RÅ 2009 not 201

Not 201. Överklagande av Skatteverket, X AB och Y AB av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I Skatterättsnämndens beslut redovisades ansökan om förhandsbesked och frågorna på följande sätt. X AB, som sedan år 2007 ingår i Y-koncernen, ägs av Y Holding Ltd (Y Holding). Den svenska delen av koncernen ska omstruktureras. Förändringarna syftar till att göra ett av X AB:s dotterbolag, Y AB till huvudbolag i Sverige. X AB ska därför överlåta sina övriga dotterbolag till Y AB och Y AB till Y Holding. Därefter överlåter Y Holding aktierna i X AB till en extern part. Såväl X AB som Y AB har underskott som kvarstår från föregående beskattningsår. För X AB uppgår det vid utgången av år 2007 till ca 483 miljoner kr och för Y AB till ca 42 miljoner kr. Mellan bolagen gäller inte några begränsningar för att dra av underskott enligt 40 kap. IL. Avsikten är att X AB ska säljas utan något kvarstående underskott. Det ska i stället föras till Y AB genom att bolaget lämnar koncernbidrag till X AB som ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren. Förfarandet att åstadkomma detta inleds med att X AB lånar ett belopp motsvarande sitt underskott av Y Holding, ett belopp som tillförs Y AB i form av ett aktieägartillskott. Därefter lämnar Y AB motsvarande belopp som koncernbidrag till X AB som sedan återbetalar lånet till Y Holding. Underskottet hos Y AB beräknas motsvara nästan hela beloppet. - Sökandebolagen vill få klarlagt om Y AB i den aktuella situationen har rätt till avdrag för det lämnade koncernbidraget, fråga 1, och om någon av transaktionerna kan ifrågasättas med stöd av lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen), fråga 2. -Skatterättsnämnden (2009-04-28, André, ordf., Svanberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell):Förhandsbesked. Fråga 1. Rätt till avdrag för koncernbidraget föreligger vid en prövning mot reglerna i 35 kap.inkomstskattelagen (1999:1229), IL. - Fråga 2. Tillämpning av skatteflyktslagen innebär att koncernbidraget inte ska dras av till den del det medför att underskott uppkommer hos givaren. - Skatterättsnämnden gjorde följande bedömning. - Fråga 1. Enligt givna förutsättningar är de villkor som uppställs i 35 kap. IL för avdrag för koncernbidrag uppfyllda. Skäl att vägra avdrag med hänsyn till hur koncernbidraget ska finansieras föreligger inte (jfr RÅ 2000 ref. 21 II). - Fråga 2. Vid prövningen av skatteflyktslagen i RÅ 2000 ref. 21 II konstaterade Regeringsrätten att förfarandet att tillskapa ett underskott hos det bolag som lämnar koncernbidrag och som därefter säljs externt syftade till att bolaget skulle kunna utnyttja underskottet mot sina framtida inkomster. Det var enligt Regeringsrätten i praktiken detsamma som att utjämning av överskott och underskott fortsätter trots att givande och mottagande bolag inte längre ingår i samma koncern. Mot den bakgrunden ansåg Regeringsrätten att förfarandet stred mot syftet med koncernbidragsreglerna och att skatteflyktslagen var tillämplig till den del avdraget medförde att underskott uppkom hos givaren. - Om avdrag för koncernbidrag skulle medges i det nu aktuella fallet kommer på motsvarande sätt som i 2000 års rättsfall en utjämning av överskott och underskott att kunna fortsätta efter det att koncernförhållandet mellan bolagen upphört. Med hänsyn härtill och med beaktande av att omständigheterna i övrigt nära överensstämmer med det förfarande som prövades i rättsfallet finner Skatterättsnämnden att rekvisiten i 2 § skatteflyktslagen är uppfyllda. Det förhållandet att underskottet ifråga även fortsättningsvis kommer att finnas kvar inom samma koncern som tidigare föranleder ingen annan bedömning. - Av det anförda följer att avdrag för Y AB:s koncernbidrag till X AB inte ska medges till den del det medför att underskott uppkommer i förstnämnda bolag. - Skatteverket överklagade och yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas. - Även X AB och Y AB överklagade Skatterättsnämndens beslut avseende fråga 2 och yrkade att avdrag för det aktuella koncernbidraget inte skulle vägras med tillämpning av skatteflyktslagen eller på annan grund och anförde bl.a. följande. För att skatteflyktslagen ska kunna tillämpas krävs enligt 2 § 3 att skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet. Y-koncernens globala strategi, vilken grundar sig på strikt affärsmässiga överväganden, är att agera genom endast ett operativt dotterbolag i varje land. Transaktionerna är ett led i arbetet med att anpassa den svenska koncernstrukturen till denna strategi. Skatteförmånen kan med hänsyn härtill inte antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet. För att skatteflyktslagen ska kunna tillämpas krävs vidare enligt 2 § 4 att en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet. Rättsfallen RÅ 1989 ref. 31 och RÅ 2000 ref. 21 II får anses indikera att det tidigare inte godtagits att underskott tillskapas i ett bolag som ska avyttras. I förevarande fall är dock avsikten att underskottet ska behållas i den kvarvarande koncernen. En eventuell resultatutjämning kommer således även fortsättningsvis att ske endast inom denna koncern. Det primära syftet med införandet av nuvarande underskottsregler i 40 kap. IL var att förhindra handel med underskottsföretag. Reglerna innebär att vissa spärrar inträder i ett underskottsföretag efter ägarförändringar. I förevarande fall är det inte fråga om att avyttra ett underskottsföretag externt så att en relevant ägarförändring uppstår. Detta förfarande kan inte anses strida mot lagstiftningens syfte. Det får åtminstone anses oklart om så är fallet. - Regeringsrätten (2009-12-21, Eliason, Dexe, Brickman, Ståhl, Saldén Enérus):Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. (fd I 2009-11-25, Hammarström)