med hänsyn till skyddet för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Enligt 1 kap. 9 § sekretesslagen ska bl.a. bolag där kommuner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande jämställas med myndigheter vid tillämpning av sekretesslagen. Till följd härav är bestämmelserna i 9 kap. 1 § sekretesslagen inte tillämpliga på uppgifter som avser bolagens ekonomiska förhållanden. I bestämmelsen i 8 kap. 17 § sekretesslagen om sekretess hos domstol för uppgift om myndighets affärs- eller driftförhållanden krävs för sekretess att det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. Då så inte kan antas vara fallet saknas förutsättningar för att förordna om fortsatt sekretess (jfr RÅ 2001 ref. 79). - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer förhandsbeskedet. - Regeringsrätten avslår bolagets yrkande om sekretess. (fd II 2008-04-02, Wahren)