RÅ 2009 not 122

Lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Not 122. Överklagande av C.S. i mål ang. särskild avgift enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. - Finansinspektionen beslutade den 13 april 2006 att påföra C.S. särskild avgift enligt lagen (2000:1097) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, AnmL, med 15 000 kr. Som skäl för beslutet angavs att C.S., som var arbetstagarrepresentant i styrelsen för X AB, hade underlåtit att inom föreskriven tid till inspektionen anmäla förvärv av en post aktier. Han hade förvärvat aktierna den 10 augusti 2005 men hans anmälan kom in till inspektionen först den 19 september samma år. - C.S. överklagade beslutet och yrkade att länsrätten skulle efterge, eller i andra hand delvis efterge, den särskilda avgiften. Han anförde bl.a. följande. Han är arbetstagarrepresentant i styrelsen för X AB. Sedan den 24 april 2002 är han i egenskap av styrelsesuppleant registrerad som insider. När X AB skulle gå samman med bolaget Y A/S fick han och övriga anställda som hade konvertibler i X AB erbjudande att lösa in dessa mot kontant vederlag eller att omvandla dem till aktier. Han valde att konvertera till aktier och erhöll den 10 augusti 2005 679 s.k. interimsaktier i X AB. I samband med detta diskuterade han med en kollega om omvandlingen behövde anmälas till Finansinspektionen. Kollegan hade klart fått uppfattningen att detta inte behövde göras. Vid kontroll med Handelsbanken bekräftades att han inte behövde skicka in någon anmälan. Eftersom han fick så tydligt besked från banken kände han sig övertygad om att han inte behövde göra någon anmälan. När han senare fick klart för sig att konverteringen skulle ha anmälts sände han omgående in anmälan till Finansinspektionen, tyvärr drygt en månad för sent. Det är fler än han på X AB som gjort samma misstag. Reglerna är svåra att förstå om man inte är insatt i handel med aktier. Han har aldrig tidigare handlat med vare sig aktier eller konvertibler. Enligt lagen får avgiften efterges helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig. I förarbetena till den nyligen ändrade bestämmelsen anges att man vid bedömningen av om en särskild avgift ska efterges ska vara mindre restriktiv. Att en överträdelse ska anses som "ringa" ska också omfatta fler fall än tidigare, både angående förseningens omfattning och transaktionens värde. Med hänsyn till omständigheterna borde överträdelsen i detta fall kunna anses som ringa eller ursäktlig. Införandet av rekvisitet "särskilda skäl" ska medföra att större hänsyn tas till den enskildes ekonomiska förhållanden och transaktionens art i en individuell bedömning av varje fall. Av praxis framgår också att en nyanserad och inte alltför restriktiv bedömning ska göras. Vidare får ansvar inte utkrävas automatiskt när vissa omständigheter föreligger, utan en persons subjektiva förhållanden beaktas vid bedömningen av om förutsättningar finns för att efterge avgiften. En förmildrande omständighet i det här fallet är att det, på grund av de besked han fick angående anmälningsskyldigheten, inte var rimligt att han skulle undersöka frågan om anmälningsskyldighet vidare. Dessutom inträffade denna händelse mitt i semestertider. Bolaget genomgick under våren och sommaren stora förändringar p.g.a. samgåendet med Y A/S, vilket på många sätt var omvälvande för personalen. Därmed föreligger särskilda skäl för att efterge avgiften. I vart fall framstår avgiften med hänsyn till omständigheterna som oskäligt hög. P.g.a. hans ekonomiska förhållanden föreligger särskilda skäl att efterge avgiften. Han har inte haft någon fördel av att anmälan lämnades in för sent. Omvandlingen av konvertibler mot interimsaktier har skett utan någon kontant kompensation. 15 000 kronor utgör ett betydande belopp för honom som privatperson. - C.S. bifogade till sitt överklagande en kopia av allmän självdeklaration avseende inkomståret 2005 till styrkande av sina ekonomiska förhållanden. - Finansinspektionen vidhöll sitt beslut och yttrade bl.a. följande i anledning av överklagandet. De uppgifter som C.S. lämnat om sina ekonomiska förhållanden ger inte anledning att efterge den särskilda avgiften. I det enda fall då den särskilda avgiften hittills har eftergetts p.g.a. den anmälningsskyldiges särskilda förhållanden framkom bl.a. att den anmälningsskyldiges inkomster uppgick till minus 985 000 kronor och att de månatliga utgifterna översteg inkomsterna. I kombination med vissa personliga förhållanden ansåg länsrätten och kammarrätten att det förelåg synnerliga skäl för att delvis efterge den särskilda avgiften, som sattes ned från 217 091 kronor till 150 000 kronor. Trots att eftergiftsgrunden nu ändrats från synnerliga skäl till särskilda skäl anser Finansinspektionen inte att vad som framkommit om C.S:s ekonomiska förhållanden motiverar att den särskilda avgiften på 15 000 kronor ska efterges. -Länsrätten i Stockholms län (2007-01-16, Lundholm): Domskäl. Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. Likviddatum för konverteringen från konvertibel till interimsaktie var den 12 augusti 2005. Försäljningslikvid var 65 000 kronor. C.S:s anmälan om ändrat innehav inkom till Finansinspektionen den 19 september 2005. - Länsrätten gör följande bedömning. - Det är ostridigt i målet att C.S. sedan den 24 april 2002 har insynsställning som styrelsesuppleant i X AB (bolaget). Han är till följd härav skyldig att skriftligen anmäla ändringar i sitt aktieinnehav i bolaget. Anmälan ska göras senast fem arbetsdagar efter det att äganderätten till aktierna har gått över till köparen. Anmälningsskyldigheten anses fullgjord när en anmälan kommit in till Finansinspektionen. Av handlingarna i målet framgår att likviddatum var den 12 augusti 2005. Anmälan skulle därför ha inkommit till Finansinspektionen senast den 19 augusti men kom in först den 19 september 2005. Det föreligger därmed grund att påföra C.S. särskild avgift. - Länsrätten har att pröva huruvida den särskilda avgiften kan sättas ned eller efterges p.g.a. att överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller därför att det annars finns särskilda skäl. Eftergift kan bl.a. ske om avgiften framstår som oskäligt hög i sig, det är fråga om en kortare tids försening av anmälan eller en ringa transaktion. Vidare kan eftergift medges om överträdelsen berott på omständigheter som den anmälningsskyldige inte rimligen kunnat råda över eller förutse (jfr prop. 2004/05:142 s. 155 f.). - Regeringsrätten har i RÅ 2004 ref. 17 funnit att artikel 6 i europakonventionen är tillämplig i mål om särskild avgift. Detta medför att domstolarna i varje enskilt fall ska göra en nyanserad och inte alltför restriktiv bedömning av om förutsättningar finns för att helt eller delvis efterge den särskilda avgiften. - Med anledning av att anmälningsfristen i förevarande fall har överskridits med drygt en månad kan överträdelsen inte anses som ringa. Vad C.S. har anfört om sina bristande kunskaper om anmälningsskyldigheten och att han sökt men inte fått korrekt information innebär inte att överträdelsen är ursäktlig, inte heller att överträdelsen skedde i semestertider. Att C.S. inte haft någon ekonomisk vinning av konverteringen är inte något skäl till eftergift av den särskilda avgiften, inte heller hans ekonomiska förhållanden i övrigt. Med hänsyn till värdet på aktierna vid den tidpunkt då anmälningsskyldigheten inträdde, 65 000 kronor, finner länsrätten emellertid att det föreligger särskilda skäl att sätta ned den särskilda avgiften. Den bör bestämmas till skäliga 10 000 kronor (jfr Kammarrättens i Stockholm domar den 18 oktober 2005 i mål nr 3652-05 och den 26 januari 2006 i mål nr 3045-05). - Domslut. Länsrätten bifaller delvis överklagandet på så sätt att den särskilda avgiften sätts ned till 10 000 kronor. - I överklagande yrkade Finansinspektionen att kammarrätten med ändring av länsrättens dom skulle fastställa Finansinspektionens beslut den 13 april 2006. - I överklagande yrkade C.S. att kammarrätten med ändring av länsrättens dom i första hand skulle efterge avgiften helt och i andra hand sätta ned avgiften till ett belopp understigande 10 000 kr. - Kammarrätten i Stockholm (2007-05-23, Trägård, Ullman): Domskäl. Av förarbetena till 24 § insiderlagen (1990:1342), vilken motsvarar 23 § AnmL, framgår bl.a. att om det gäller ett mindre antal aktier och fristen försuttits med högst några dagar får överträdelsen normalt anses ringa. I sådana fall bör avgift inte tas ut. Var gränsen ska dras i det enskilda fallet får överlämnas till rättstillämpningen att bestämma (prop. 1995/96:215 s. 91 och 142). - Den 1 juli 2005 trädde vissa ändringar av AnmL i kraft. Bl.a. gäller numera, även avseende överträdelser som skett före ikraftträdandet, att en särskild avgift får efterges helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller det annars finns särskilda skäl. I förarbetena (prop. 2004/05:142 s. 155 f. och 180 f.) framhålls bl.a. att en nyanserad och inte alltför restriktiv bedömning ska göras samt att det finns ett ökat utrymme för att beakta förmildrande omständigheter i de enskilda fallen. Genom att rekvisitet synnerliga skäl bytts ut mot särskilda skäl finns ett ökat utrymme för att beakta förmildrande omständigheter i de enskilda fallen. Här bör främst avses sådana fall där avgiften slår hårt mot enskilda individer. Avgiften bör kunna sättas ned redan på den grunden att avgiften framstår som oskäligt hög i sig, vilket lätt blir fallet när det blir fråga om flera avgifter på grund av det tekniskt rör sig om flera innehavsförändringar inom en och samma transaktion. Eftergift kan även komma i fråga i andra situationer. Om ett finansiellt instrument förfallit utan värde och detta anmäls för sent bör det vara en sådan omständighet som kan medföra att avgiften efterges. - C.S. har inkommit med anmälan flera veckor för sent. Försäljningslikviden för aktierna var 65 000 kr. Överträdelsen kan mot denna bakgrund inte anses som ringa. Några ursäktande omständigheter har inte framkommit. Försäljningslikvidens storlek medför enligt kammarrättens bedömning inte skäl att efterge avgiften. Några förmildrande omständigheter till stöd för hel eller delvis eftergift av avgiften har således inte framkommit i det här fallet. C.S. ska därför i enlighet med Finansinspektionens beslut den 13 april 2006 påföras en särskild avgift på 15 000 kr. - Domslut. Kammarrätten upphäver länsrättens dom och fastställer Finansinspektionens beslut den 13 april 2006. - KammarrättsrådetSundlöf var skiljaktig och ansåg att länsrättens dom inte skulle ändras. - C.S. överklagade kammarrättens dom och yrkade i första hand att den särskilda avgiften skulle efterges helt och i andra hand att den skulle sättas ned till ett lägre belopp. Han åberopade vad han anfört i underinstanserna. - Finansinspektionen medgav att den särskilda avgiften sattes ned till 10 000 kr och anförde bl.a. att inspektionen numera som huvudregel betraktar överträdelser där vederlaget ligger inom intervallet 50 000 - 100 000 kr som ringa och bestämmer avgiften i sådana fall till 10 000 kr. Med hänsyn till att försäljningsvärdet i det nu aktuella fallet uppgick till 65 000 kr bör C.S:s överträdelse betraktas som ringa. - Regeringsrätten (2009-08-20, Nordborg, Hamberg, Brickman, Jermsten, Stenman): Skälen för Regeringsrättens avgörande. C.S. har sedan den 24 april 2002 haft sådan insynsställning att han är skyldig att skriftligen anmäla ändringar i sitt innehav av finansiella instrument till Finansinspektionen. De transaktioner som är aktuella i målet ägde rum den 12 augusti 2005. Anmälan skulle ha kommit in till Finansinspektionen senast fem arbetsdagar senare, dvs. den 19 augusti, men den kom in först den 19 september 2005 och således flera veckor för sent. Det föreligger därför grund för att påföra C.S. särskild avgift. - Enligt 23 § AnmL får den särskilda avgiften efterges helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller det annars finns särskilda skäl. - Den i målet tillämpliga lydelsen av lagen trädde i kraft den 1 juli 2005. De ändringar som genomfördes vid detta tillfälle innebar bl.a. att det tidigare undantaget från anmälningsplikt för småtransaktioner - sådana där marknadsvärdet understeg 50 000 kr - togs bort, samt att rekvisitet synnerliga skäl i eftergiftsregeln byttes ut mot särskilda skäl. - Förändringarna i eftergiftsregeln syftade enligt förarbetena till att markera att den bedömning som skulle göras i fråga om förutsättningar för eftergift skulle vara nyanserad och inte alltför restriktiv. Vid bedömningen av om en överträdelse var att anse som ringa skulle också beaktas att undantagen för småtransaktioner slopats. Många av dessa transaktioner borde kunna betraktas som ringa och medföra nedsättning eller eftergift av avgiften (prop. 2004/05:142 s. 155). - De i målet aktuella värdepapperen hade ett marknadsvärde av 65 000 kr. Mot bakgrund bl.a. av vad som anförts i lagmotiven finner Regeringsrätten att underlåtelsen att i tid anmäla omvandlingen till aktier får betraktas som en ringa överträdelse. Vad C.S. har anfört i övrigt utgör däremot inte skäl att sätta ned avgiften. Avgiften bör bestämmas till skäliga 10 000 kr. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ändrar kammarrättens dom och sätter ned den särskilda avgiften till 10 000 kr. (fd II 2009-06-10, Ritseson)