RÅ 2009 not 93

Not 93. Ansökan av H-P.R. i ärende rörande pensionsgrundande inkomst. - H-P.R. var dansk medborgare och anställdes på ett svenskt företag i Kristianstad den 1 januari 1980. Han pendlade till familjen i Danmark på helger och semestrar. År 1989 mantalsskrevs han i Sverige och betalade skatt här. År 1990 flyttade han tillbaka till Danmark för att år 2001 åter flytta till Sverige. Under de år H-P.R. arbetade i Sverige men var bosatt i Danmark - åren 1980-1987 samt 1990 och 1991 - synes hans arbetsgivare, trots att inkomsten, såvitt framgår, inte skulle beskattas här i riket, ändå insänt sedvanliga kontrolluppgifter på hans inkomster till berörd skattemyndighet. Han beskattades inte i Sverige för dessa inkomstår och inte heller beräknades för honom någon pensionsgrundande inkomst på grundval av hans inkomst av anställning under dessa år. - H-P.R. ansökte om resning hos Kammarrätten i Göteborg beträffande pensionsgrundande inkomst för åren 1980-1987 samt 1990 och 1991. Skatteverket tillstyrkte att pensionsgrundande inkomst skulle fastställas för de angivna åren. Kammarrätten avslog ansökan med motiveringen att H-P.R. var dansk medborgare, att han inte hade varit mantalsskriven i Sverige och att han inte heller hade taxerats för någon inkomst i Sverige under de aktuella åren. - H-P.R. fullföljde sin talan och anförde bl.a. följande. Målens utgång i kammarrätten beror uppenbarligen på grovt misstag. Av den nordiska konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet framgår att det är arbetslandet som ska betala pensionen för alla åren. - Försäkringskassan, som yttrade sig i målen, anförde bl.a. följande. Eftersom H-P.R. inte var bosatt i Sverige under de aktuella åren fanns inte någon på lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) grundad rätt för honom att få en pensionsgrundande inkomst fastställd på de inkomster som han uppbar från arbetet i Sverige. Vid sidan av AFL aktualiseras emellertid två konventioner i målet; dels konventionen den 15 september 1955 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet (1956:491), dels konventionen den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet (1981:1284). Den först nämnda konventionen är tillämplig i fråga om H-P.R:s rätt till pensionsgrundande inkomst för år 1980. Eftersom han inte beskattats för sina inkomster i Sverige för år 1980 saknar han rätt enligt nämnda konvention att få en pensionsgrundande inkomst fastställd på inkomsterna förvärvade i Sverige under detta år. För åren 1981-1987 samt 1990 och 1991 är konventionen den 5 mars 1981 tillämplig. Detta innebär att H-P.R:s rätt till pensionsgrundande inkomst med anledning av de inkomster han uppbar under åren 1981-1987 samt 1990 och 1991 ska bestämmas utifrån svenska bestämmelser. Enligt 1 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt AFL - som var gällande under de i målet aktuella åren - bestäms pensionsgrundande inkomst av skattemyndigheten. Av 3 § nämnda lag framgår att pensionsgrundande inkomst avseende inkomst av anställning för vilken den försäkrade inte är skattskyldig ska bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift ska senast den 31 januari efter det år, som inkomsten avser, lämnas till skattemyndigheten. Försäkringskassan kan inte uttala sig om H-P.R:s arbetsgivare lämnat inkomstuppgifter till skattemyndigheten inom den i lagen föreskrivna tiden och om skattemyndigheten därför haft en skyldighet att fastställa pensionsgrundande inkomst för inkomståren 1981-1987 och 1990-1991. Denna fråga bör ankomma på Skatteverket att besvara. - Skatteverket, som också yttrade sig i målen, tillstyrkte att H-P.R. beviljades resning i de överklagade målen avseende inkomstår 1982 och senare år och anförde bl.a. följande. H-P.R. synes endast ha blivit beskattad i Danmark för sina inkomster för de i målen aktuella åren. Han har därför inte med stöd av 1955 års nordiska konvention rätt till pensionsgrundande inkomst för inkomståren 1980 och 1981. Enligt artikel 5 i konventionen krävs att inkomsten också beskattas i sysselsättningslandet för att pensionsgrundande inkomst ska beräknas. Då 1981 års nordiska konvention, som trädde i kraft den 1 januari 1982, inte innehåller något krav på att inkomsten ska ha beskattats i arbetslandet bör H-P.R:s inkomster med stöd av artikel 7 i den konventionen vara underlag för pensionsgrundande inkomst i Sverige från och med inkomståret 1982. Som också framgår av Försäkringskassans yttrande ska pensionsgrundande inkomst beräknas med ledning av en särskild uppgift från arbetsgivaren. Av de kopior på kontrolluppgifter som föreligger i målen framgår att arbetsgivaren inte har lämnat särskild uppgift utan i stället sådana kontrolluppgifter som ska lämnas för den anställdes taxering till inkomstskatt i Sverige. Trots detta borde skattemyndigheten ha påbörjat en utredning för att undersöka huruvida pensionsgrundande inkomst skulle beräknas på de inkomster som angavs på lämnade kontrolluppgifter även om H-P.R. trots kontrolluppgifterna inte blev beskattad för dessa inkomster i Sverige. -Regeringsrätten (2009-06-03, Eliason, Wennerström, Nord, Kindlund, Ståhl): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten finner skäl att meddela prövningstillstånd och företar målen till omedelbart avgörande. - Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Frågan i målen är om det finns synnerliga skäl för att nu ta upp frågan om fastställande av pensionsgrundande inkomst för H-P.R. för åren 1980-1987 samt 1990 och 1991. - Bestämmelser om pensionsgrundande inkomst fanns för nu aktuella inkomstår i 11 kap. AFL och lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring. Enligt 11 kap. 1 § AFL skulle rätt till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete och pensionsgrundande inkomst beräknas på grundval av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete för varje år som någon varit försäkrad enligt 1 kap. 3 § första eller andra stycket samma lag. Försäkrade var enligt 1 kap. 3 § AFL svenska medborgare samt andra personer som var bosatta i riket. Härtill kom att under vissa förutsättningar nordiska medborgare utan att vara bosatta här, enligt för åren tillämpliga nordiska konventioner om social trygghet, kunde ha rätt till tilläggspension och att pensionsgrundande inkomst därför skulle beräknas även för denna personkategori. Enligt 1-3 §§ lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst gällde vidare bl.a. att pensionsgrundande inkomst skulle bestämmas av berörd skattemyndighet med ledning av den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt och att inkomst av anställning för vilken den försäkrade inte var skattskyldig här i riket skulle bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. - Fram till och med den 31 december 1981 gällde i förhållande till övriga nordiska medborgare 1955 års konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet. Av artikel 5 i konventionen, i dess i målen tillämpliga lydelse, framgår att om medborgare i ett av de fördragsslutande länderna, när denne var bosatt i ett sådant land, utförde arbete som anställd i ett annat av länderna, inkomsten av arbetet skulle ge rätt till tilläggspension i sysselsättningslandet som om han var bosatt där, under förutsättning att inkomsten beskattades i sysselsättningslandet. Av artikeln framgår också att med tilläggspension förstås sådan allmän pension som beräknas på grundval av förvärvsinkomst eller avgift. - Från och med den 1 januari 1982 gällde 1981 års konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet. Av konventionens artikel 7, första punkten, framgår att den som var anställd för arbete i ett annat nordiskt land än där han var bosatt med avseende på detta arbete skulle omfattas av lagstiftningen i sysselsättningslandet i fråga om rätt till förmåner som var beroende av förvärvsarbete eller inkomst av sådant arbete. - Såväl 1955 som 1981 års konvention är numera upphävda men rättigheter som förvärvats på grund dessa konventioner ska dock alltjämt bestå. - H-P.R. var under åren 1980-1987 samt 1990 och 1991 inte bosatt i Sverige och han uppfyller därmed inte villkoren för att pensionsgrundande inkomst ska beräknas för honom med avseende på dessa år på grundval av tillämpliga bestämmelser i AFL. Frågan blir då om med tillämpning av vad som föreskrivs i 1955 och 1981 års nordiska konventioner om social trygghet pensionsgrundande inkomst ändå ska bestämmas för honom för nu aktuella år. - Enligt 1955 års konvention, som var tillämplig under åren 1980 och 1981, var en förutsättning för rätt till tilläggspension från sysselsättningslandet att den inkomst av arbetet som kunde ge rätt till tilläggspension från sysselsättningslandet också beskattades där. Utredningen i målet ger inte vid handen att H-P.R. beskattats i Sverige inkomståren 1980 och 1981. Någon pensionsgrundande inkomst ska således inte beräknas för honom med avseende på dessa år. Överklagandet i denna del ska därför avslås. - Under åren 1982-1987 samt 1990 och 1991 har H-P.R. arbetat i Sverige, men varit bosatt i Danmark. Enligt artikel 7, första punkten, i 1981 års konvention förelåg inte längre något krav för rätt till tilläggspension från sysselsättningslandet att inkomsten skulle beskattas där. H-P.R. ska därför omfattas av lagstiftningen i sysselsättningslandet, dvs. Sverige, med avseende på rätten till förmåner som är beroende av förvärvsarbete eller inkomst av sådant arbete även om han inte skulle beskattas för sina anställningsinkomster här. Då tilläggspension är en sådan förmån som är beroende av inkomst av förvärvsarbete borde således rätteligen pensionsgrundande inkomst ha beräknats och bestämts för H-P.R. för åren 1982-1987 samt 1990 och 1991 med ledning av sådan särskild uppgift rörande hans inkomst av anställning för respektive år som det ålegat hans arbetsgivare enligt 3 § lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst att avlämna till berörd skattemyndighet. Inte för något av åren synes emellertid någon sådan särskild uppgift lämnats. Hans arbetsgivare har i stället lämnat sådana kontrolluppgifter som ska lämnas till ledning för den anställdes taxering till inkomstskatt i Sverige. Då H-P.R., trots lämnade kontrolluppgifter, såvitt framgår, inte skulle beskattas i Sverige för sina anställningsinkomster under nu aktuella år hade det funnits anledning för skattemyndigheten att närmare utreda om inte någon pensionsgrundande inkomst ändå bort bestämmas för honom. Mot bakgrund av det nu anförda finner Regeringsrätten att omständigheterna i målen är sådana att det nu föreligger synnerliga skäl för att på nytt ta upp frågan om bestämmande av pensionsgrundande inkomst för H-P.R. för åren 1982-1987 samt 1990 och 1991. Denna prövning bör ankomma på Skatteverket. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten meddelar prövningstillstånd. - Regeringsrätten beviljar resning och förordnar att frågan om bestämmande av pensionsgrundande inkomst för inkomståren 1982-1987 samt 1990 och 1991 ska tas upp till behandling av Skatteverket. - Regeringsrätten avslår överklagandet i övrigt. (fd I 2009-04-29, Idarsson; regeringsråden Kindlund och Ståhl deltog inte vid avgörande av frågan om prövningstillstånd i Regeringsrätten)