Länsstyrelsen i Skåne län beviljade genom beslut den 5 februari 2007 Landskrona kommun tillstånd att använda 16 övervakningskameror vid Järnvägsgatan, Rådhusgatan, Stora Norregatan, Rådmansgatan, Borgmästargatan och Östergatan i kommunen. Som villkor för tillståndet beslutades att övervakning fick ske endast mellan kl. 21.00 - 06.00 och att samtliga kameror skulle vara avskärmade så att privatbostäder och sittande gäster på uteserveringar inte kunde komma i bild. Tillståndet gällde under en tid av tre år och innefattade rätt att spela in bilder men inte rätt att ta upp och avlyssna ljud i samband med användningen av kamerorna. - Samtidigt avslog länsstyrelsen kommunens ansökan vad gällde användning av allmän kameraövervakning mellan kl. 06.00 - 21.00 veckans alla dagar samt i fråga om samtliga kameror i den del ansökan avsåg övervakning av Nygatan, då det inte var visat att det förelåg sådan grad av brottslighet att det skulle motivera kameraövervakning.

Länsstyrelsen i Stockholms län beviljade genom beslut den 12 december 2006 Polismyndigheten i Stockholms län tillstånd att använda sju övervakningskameror vid Stureplan, Biblioteksgatan, Birger Jarlsgatan, Kungsgatan, Norrlandsgatan, Grev Turegatan och Sturegatan i Stockholm. Som villkor för tillståndet beslutades att övervakning endast fick ske mellan kl. 23.00 - 07.00, att samtliga kameror skulle vara avskärmade så att privatbostäder inte kunde komma i bild, att respektive kamera endast fick vara ansluten till monitor och inspelningsutrustning i polisens länskommunikationscentral samt att överföring av bildmaterial skulle ske via fast anslutning. Tillståndet gällde under en prövotid av tre år till och med den 18 december 2009 och innefattade rätt att spela in bilder men inte rätt att ta upp och avlyssna ljud i samband med användningen av kamerorna. - Samtidigt avslog länsstyrelsen polismyndighetens ansökan vad gällde användning av allmän kameraövervakning mellan kl. 19.00 - 23.00 samt i den del ansökan avsåg övervakning av gatu- eller parkmark som inte utgjorde särskilt brottsutsatt plats. Länsstyrelsen beslutade att avslå ansökan i sin helhet avseende kamera 1 och 21x och i de delar den avsåg Humlegårdsgatan och Humlegården avseende kamera 7. - Länsstyrelsen korrigerade sedermera i rättelsebeslut den 14 december 2006 det ursprungliga beslutet i avslagsdelen på så vis att polismyndighetens ansökan avseende ytterligare en kamera (kamera 20x) avslogs.

JK överklagade besluten och yrkade i första hand att länsrätten, med ändring av länsstyrelsens beslut, skulle avslå polismyndighetens ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning vid Stureplan, Biblioteksgatan, Birger Jarlsgatan, Kungsgatan, Norrlandsgatan, Grev Turegatan och Sturegatan. I andra hand yrkade JK att övervakningen skulle begränsas till att gälla mellan kl. 23.00 - 06.00. JK anförde bl.a. följande. Länsstyrelsen har gjort en noggrann prövning av behovet av allmän kameraövervakning i förhållande till integritetsintresset och har därefter fattat ett väl avvägt beslut. JK anser likväl att det finns utrymme för att göra en annan bedömning av avvägningen av motstående intressen. Den utredning som har lagts fram av polismyndigheten och som därefter har kompletterats av länsstyrelsen ger vid handen att brottsligheten i det aktuella området är omfattande. JK är av den uppfattningen att den brottslighet som förekommer är så pass omfattande att polismyndigheten får anses ha visat att det finns ett berättigat behov av allmän kameraövervakning på den aktuella platsen. JK kan också konstatera att polismyndigheten, innan ansökan om tillstånd till kameraövervakning lämnades in, har vidtagit betydande åtgärder för att komma till rätta med den höga brottsligheten. Vid bedömningen av om allmän kameraövervakning skall tillåtas måste dock behovet av övervakningen vägas mot det integritetsintresse som kan göra sig gällande. Det område som nu är aktuellt för allmän kameraövervakning, dvs. Stureplan och dess närområde, är ett område där ett mycket stort antal människor ur en obestämd krets vistas på sin fritid för rekreation och nöje. Stureplan får betraktas som något av ett centrum för nöjeslivet i Stockholm. På ett sådant ställe gör sig integritetsintresset särskilt starkt gällande. - JK är medveten om att Regeringsrätten i två vägledande avgöranden har tillåtit kameraövervakning med inspelningsrätt av ett torg respektive en park (RÅ 2000 ref. 61 I [Möllevångstorget] och II [Helsingborgs stadspark]). Förhållandena inom det område som nu är föremål för prövning - Stureplan med närområde - skiljer sig från de som var aktuella kring Möllevångstorget i Malmö. Nöjeslivet kring Stureplan är naturligtvis av ett mer omfattande slag och antalet personer som vistas där och som skulle beröras av övervakningen är långt större än vad som är fallet i Malmö. Även om Regeringsrättens avgörande skall bilda utgångspunkt för bedömningen är det mycket tveksamt om behovet av kameraövervakning kan anses väga över det särskilt starka integritetsintresse som gör sig gällande vid Stureplansområdet. JK finner därför - även med beaktande av vad som inledningsvis har framhållits om länsstyrelsens noggranna prövning av frågan - att det är av stor vikt att frågan om tillstånd till allmän kameraövervakning vid Stureplansområdet prövas av domstol. - Vad avser JK:s andrahandsyrkande kan följande tilläggas. Under tiden mellan kl. 06.00 och 07.00 får det förutsättas att det i området befinner sig i huvudsak människor som är på allmän väg till sina förvärvsarbeten, skolor m.m. medan de flesta kroggäster torde ha begett sig hem (krogarna stänger kl. 05.00). Av den tabell som polismyndigheten har redovisat över tidpunkten för brott som begås vid Stureplan kan det konstateras att knappt tre procent av brotten begås under tiden mellan kl. 06.00 och 07.00. Mot denna bakgrund anser JK att polismyndigheten inte har visat att behovet av kameraövervakning under denna timma är så stort att det väger över integritetsintresset.

Polismyndigheten anförde i yttrande bl.a. följande. Stureplan och Medborgarplatsen och områdena däromkring är två av de mest brottsbelastade platserna i Stockholms län vad gäller våld på allmän plats. Polismyndighetens intresse av allmän kameraövervakning för att förebygga och förhindra våldsbrott samt att utöka möjligheten att utreda brott väger i detta fall tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. - Vid utredning av de våldsbrott som är aktuella utgör identifiering av misstänkta gärningsmän en vital del. Polisiärt är det av stor vikt vid detta utredningsarbete att ha tillgång till bl.a. flera bilder på personen. Identifiering kan då ske genom både utseende (såsom särskilda kännetecken), klädsel, rörelsemönster och liknande. De kameror som polismyndigheten ansökt om i nu aktuella ärenden avser de erfarenhetsmässigt vanligaste flyktvägar som gärningsmän använder. Polisiärt har alltså dessa kameror stort utredningsvärde vid fastställande av identifikation m.m. Även bortkastade kläder och mössor och liknande, som tillvaratas av polis, kan med hjälp av bevarat bildmaterial knytas till en misstänkt gärningsman. Spår i form av DNA från dessa kläder kan då komma att säkras, vilket ger en mycket god identifikation av gärningsmannen. Utöver intresset att identifiera en misstänkt gärningsman är det av stor vikt att i efterhand kunna klargöra olika händelseförlopp i samband med gärningen. Av utredningstekniska skäl måste olika skeenden klargöras och vittnens placering fastställas. Det skall i detta sammanhang framhållas att flera fall av grovt övervåld idag inte kan utredas då det saknas vittnesuppgifter eller bildmaterial att utgå från. Förundersökningarna måste då läggas ned, inte sällan med motiveringen “spaningsuppslag saknas”. Den enskildes intresse av rättstrygghet kan då inte tillgodoses. - Det skall särskilt framhållas att efter det att ansökan om tillstånd gavs in har polismyndigheten även inlett ett projekt med mobila poliskontor för att öka polisens synlighet i särskilt brottsutsatta områden. Allmän kameraövervakning av Stureplan och Medborgarplatsen enligt ansökan är även avsedd att vara ett komplement till de mobila kontoren för att begränsa överflyttningseffekter av polisens närvaro. Att övervakning sker på en begränsad yta där de flesta brott rent faktiskt inträffar medför en avskräckande effekt. I de fall den allmänna kameraövervakningen får alltför begränsad utformning föreligger ökad risk för överflyttningseffekter, särskilt vid platser som Medborgarplatsen och Stureplan. - Det sparade materialet från övervakningskamerorna skall förvaras i ett låst utrymme på polismyndighetens länskommunikationscentral (LKC). Tillträde till enhetens lokaler har endast de som tjänstgör där. Övriga polisanställda har inte tillgång till lokalerna. Vidare har endast lägst befäl vid kommunikationscentralen (KC-befäl) tillgång till det låsta utrymmet på enheten. Utöver KC-befälet har annan arbetstagare först efter beslut av vakthavande befäl rätt att gå in i rummet. Vakthavande befäl har dock fortfarande ansvar för att materialet hanteras i enlighet med givet tillstånd. Det bevarade materialet får endast användas inom ramen för en inledd förundersökning. Detta innebär att först efter beslut av behörig förundersökningsledare har det vakthavande befälet rätt att besluta att någon annan än lägst KC-befäl får gå in i rummet. Efter det att en förundersökning inletts träder reglerna i rättegångsbalken och förundersökningskungörelsen (1947:948) i kraft, vilka syftar till att garantera den enskilde ett skydd mot övergrepp och integritetskränkningar (hänsynsprincipen). Det finns idag också etablerade rutiner för att förhindra att materialet i efterhand ändras. Samtliga dessa åtgärder är således vidtagna för att skydda den enskildes integritet. - Myndigheten har även godtagit begränsningar i tid då övervakning får ske samt krav på adekvat utvärdering. Även den lagstadgade upplysningsskyldigheten, att på aktuella platser märka ut och i media annonsera om att övervakning kommer att ske, ökar i väsentlig utsträckning den enskildes möjligheter att undgå oönskad övervakning, vilket i sin tur minskar den kränkning av den personliga integriteten som allmän kameraövervakning kan medföra.

Länsrätten i Stockholms län (2007-11-05, ordförande Lundholm) yttrade, efter att ha redogjort för tillämpliga bestämmelser och förarbeten, följande. - Utredningen i målet - Av de övervakningskameror för vilka polismyndigheten har beviljats tillstånd är kamerorna 3 - 5 och 7 fast monterade på lyktstolpar tre till fem eller tre till sex meter ovanför marken. Kamerorna 6 och 22x är fast monterade på fasader tre till sex respektive tre till fem meter över marken. Kamera 2 är fast monterad på en stolpe för trafikljus tre till fem meter över marken. Kamerorna förmedlar färgbilder. De är styrbara med s.k. ”Pan/Tilt-fäste” eller en ”Doom-lösning” och har inzoomningsfunktion. De skall därmed kunna styras både horisontellt och vertikalt. Doom-lösningen innebär att mörkning kan ske av exempelvis fönster som ligger inom inspelningsvinklar och som tillhör privatpersoner. Identifiering skall vara möjlig på upp till 50 meters avstånd från kamerorna. Kamerorna har fixfocusobjektiv och är av typen dag/nattkameror med IR-filter. Samtliga kameror skall utrustas med IR-belysning för inspelning i mörker. De skall vara arrangerade så att möjligheten att rikta kamerorna mot lägenheter i hus inte skall förekomma. De är försedda med rörligt objektiv med brännvidden 3,5 - 91 mm. - Enligt polismyndighetens ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning är ändamålet med övervakningen att förebygga och förhindra våldsbrott samt utöka möjligheterna att utreda brott och på så sätt öka tryggheten för de invånare som vistas ute kvälls- och nattetid på Stureplan. Ansökan avser bl.a. tio kameror vid området Stureplan i Stockholm. Berörda gator är Birger Jarlsgatan, Kungsgatan, Norrlandsgatan, Stureplan, Lästmakargatan, Grev Turegatan, Humlegårdsgatan och Sturegatan. Bilderna skall spelas in på hårddisk och bevaras i trettio dagar. Ansvarig för inspelningen är tjänstgörande vakthavande befäl vid LKC. Vid bildupptagning av brott inleds förundersökning och filmsekvensen förs över från hårddisk till CD-rom skiva. Förundersökningsledaren ansvarar för CD-rom skivan, som då ingår som bevis i brottmål. Vakthavande befäl ansvarar för att beslutsuppgifter dokumenteras när CD-rom skiva skapats. Vakthavande befäl ansvarar för all hantering av bevarat bildmaterial på LKC. - I polisens utredning finns vidare följande uppgifter. Under 2005 anmäldes knappt 9 000 krogrelaterade brott i City Polismästardistrikt i Stockholm. Misshandel var det enskilt vanligaste brottet med 3 400 anmälda brott. Våld mot tjänsteman var med drygt 2 700 anmälda brott det näst vanligast brottet. Olaga hot var med 2 100 anmälda brott det tredje vanligaste brottet. Av 3 400 anmälda misshandelsbrott begicks 500 av dessa på Stureplan och på Medborgarplatsen. Anmärkningsvärt är att hela 83 procent av misshandelsbrotten utomhus sker mellan kl. 19.00 - 06.59. Knappt två procent av brotten på Stureplan sker mellan kl. 19.00 - 21.59 medan drygt 90 procent av brotten sker mellan kl. 23.00 - 06.59. Alla brott sker inte på fredags- eller lördagskvällar, men tidpunkterna för brotten i området är koncentrerade till kvälls- och nattetid. Under perioden den 1 maj - den 31 oktober 2005 anmäldes drygt 2 350 brott som kategoriserades som våld på allmän plats. Knappt 240 (10 procent) av brotten registrerades ha skett inom Stureplans basområden. Noterbart är att såväl Stureplan som Medborgarplatsen har en större koncentration i brottsligheten till just det geografiskt avgränsade Stureplan och Medborgarplatsen. - Området kring Stureplan är ett utpräglat kontors- och affärsområde med ett brett utbud av varor och tjänster. Platsen utgör en punkt där flera stora gator möts såsom Kungsgatan, Birger Jarlsgatan och Sturegatan. Bussar, taxi och tunnelbana stannar vid Stureplan och har bidragit till att platsen kommit att bli välbesökt. Såväl Medborgarplatsen som Stureplan har båda ett mycket stort antal restauranger och krogar med alkoholserveringstillstånd. Stängningstiderna för dessa varierar mellan kl. 03.00 och kl. 05.00. Kvälls- och nattetid samlas ett stort antal människor vid de många nöjesinrättningarna i områdena. City Polismästardistrikt har under många år använt sig av flera polisiära arbetsmetoder i syfte att försöka komma tillrätta med den negativa brottsutvecklingen runt Medborgarplatsen och Stureplan. - Av en karta över misshandel, våldtäkter och personrån utomhus under perioden den 1 maj - den 31 oktober 2005 kan utläsas att det finns en hög koncentration av markeringar inom Stureplans basområden. - Trafiknämnden i Stockholms stad, som tillstyrkt ansökan, har i yttrande den 6 juli 2006 uppgett i huvudsak följande. Trafiknämnden har en viss tveksamhet till huruvida detta försök kan komma att leda till ökade möjligheter att utreda brott. Emellertid kan försöket i Stockholm med noggrann uppföljning och efterföljande utvärdering kanske visa sig lika lyckosamt som övervakningen av Möllevångstorget i Malmö uppges ha blivit. - I en tjänsteanteckning hos länsstyrelsen den 18 november 2006 anges bl.a. följande. Vid platsbesök har länsstyrelsen funnit att många av de fastigheter som gränsar till eller ligger längs med den gatumark som är tänkt att övervakas kommer i bild. Av vad som framkommit utgör majoriteten av fastigheterna inte bostäder. Dock kan det inte uteslutas att det finns en och annan sådan, eller att detta i framtiden kan komma att ändras. Den övervakningsvinkel som söks gör att majoriteten av fastigheterna kommer i bild från en mycket sned vinkel och torde inte kunna utgöra någon kränkning gentemot de som vistas i fastigheterna. Kamera 1, 3 och 4 har angivna positioner som är riktade rakt mot fasad på långt avstånd och utgör en viss integritetsrisk med beaktande av den kapacitet som utrustningen är tänkt att ha. Kamera 5, 6, 7, 21x och 22x har angivna positioner som är riktade mot fasad på kort avstånd och utgör en klar risk för integritetsintrång med beaktande av den kapacitet utrustningen är tänkt att ha. - Länsrättens bedömning - Frågan i målet är om länsstyrelsen har haft fog för sina beslut att tillåta kameraövervakning på delar av Stureplan, Biblioteksgatan, Birger Jarlsgatan, Kungsgatan, Norrlandsgatan, Grev Turegatan och Sturegatan, vilka är centralt belägna i Stockholm. Frågan om tillstånd till allmän kameraövervakning enligt 6 § LAK skall avgöras efter en bedömning av övervakningsbehovet jämfört med integritetsintresset. Då avvägningen av de olika intressena skall göras tillämpas den s.k. överviktsprincipen, vilket innebär att tillstånd skall meddelas om sökanden av tillståndet visar att övervakningsbehovet väger över integritetsintresset. Vid bedömningen av övervakningsintresset skall särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förhindra brott. Vid bedömningen av integritetsintresset skall särskilt beaktas hur övervakningen skall utföras och vilket område som skall bevakas. - Tillstånd till allmän kameraövervakning bör endast tillåtas när andra åtgärder inte kan antas kunna förhindra brott och i så fall endast om intresset av att förhindra brott väger över enskildas intresse av att inte övervakas. Vid avvägningen mellan intresset att förhindra brott och enskildas intresse av att inte bli övervakade har i praxis bl.a. platsen respektive tiden för övervakning samt brottslighetens natur varit av betydelse. Att kameraövervakningen är förenad med inspelningsrätt skall vägas in vid bedömningen av vilket intresse som väger över. - JK har bl.a. anfört i målet att tillståndet gäller ett område där ett mycket stort antal människor ur en obestämd krets vistas på sin fritid för rekreation och nöje och att integritetsintresset gör sig särskilt starkt gällande på ett sådant ställe. JK anser att det är mycket tveksamt om behovet av kameraövervakning kan anses väga över det särskilt starka integritetsintresse som gör sig gällande vid Stureplansområdet. Polismyndigheten har å sin sida uppgett att dess intresse av allmän kameraövervakning för att förebygga och förhindra våldsbrott samt att utöka möjligheten att utreda brott väger tyngre i detta fall än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. - Länsrätten gör följande bedömning av hur stort intresse enskilda kan antas ha av att inte bli övervakade i detta fall. Av utredningen i målet framgår att det rör sig ett stort antal människor i det aktuella området. Tillståndet omfattar bl.a. övervakning av områden som ligger i direkt anslutning till tunnelbanenedgångar, restauranger, barer, caféer och nattklubbar. Då ansökan avser ett område dit allmänheten beger sig för nöje och rekreation gör sig integritetsintresset starkt gällande. - Det av länsstyrelsen beviljade tillståndet gäller endast under en begränsad tid av dygnet (kl. 23.00 - 07.00). Polismyndigheten har också pekat på att övervakningen kommer att ske då affärer och kontor i huvudsak är stängda. Länsrätten konstaterar att människor som vistas i området under dagtid visserligen inte berörs av övervakningen. Med beaktande av att ansökan avser ett område dit allmänheten beger sig för nöje och rekreation samt platser som ligger i direkt anslutning till allmänna kommunikationer kan det emellertid uppskattas att det rör sig en mycket stor mängd människor i det aktuella området på helgkvällar och helgnätter. Antalet personer som berörs av övervakningen på vardagskvällar och vardagsnätter får också anses vara betydande. - De aktuella kamerorna har vidare ett mycket stort blickomfång, vilket inte enbart omfattar Stureplan utan även täcker en stor del av de närliggande gatornas yta. Vidare är det fråga om att behandla och bevara bilder, varmed risken för intrång i den enskildas personliga integritet ökar ytterligare. Det skall också beaktas att tillståndet avser sju kameror med mycket avancerad teknik. Av utredningen i målet framgår att kamerorna är rörliga och att de är utrustade med bl.a. inzoomningsfunktion och IR-filter. Övervakningen kommer att möjliggöra personidentifiering på upp till 50 meters avstånd från varje kamera. - Mot bakgrund av det anförda anser länsrätten att integritetsintresset i det här fallet väger mycket tungt och att det därför krävs exceptionellt starka skäl för att övervakning skall tillåtas. - Länsrätten övergår därmed till frågan om det av polismyndigheten åberopade övervakningsintresset, dvs. att förebygga, förhindra och utreda våldsbrott, i detta fall kan anses väga tyngre än det ovan redogjorda integritetsintresset. - Som ovan angetts är brottslighetens natur av betydelse vid intresseavvägningen. Angående betydelsen av bl.a. brottslighetens natur har Regeringsrätten i två avgöranden tillåtit polismyndigheten att utöva kameraövervakning med inspelningsrätt av ett torg respektive en park (RÅ 2000 ref. 61 I [Möllevångstorget] och II [Helsingborgs stadspark]). I båda fallen var det fråga om platser där det hade förekommit betydande våldsbrottslighet. - Av utredningen i målet framgår att det har förekommit brottslighet i mycket stor omfattning inom de områden som den tillåtna övervakningen avser. Enligt polisens uppgifter, vilka inte har satts ifråga i målet, har tio procent av de brott som kategoriserats som våld på allmän plats och som anmälts under perioden den 1 maj - den 31 oktober 2005 i Stockholm, begåtts inom Stureplans basområden. Av utredningen i målet framgår att en hög koncentration av dessa brott skall ha ägt rum inom det område som det i målet aktuella tillståndet avser. Den brottslighet varom nu är ifråga är av allvarlig natur då det är fråga om brottslighet som kategoriserats som våld på allmän plats, vilket bl.a. innefattar brottsrubriceringarna misshandel, våldtäkt och rån. Med hänsyn härtill anser länsrätten, lika med länsstyrelsen, att området får anses utgöra en brottsutsatt plats där risken att utsättas för våldsbrott erfarenhetsmässigt är stor. - Under sådana förhållanden skall prövas om behovet av kameraövervakning kan tillgodoses på annat sätt. Allmän kameraövervakning skall inte ses som ett hjälpmedel som skall användas i stället för andra säkerhetsåtgärder eller förebyggande insatser. Av utredningen i målet framgår att City Polismästardistrikt i Stockholm under många år har använt sig av flera polisiära arbetsmetoder i syfte att försöka komma tillrätta med den negativa brottsutvecklingen runt Stureplan. Polismyndigheten har enligt länsrättens mening utförligt redogjort för dessa alternativa metoder och tillvägagångssätt. Det har inte heller gjorts gällande att kompletterande förebyggande eller säkerhetsfrämjande åtgärder försummats. Länsrätten finner därför att behovet av övervakningsutrustning inte kan anses minska på grund av tänkbara alternativa jämförbara åtgärder. - Såsom länsrätten ovan konstaterat väger integritetsintresset i detta fall mycket tungt, varför övervakningsintresset måste vara betydande för att tillstånd till övervakning skall beviljas. Polismyndigheten har förmått visa att området är en brottsutsatt plats där risken att utsättas för våldsbrott erfarenhetsmässigt är stor. Vid en avvägning mellan integritetsintresset och övervakningsintresset i detta fall anser länsrätten att det särskilt skall beaktas att det i målet aktuella området utgör en av Stockholms mest brottsfrekventa platser. Syftet med lagstiftningen är visserligen att skydda enskilda mot integritetskränkningar som kan orsakas av tekniska hjälpmedel. Det måste emellertid enligt länsrättens mening läggas särskild vikt vid att det ligger i allmänhetens intresse att förhindra brottslighet inom det aktuella området. - Vid en samlad bedömning av det anförda finner länsrätten att det är visat i målet att övervakningsintresset väger över integritetsintresset. Länsstyrelsen har således haft fog för sitt beslut att tillåta kameraövervakning på delar av Stureplan, Biblioteksgatan, Birger Jarlsgatan, Kungsgatan, Norrlandsgatan, Grev Turegatan och Sturegatan i Stockholm. - Frågan är då om den av länsstyrelsen tillåtna tiden för kameraövervakningen skall anses vara väl avvägd. JK har i andra hand yrkat att övervakningen skall begränsas till att gälla mellan kl. 23.00 - 06.00. Till stöd för sitt andrahandsyrkande har JK bl.a. anfört att det mellan kl. 06.00 och 07.00 får förutsättas att det i området befinner sig i huvudsak människor som är på allmän väg till sina förvärvsarbeten, skolor m.m. medan de flesta kroggäster torde ha begett sig hem. Vidare har JK pekat på att knappt tre procent av brotten begås under tiden mellan kl. 06.00 och 07.00. - Enligt länsrättens mening ger utredningen i målet inte tillräckligt stöd för bedömningen att de personer som tillfälligt eller regelbundet rör sig i det aktuella området under tiden mellan kl. 06.00 och 07.00 uppgår till ett sådant antal att integritetsintresset väger tyngre under denna tid än under tiden mellan kl. 23.00 och 06.00. Vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet finner länsrätten att den av länsstyrelsen bestämda tiden för övervakningen är väl avvägd. - Sammanfattningsvis finner länsrätten att länsstyrelsen har haft fog för sitt beslut. Överklagandet skall därför avslås. - Länsrätten avslår överklagandet.

JK överklagade och yrkade i första hand att kammarrätten, med ändring av länsrättens dom, skulle avslå Polismyndighetens i Stockholms län ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning vid Stureplan, Biblioteksgatan, Birger Jarlsgatan, Kungsgatan, Norrlandsgatan, Grev Turegatan och Sturegatan. I andra hand yrkade JK att övervakningen skulle begränsas till att gälla mellan kl. 23.00 och kl. 06.00. JK anförde till stöd för sitt överklagande i huvudsak följande. -Länsrätten har liksom länsstyrelsen gjort en noggrann prövning av behovet av allmän kameraövervakning i förhållande till integritetsintresset. Länsrätten har kommit fram till att det i målet är visat att övervakningsintresset väger över integritetsintresset. Enligt JK:s mening bör det göras en annan bedömning vid avvägningen av dessa motstående intressen. - JK delar uppfattningen att det är visat att den brottslighet som förekommer är så omfattande på de aktuella platserna att det finns ett behov av allmän kameraövervakning. JK anser dock att integritetsintresset i ett sådant område som nu är i fråga gör sig så starkt gällande att kameraövervakning inte ska tillåtas. - Beträffande JK:s andrahandsyrkande vidhåller JK sin tidigare uppfattning. Därtill kommer att det av polismyndighetens statistik framgår att det endast är en mycket liten andel av brotten som begås under tiden mellan kl. 06.00 och kl. 07.00. Behovet av kameraövervakning under denna timme på dygnet måste därför anses vara mycket litet. Att de personer som rör sig vid Stureplansområdet vid denna tid kan antas vara färre än under dygnets övriga timmar bör då inte medföra att, vid en intresseavvägning, behovet av kameraövervakning ska anses väga tyngre än integritetsintresset för de människor som faktiskt rör sig i området.

Polismyndigheten i Stockholms län bestred bifall till överklagandet men medgav, för det fall kammarrätten skulle bifalla JK:s överklagande till någon del, att kammarrätten begränsade polismyndighetens tillstånd till allmän kameraövervakning på så sätt att övervakning tilläts mellan kl. 23.00 och kl. 06.00. Till stöd för bestridandet anförde polismyndigheten i huvudsak följande. Polismyndigheten delar JK:s uppfattning att nöjeslivet runt Stureplan är mer omfattande och att antalet personer som berörs av kameraövervakningen är större än vad som var fallet i RÅ 2000 ref. 61 I och II. Enligt polismyndighetens uppfattning kan dock inte, vid en intresseavvägning, endast det förhållandet att ett större antal personer kommer att beröras av övervakningen medföra att den enskildes intresse av att inte bli övervakad väger tyngre än det konstaterade behovet av övervakningen. Det förhållandet att ett större antal personer rör sig i området innebär att risken för att utsättas för brott ökar, vilket även framgår av de statistikuppgifter som myndigheten redovisat. Den intresseavvägning som ska ske måste i det enskilda fallet omfatta samtliga omständigheter på sätt länsrätten utförligt redogjort för i sin dom. Polismyndigheten anser i likhet med länsrätten i nu aktuellt fall att behovet av allmän kameraövervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte övervakas.

Kammarrätten i Stockholm (2008-11-05, Jansson, Aldestam, referent, Cedermark) yttrade: Frågan i målet gäller om polismyndigheten ska beviljas tillstånd till allmän kameraövervakning innefattande rätt att använda sju kameror vid Stureplan, Biblioteksgatan, Birger Jarlsgatan, Kungsgatan, Norrlandsgatan, Grev Turegatan och Sturegatan i Stockholm. Ändamålet med kameraövervakningen är att förebygga och förhindra våldsbrott samt att utreda brott. - Av utredningen framgår att de områden som berörs av övervakningen på Stureplan, Biblioteksgatan, Birger Jarlsgatan, Kungsgatan, Norrlandsgatan, Grev Turegatan och Sturegatan har karaktär av nöjes- och rekreationscentrum och att en mycket stor mängd människor rör sig i området. Det framgår också av utredningen att samma platser är några av Stockholms mest brottsutsatta platser och gärningsplats för ett betydande antal våldsbrott. I synnerhet gäller detta mellan kl. 23.00 och åtminstone 06.00. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Såsom länsrätten anfört bör tillstånd till allmän kameraövervakning endast tillåtas när andra åtgärder inte kan antas förhindra brott och i så fall endast om intresset av att förhindra brott väger över enskildas intresse av att inte övervakas. Av betydelse för avvägningen av vilket intresse som väger tyngst är bl.a. karaktären på den plats som skall övervakas, tiden för övervakning samt brottslighetens natur och omfattning. Att kameraövervakningen är förenad med inspelningsrätt skall vägas in vid bedömningen av vilket intresse som väger över. - Intresseavvägning - Det är ostridigt i målet att brottsligheten på de aktuella platserna i och för sig är sådan att det finns ett berättigat behov av allmän kameraövervakning. Det är också ostridigt att polismyndigheten har vidtagit betydande åtgärder för att komma tillrätta med den höga brottsligheten på och omkring Stureplan men att brottsligheten i området trots detta är fortsatt hög. JK hänvisar till Regeringsrättsavgörandena RÅ 2000 ref. 61 I och II och anför att de förhållanden som nu är föremål för prövning väsentligt skiljer sig från de som var aktuella i nämnda avgöranden. JK anför att nöjeslivet runt Stureplan är mycket mer omfattande och att antalet personer som vistas där och som skulle beröras av övervakningen är långt större än vad som är fallet på de platser som då var aktuella. Enligt JK gör sig således integritetsintresset i ett sådant område som nu är i fråga särskilt starkt gällande och vid en avvägning mellan övervakningsintresset och integritetsintresset bör därför en annan bedömning göras av de motstående intressena. - När det gäller integritetsintresset finner kammarrätten liksom länsrätten att integritetsintresset som utgångspunkt måste anses väga tungt mot bakgrund av områdets karaktär av nöjes- och rekreationscentrum. Frågan är då om och i så fall i vilken grad mängden människor som berörs av övervakningen har betydelse för integritetsintressets tyngd i förhållande till övervakningsintresset. Kammarrätten konstaterar att all allmän övervakning med kamera kan framstå som integritetskränkande för enskilda beroende på den enskildes inställning till hur stark den personliga integriteten är och till vad som utgör en kränkning av dennes integritet. Kammarrätten finner emellertid inte att endast det förhållande att ett större antal personer berörs av övervakningen i sig innebär att integritetsintresset blir starkare eller svagare. Kammarrätten finner därför att det förhållandet att det i förevarande fall är ett större antal personer som berörs av övervakningen än det var i Regeringsrättens avgörande RÅ 2000 ref. 61 I och II inte i sig innebär att integritetsintresset skall bedömas på annat sätt i förevarande mål jämfört med hur det bedömdes i de nämnda RÅ-avgörandena. - Kammarrätten finner efter en samlad bedömning av brottslighetens art och omfattning på de aktuella platserna, den tid som tillståndet begränsas till enligt nedan, att samtliga kameror skall vara avskärmade så att privatbostäder inte kan komma i bild och de tekniska villkor som uppställts för övervakningen, att övervakningsintresset, trots de mycket starka integritetsintressena, väger över integritetsintresset vad gäller de sju kamerorna som det är fråga om i förevarande mål. Överklagandet skall därför avslås i den del det avser utfärdade tillstånd till kameraövervakning inom det aktuella området. - Begränsning i tid - Frågan i denna del är huruvida det aktuella tillståndet skall begränsas att gälla mellan 23.00 och 06.00 i stället för mellan 23.00 och 07.00. - Av utredningen i målet framgår att andelen brott som begås kring Stureplan är lika stor kl. 23.00 som 06.00. Av utredningen framgår också att andelen begångna brott i området kring Stureplan utgör omkring 2,5 procent vid kl. 23.00. Därefter ökar andelen successivt markant fram till kl. 03.00 då den utgör nästan 25 procent. Efter kl. 03.00 avtar andelen begångna brott väsentligt. Mellan 06.00 till 07.00 minskar andelen från omkring 2,5 procent till nära noll. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Kammarrätten finner att den andel brott som begås i området kring Stureplan mellan kl. 06.00 och 07.00 är så begränsad att integritetsintresset under denna period måste anses väga över övervakningsintresset. Överklagandet skall därför bifallas i den del det avser tillståndets begränsning i tid. - Kammarrätten förklarar, med ändring av länsrättens dom vad avser tiden då tillstånd för allmän kameraövervakning skall medges, att det aktuella tillståndet skall begränsas att gälla mellan kl. 23.00 och 06.00. - Kammarrätten avslår överklagandet i övrigt.

Länsstyrelsen i Hallands län beviljade genom beslut den 27 november 2007 Polismyndigheten i Hallands län tillstånd till allmän kameraövervakning med två övervakningskameror för övervakning av korsningen Brogatan - Storgatan i Halmstads centrum. Vidare beslutades att övervakning fick ske alla dagar kl. 22.00 - 05.00 med rätt att spela in och bevara bilder förmedlade av kamerorna. Uteserveringar, bostadslägenheter samt kontors- och affärslokaler fick inte komma i fråga för övervakning. Tillståndet förenades med vissa villkor, bl.a. att kamerorna fick vara försedda med zoomobjektiv.