RÅ 2009 not 123

Not 123. Överklagande av L. och E.J. ang. prövningstillstånd i kammarrätt i mål om medgivande till mottagande av barn enligt 6 kap. 6 § och 12 §socialtjänstlagen (2001:453), SoL. - Socialnämnden i Gävle kommun beslöt den 24 oktober 2007 att inte lämna makarna L. och E.J. medgivande enligt 6 kap. 6 § andra stycket och 12 § SoL att i sitt hem ta emot ett alternativt två barn för adoption. - L. och E.J. överklagade socialnämndens beslut. De ville tillåtas att adoptera ett barn. - Länsrätten beslöt den 4 december 2007 att undanröja det överklagade beslutet och visa målet åter till socialnämnden för ny handläggning då skäl för beslutet utelämnats. -Socialnämndens Individutskott beslöt härefter den 30 januari 2008 att inte lämna makarna L. och E.J. medgivande enligt 6 kap. 6 § andra stycket och 12 § SoL att i sitt hem ta emot ett utländskt barn i åldern 0 till 24 månader alternativt två barn i åldern 0 till 36 månader i syfte att adoptera barnet/barnen med motiveringen att L.J:s tillstånd, hon är njurtransplanterad vid två tillfällen, utgör hinder för adoption. - L. och E.J. överklagade socialnämndens beslut den 30 januari 2008 och yrkade att de skulle lämnas medgivande till mottagande av ett barn. De hänvisade till tidigare överklagande, vari de anfört bl.a. följande. Socialnämndens beslut är felaktigt. Man kan aldrig i förväg säga hur länge man skall leva. Om L. skulle bli sjuk kan E. ta hand om barnet. Man kan leva med en njure hela livet. Det är mycket viktigt för dem att ha barn. Utan barn har de inget liv. L:s läkare från Akademiska Sjukhuset i Uppsala har uttalat att han inte tror att det utgör något hinder att hon adopterar barn om fadern är helt frisk, vilket E. är. -Socialnämnden fann inte skäl att ändra sitt beslut. - Länsrätten i Göteborgs län (2008-03-17, ordf. Brandt) avslog överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut följande. Enligt 6 kap. 6 § SoL får inte ett barn utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda. - I 6 kap. 12 § SoL stadgas bl.a. följande. Ett barn med hemvist utomlands får inte utan socialnämndens medgivande tas emot i syfte att adopteras av någon som inte är barnets förälder eller har vårdnaden om barnet. Medgivande skall inhämtas innan barnet lämnar det land där det har sitt hemvist. Medgivande får lämnas endast om den sökande är lämpad att adoptera. Vid den bedömningen skall särskild hänsyn tas till sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den planerade adoptionens innebörd, sökandens ålder, hälsotillstånd, personliga egenskaper och sociala nätverk. Sökanden skall vidare ha deltagit i av kommunen anvisad föräldrautbildning inför adoption. - I förarbetena till bestämmelsen (prop. 2003/04:131) angavs att det föreslogs ändringar i SoL när det gäller krav på blivande adoptanter för att få medgivande att ta emot ett utländskt barn i syfte att adoptera det. Regeringen angav följande skäl för sitt förslag och sin bedömning. Vid en internationell adoption medverkar samhället till familjebildningen. Samhällets uppgift är att sammanföra föräldrar med ett många gånger okänt barn. Det okända barnets behov skall sättas före de vuxnas längtan efter barn. Barnperspektivet bör därför, när det gäller internationella adoptioner, tydliggöras ytterligare. Således bör det framgå av lagen vilka grundläggande krav som skall vara uppfyllda för att få medgivande att ta emot ett barn för adoption. Det underlättar inte bara för utredarna och beslutsfattarna på kommunal nivå utan också när ett mål om medgivande skall prövas i allmän förvaltningsdomstol (a. prop. s. 58). - I nu nämnd proposition anförs beträffande sökandenas hälsotillstånd bl.a. följande (s. 61 f.). Hälsotillståndet är en annan viktig del i lämplighetsbedömningen av den eller dem som ansöker om medgivande att adoptera. Även om det för de flesta människor är omöjligt att veta hur hälsan kommer att utvecklas eller förändras är hälsoaspekter inte oväsentliga i samband med en adoption. För den som har en känd sjukdom eller ett funktionshinder är det ofta möjligt att ange en prognos om hur hälsotillståndet kan komma att utvecklas. Denna prognos är av avgörande betydelse i samband med lämplighetsbedömningen. Det är inte möjligt att exakt ange när hälsotillståndet, det fysiska som det psykiska, utgör ett hinder för ett medgivande. Men det måste stå klart att sjukdomen eller funktionshindret inte påverkar möjligheten till ett gott föräldraskap för att ett medgivande skall kunna lämnas. Samhällets stödinsatser för att kompensera de eventuella begräsningar som följer med sjukdomen eller funktionshindret måste vägas in i bedömningen. Det är angeläget för utredaren att få veta hur prognosen för en viss sjukdom eller ett visst funktionshinder ser ut eller att få belyst hur adoptivföräldraskapet kan komma att påverkas av detta. Det är lämpligt att en läkare med specialistkompetens inom den sjukdom som den sökande har kan vara utredaren behjälplig vid bedömningar av hur föräldraskapet kan komma att påverkas. När det gäller personer med funktionshinder kan annan expertis behöva tillfrågas för att få en helhetsbild. Den handbok som nämns nedan, bör ge vägledning om vart utredaren kan vända sig för expertutlåtanden. Utredaren har därefter att, med barnperspektivet i förgrunden, väga in sjukdomsprognosen i helhetsbedömningen. - En utredare skall som regel kunna göra bedömningar utifrån det läkarintyg som den sökande lämnar från sin behandlande läkare samt om det behövs expertutlåtande. I oklara fall kan dock utredaren behöva vägledning. Hittills har han eller hon kunnat vända sig till NIA för att få hjälp med bedömningen. Denna ordning har inte varit helt problemfri. Utredningen har därför diskuterat frågan om vilken myndighet som skall tillhandahålla yttranden över sökandes hälsotillstånd. Ett alternativ som nämnts är att lägga ansvaret hos adoptionsmyndigheten, ett annat att ge Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga och medicinska frågor (Rättsliga rådet) detta uppdrag. Utredningen stannar för att ansvaret bör ligga hos den myndighet som får huvudansvaret för handboken till socialnämnderna, eftersom dessa frågor i viss mån hänger samman med varandra. - Denna uppfattning delas av Socialstyrelsen, som anser att den bör ansvara för att ta fram föreskrifter och allmänna råd samt en handbok till ledning för socialnämnderna, liksom att Socialstyrelsens Rättsliga råd bör ges ansvar för yttranden över sökandens hälsotillstånd. Redan i dag kan socialtjänsten begära yttrande av Rättsliga rådet i frågor som rör adoptioner. Regeringen menar att oavsett vilken myndighet som får ansvaret för handboken, bör Socialstyrelsens Rättsliga råd i oklara fall ansvara för yttranden över sökandens hälsotillstånd. - I specialmotiveringen till förslaget till ny lydelse av 6 kap. 12 § SoL i nu nämnd proposition (s. 87) anges bl.a. följande. Det är vidare viktigt att den eller de som vill adoptera har ett sådant fysiskt och psykiskt hälsotillstånd som medger att de kan fungera fullt ut i föräldrarollen. Det skall här framhållas att båda sökandena i ett par skall ha så god hälsa att de kan bedömas fungera fullt ut i föräldrarollen under adoptivbarnets hela uppväxt. - Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. L. och E.J. gifte sig 2002. De har båda heltidsarbeten och bor i en trerumslägenhet i Gävle. Familjen är nöjd med sin ekonomiska situation. Makarna har genomgått utbildning för blivande adoptivföräldrar. L.J. är njurtransplanterad vid två tillfällen, senast 1995. - Av läkarutlåtande från den 10 september 2007 utfärdat av läkaren F.J. vid njurmottagningen, Gävle sjukhus framgår bl.a. följande. L.J. hade tidigare en kronisk njursjukdom. Efter att hon njurtransplanterats är hennes hälsa bra. Om hon tar sin medicin kan hon leva ett normalt liv under de närmaste tio åren. - Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen har i yttrande den 1 oktober 2007 anfört bl.a. följande. L.J. är njurtransplanterad två gånger och har en nedsatt njurfunktion. Hennes tillstånd utgör medicinskt hinder för att hon lämnas tillstånd att ta emot utländskt barn för adoption. - Länsrätten gör följande bedömning. - Utgångspunkten för prövningen av frågan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption skall lämnas är framför allt att barnets bästa skall tillgodoses. Det är makarnas gemensamma livssituation som skall bedömas och inte endast den ene makens förutsättningar att ta emot ett barn för adoption. Båda sökandena i ett par skall ha så god hälsa att de kan be dömas fungera fullt ut i föräldrarollen under adoptivbarnets hela uppväxt. L.J. är njurtransplanterad. Av läkarintyg framgår att hon vid medicinering kan leva ett normalt liv under de närmaste tio åren. Vad som framkommit i målet om L.J:s hälsotillstånd visar inte att hon kan fungera fullt ut i föräldrarollen under barnets hela uppväxttid. Hon kan därför inte anses lämpad att adoptera. Överklagandet skall således avslås. - L. och E.J. överklagade länsrättens dom hos Kammarrätten i Sundsvall som den 12 maj 2008 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. - Beslutet överklagades av L. och E.J. hos Regeringsrätten där de yrkade att Regeringsrätten med ändring av kammarrättens beslut skulle bevilja prövningstillstånd i kammarrätten. De anförde bl.a. följande. Beslutet att vägra tillstånd till adoption har grundats på en bedömning av L.J:s hälsotillstånd långt in i framtiden. Vid bedömningen har inte hänsyn tagits till att hon för närvarande kan fungera fullt normalt. Inte heller har hänsyn tagits till det faktum att även om hon skulle drabbas av allvarlig sjukdom i framtiden så kan hon genom medicinering, dialys eller transplantation fortsätta att fungera fullt normalt. Regeringsrätten (2009-08-24, Nordborg, Brickman, Stenman): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten meddelar prövningstillstånd och företar målet till omedelbart avgörande. - Enligt 34 a § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska kammarrätten meddela prövningstillstånd bl.a. om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt. Enligt 6 kap. 12 § andra stycket SoL ska särskild hänsyn tas till bl.a. sökandens hälsotillstånd vid prövningen av om denne är lämpad att adoptera. Rättspraxis är sparsam när det gäller vilken betydelse som därvid ska tillmätas olika slag av sjukdomstillstånd. Det är därför av vikt för ledning av rättstillämpningen att E.J:s och L.J:s överklagande av länsrättens dom prövas av högre rätt. Kammarrätten borde således ha meddelat prövningstillstånd av prejudikatskäl. - Regeringsrättens avgörande.Regeringsrätten meddelar prövningstillstånd. - Regeringsrätten upphäver det överklagade beslutet och meddelar E.J. och L.J. prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten i Sundsvall av deras överklagande av Länsrätten i Gävleborgs läns dom den 17 mars 2008 i mål nr 310-08. (fd II 2009-06-24, Noring)