RÅ 2010:14

G.N. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut hos regeringen.

Boverket yttrade sig i ärendet.

Regeringen (Miljödepartementet, 2008-05-15) yttrade: Regeringen har i förevarande ärende endast att pröva kommunens beslut att anta aktuell detaljplan. Vid denna prövning har regeringen enligt 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, att antingen fastställa eller upphäva planen och kan inte pröva annan planutformning än den som kommunen antagit. - Regeringen konstaterar att länsstyrelsen inte funnit skäl att pröva kommunens antagandebeslut enligt bestämmelserna i 12 kap. PBL, vilket innebär att länsstyrelsen bl.a. funnit att exploateringen enligt detaljplanen går att förena med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken och med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa samt till behovet av skydd mot olyckshändelser. Vidare anser Boverket att tillräcklig hänsyn har tagits till den inom området belägna kulturhistoriska intressanta byggnaden. Regeringen finner inte att vad klagandena anfört utgör skäl att frångå länsstyrelsens ställningstagande vad gäller dessa frågor. - Detaljplanen innehåller bestämmelser om högsta antal våningar samt om att höjd och utformning av takvåning ska ske enligt särskilda regler som är närmare angivna i planbeskrivningen. Regeringen finner, i likhet med Boverket, att dessa principer borde ha redovisats i detaljplanen men att planen trots det inte är så otydlig att den av det skälet inte kan godtas. - Vid ärendets prövning i övrigt finner regeringen att de olägenheter som detaljplanen kan medföra för de klagande inte är av sådan omfattning att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena anfört om vald planutformning och exploateringsgrad, skuggning, tillgänglighet för utryckningsfordon eller om gjorda avvägningar utgör inte skäl för att regeringen med anledning av deras överklaganden ska upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Regeringen finner inte heller att klagandenas invändningar i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. - Regeringen avslår överklagandena.

G.N. ansökte hos Regeringsrätten om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas. Han anförde bl.a. följande. Regeringens beslut strider mot PBL på ett flertal punkter. Det finns brister i handlingarna i ärendet, bl.a. när det gäller redovisningen av byggnadshöjder och takvinklar. Något konkret stöd för detaljplanen finns inte i översiktsplanen. Boverket har belyst miljöfrågorna på ett nonchalant sätt. Regeringen har sammanfattat hans synpunkter på ett alltför knapphändigt sätt, bl.a. i fråga om parkering, friytor och skuggbildning. - I dessa delar anförde G.N. i sitt överklagande till regeringen att ytan för parkering var otillräcklig liksom gårdarnas friytor. Han stödde dessa påståenden på beräkningar som han redovisade. Han anförde vidare att riktvärdena för antalet soltimmar inte kunde tillgodoses och åberopade s.k. soldiagram som upprättats i ärendet. Han anförde också att i ärendet stod det allmänna intresset av en innerstadsförtätning mot berörda fastighetsägares skilda intressen, vilka i sin tur i väsentliga delar stod mot varandra. Vidare borde ambitionen att förtäta innerstaden balanseras mot ett skäligt hänsynstagande till dem som redan bor i kvarteret.

Regeringsrätten (2010-03-08, Sandström, Eliason, Dexe, Lundin, Ståhl) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen.

G.N. innehar en bostadsrätt i en fastighet som ligger inom planområdet och bor där. Det har inte kommit fram att han äger någon fastighet som påverkas av planen eller att han på någon annan grund är berörd av den annat än indirekt. Han har därmed inte visat att regeringens beslut innefattar en prövning av hans civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Hans ansökan om rättsprövning ska därför avvisas.