RÅ 2010 not 119

Beslut att inte upphäva strandskyddet inom område som avsågs ingå i en detaljplan (avslag)

Not 119. Ansökan av E.M. m.fl. om rättsprövning av ett beslut ang. upphävande av strandskydd. - Byggnadsnämnden i Mora kommun ansökte om upphävande av strandskydd inom föreslaget detaljplanområde Nusnäs 484:1 m.fl., Brändviken, Nusnäs, Mora kommun. Länsstyrelsen i Dalarnas län avslog ansökningen efter att bl.a. ha konstaterat att ytterligare ianspråktagande av bebyggelse inom planområdet inte var förenligt med strandskyddets syfte. E.M. m.fl. samt Mora kommun överklagade beslutet. - Efter att ha inhämtat yttranden från kommunen och länsstyrelsen beslutade regeringen (Miljödepartementet, 2010-03-31) att vissa områden, förutsatt att detaljplanen vann laga kraft, inte skulle omfattas av strandskydd medan strandskyddet skulle bestå för vissa andra områden. Såvitt avser dessa senare områden anförde regeringen följande. När det gäller Nusnäs 448:2 framgår det av handlingarna i ärendet att fastigheten i dag är bebyggd med ett bostadshus. Delar av fastigheten omfattas av 100 meters strandskydd vid Siljan. Det finns även några bäckar inom fastigheten. Regeringen finner att i vart fall delar av fastigheten i övrigt omfattas av strandskydd med hänsyn till bäckarna. Vad som anges i planbeskrivningen om att bäckarna inte är vattenförande året om utgör inte skäl till annan bedömning. Vidare har bäckarnas betydelse för den biologiska mångfalden inte utretts. Det framgår inte av handlingarna i vilken utsträckning den allemansrättsliga tillgängligheten inom fastigheten är begränsad med hänsyn till befintligt bostadshus. Regeringen finner mot denna bakgrund att handlingarna i ärendet inte ger tillräckligt underlag för den bedömning som ska göras i frågan om upphävande av strandskyddet. Det har därmed inte heller framkommit att det finns särskilda skäl för att upphäva strandskyddet inom Nusnäs 448:2. Överklagandena bör därför avslås i denna del. - Av handlingarna i ärendet framgår att fastigheterna Nusnäs 210:1 och 484:1 samt samfälligheten Nusnäs s:52 är obebyggda i dag. Det aktuella området är i dag allemansrättsligt tillgängligt. Ett upphävande av strandskyddet inom detta område skulle därför strida mot det av strandskyddets syften som innebär att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv. Kommunen har anfört att planområdet inte innehåller några speciella naturvärden, varför någon försämring av livsvillkoren för djur- och växtarter inte kan påvisas. Regeringen finner dock - mot bakgrund av att strandskyddets syften är långsiktiga och att områden som för tillfället verkar vara av begränsat intresse kan bli betydelsefulla i framtiden - att handlingarna i ärendet inte ger tillräckligt underlag för att bedöma huruvida ett upphävande av strandskyddet skulle påverka de biologiska värdena på ett inte acceptabelt sätt. Regeringen finner mot bakgrund av det anförda och vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen att särskilda skäl för att upphäva strandskyddet inom Nusnäs 210:1, 484:1 och s:52 inte framkommit i ärendet. Överklagandena bör därför avslås även i denna del. - Vad slutligen gäller det område som i detaljplanen lagts ut som vattenområde för bryggor eller pirar gör regeringen följande bedömning. Av handlingarna i ärendet framgår att det i dag finns ett antal bryggor och pirar inom berört område. I planbeskrivningen anges att viss utbyggnad inom vattenområdet föreslås kunna ske. Av de uppgifter som finns i planhandlingarna är det dock oklart vilken omfattning och utformning de anläggningar som planeras i eller i anslutning till vattenområdet avses få. I den till planhandlingarna hörande behovsbedömningen saknas en närmare redovisning av hur nämnda åtgärder kommer att påverka de värden strandskyddet avser att skydda. Regeringen finner att handlingarna i ärendet inte ger tillräckligt underlag för den bedömning som ska göras i frågan om upphävande av strandskyddet inom berört vattenområde. Det har därmed inte heller framkommit att det finns särskilda skäl för att upphäva strandskyddet vad gäller detta område. Överklagandena bör därför avslås även i denna del. - E.M. m.fl. ansökte om rättsprövning och anförde bl.a. följande. Kommunens behovsbedömning visar inte några allmänna intressen som kan ta skada av planen. Det är uppenbart att planområdet saknar allemansrättsliga värden och skyddsvärda biotoper. Fastigheterna är bildade för bostadsbebyggelse. Eftersom angränsande fastigheter har fått bebyggas talar starka rättsäkerhetsskäl för att även återstående obebyggda fastigheter i området ska få bebyggas. Fastigheterna mister annars helt sitt värde. Fastigheten Nusnäs 448:2 är ianspråktagen och bebyggd med ett fritidshus och således inte allemansrättsligt tillgänglig. - Regeringsrätten (2010-12-07, Billum, Kindlund, Jermsten, Stenman, Nymansson) : Skälen för Regeringsrättens avgörande . - - - Nya bestämmelser om strandskydd trädde i kraft den 1 juli 2009. Enligt övergångsbestämmelser ska dock äldre bestämmelser gälla för ärenden som har inletts före den 1 juli 2009. - Av 7 kap. 13 § miljöbalken i den lydelse som är tillämplig i målet framgår att strandskydd råder vid havet och vid insjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. - Länsstyrelsen får med stöd av - i tillämplig lydelse - 7 kap. 15 § första stycket miljöbalken förordna att ett strandskyddsområde som uppenbart saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften inte ska vara omfattat av strandskydd. Om ett strandskyddsområde avses ingå i en detaljplan eller omfattas av områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10) får länsstyrelsen enligt samma lagrums andra stycke förordna att området inte längre ska vara omfattat av strandskydd, om det finns särskilda skäl. - Vid prövning enligt miljöbalken av frågor om skydd av områden ska enligt 7 kap. 25 § miljöbalken hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i en enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelser i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. - Det område som avses ingå i detaljplan för Nusnäs 484:1 m.fl. ligger vid Siljan. Enligt 4 kap.1 och 2 §§miljöbalken är Siljan med öar och strandområden i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Inom sådana områden ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av ingrepp i miljön. - De i målet tillämpliga bestämmelserna i miljöbalken är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. I målet har inte kommit fram att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i ärenden om strandskydd eller att det vid handläggningen förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande . Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut ska stå fast. (mål nr 2561-10, fd 2010-11-17, Sundberg)