RÅ 2008:78

P.K. överklagade beslutet och yrkade bl.a. att länsrätten skulle konstatera att han tillhörde personkrets 2 i LSS och att han hade rätt till de begärda insatserna. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Av propositionen till LSS (1992/93:159 s. 167) framgår det vad gäller personkrets 2 att det är fråga om personer som efter utvecklingsåren fått en hjärnskada och till följd härav fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder. Det framgår vidare att personkrets 2 bygger på medicinska diagnoser. I Kammarrättens i Stockholm dom den 11 februari 2004, mål nr 6164-2002, klarläggs det att Alzheimers sjukdom är en hjärnskada till följd av kroppslig sjukdom och därmed ett funktionshinder som ingår i personkrets 2 i LSS. - Han utreddes första gången på Huddinge sjukhus i maj/juni 2002 och fick den 1 september 2002 diagnosen demens av blandtyp; Alzheimers sjukdom i kombination med vaskulära skador. Han har ingen fysisk nedsättning men kan bara röra sig obehindrat utomhus om han har personligt och nära stöd. Tennisspel, promenader och andra aktiviteter förutsätter att det finns en person vid hans sida. För att klara kommunikationen är det också nödvändigt att personen lär känna honom väl. Han blir orolig, deprimerad och ledsen om han är ensam hemma för länge. Han behöver påminnas om att klä sig och han behöver hjälp med att välja kläder. Han kan inte planera och tillaga måltider.

Socialnämnden bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Åberopade kammarrättsdom kan enligt kommunens mening inte ses som prejudicerande och avgörande för länsrättens bedömning i det aktuella målet då sådan verkan endast tillkommer avgöranden från Regeringsrätten. - En avgörande fråga i målet gäller tolkningen och tillämpningen av 1 § LSS, närmare bestämt den definition av personkretsen som framgår av punkten 2 nämnda bestämmelse. Av specialmotiveringen till ifrågavarande bestämmelse (prop. 1992/93:159 s. 168) framgår med tydlighet att lagstiftaren avsåg att exkludera sådan sjukdom som P.K. har (demens) från tillhörighet till personkrets som äger rätt till daglig verksamhet enligt lagen. Anledningen till avgränsningen var bl.a. den då gällande synen och kunskapen om demens som sjukdom. Ytterligare en anledning var statsfinansiella skäl. Avgränsningen var avgörande också för den s.k. finansieringsprincipens tillämpning vid kommunaliseringen av omsorgerna och LSS införande samt de därmed förbundna förhandlingarna om principens tillämpning mellan staten och Svenska Kommunförbundet. - Förarbetena ger alltså uttryck för uppfattningen att demens mot denna bakgrund inte uppfattades som ett begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd att kroppslig sjukdom. Avgränsningen grundades alltså på en allmän syn i fråga om demens samt den medicinska kunskapen vid denna tidpunkt. I sammanhanget önskar kommunen framhålla att lagrådet vid sin granskning inte gjort några invändningar mot ifrågavarande bestämmelse och ifrågavarande avgränsning som följer av förarbetena. Att den medicinska kunskapen numera utvecklats och att synen på demens samtidigt ändrats över tid kan enligt kommunens mening inte läggas till grund för en utvidgning av lagens personkrets. - Enligt svensk rättstradition har förarbetena givits stor betydelse vid tolkningen av olika begrepp eller definitioner som används i lag. Kommunens uppfattning är att det i aktuell bestämmelse angivna begreppet "kroppslig sjukdom" rimligen inte kan ges en tolkning utifrån numera utvecklad kunskap om och syn på demens som inte var etablerad i samband med lagens tillkomst. Begreppet bör ses som ett i lag angivet begrepp som tydligt avgränsats på sätt som exkluderar demens. Någon felaktighet kan därför inte sägas ha funnits när man i samband med bestämmelsens tillkomst valde att se demenssjukdom såsom jämförbar med psykiska sjukdomar vid just tillämpningen av LSS. En utvidgning av personkretsen i 1 § 2 LSS och rätten till daglig verksamhet borde därför kräva en direkt ändring av lagens lydelse.

I läkarintyg, daterat den 27 september 2004, av professor Lars-Olof Wahlund vid Geriatriska mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, anges följande. P.K. har ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada förvärvad i vuxen ålder på grund av kroppslig sjukdom. Funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i dagliga livet. P.K. lider av Alzheimers sjukdom och tillhör därmed personkrets 2 i LSS. - Av läkarintyg, daterat den 1 december 2004, av professor Lars-Olof Wahlund framgår följande. Han har känt denna patient sedan ett drygt år tillbaka. P.K. är utredd på minnesenheten, Geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och har fått diagnosen Alzheimerdemens med tidig debut. Vid första besöket uppvisade P.K. klara demenssymtom och neuropsykologiskt bedömdes han ha en demenssjukdom som var långt gången. Detta var för ett år sedan i november 2003. Under det år som gått har P.K. försämrats och när han senast träffade P.K. i slutet av september presterade han endast 15 av 30 på MiniMentalTestet. Enligt hans bedömning uppfyller P.K. på alla sätt kriterierna för personkrets 2 i LSS. P.K:s demenshandikapp är uttalat. P.K. har mycket stora svårigheter att klara sig själv ensam på dagarna. P.K. kan inte läsa, förstår inte vad han ser på TV, kan inte laga mat och klarar inte att äta själv. P.K. letar till och med efter rummen i sitt eget hem, vilket talar för en grav orienteringsoförmåga. Dessutom har P.K:s språkliga förmåga kraftigt försämrats och han kan inte längre använda vare sig telefon eller mobiltelefon.