RÅ 2010:23
I mål om arbetslöshetsersättning har en företagares verksamhet i rörelsen ansetts ha upphört tillfälligt trots att företagets hemsida inte stängts.
Länsrätten i Vänersborg
I.G. drev ett konsultföretag tillsammans med sin make. På grund av makens sjukdom upphörde hon tillfälligt med verksamheten i företaget. Hon anmälde sig hos arbetsförmedlingen och ansökte om arbetslöshetsersättning fr.o.m. den 7 april 2006. Arbetslöshetskassan Alfa beslutade den 6 september 2006 att avslå hennes ansökan med motiveringen att hon inte ansågs uppfylla förutsättningarna för att ha vilande företag eftersom hon hållit företagets hemsida öppen under aktuell period. Vid omprövning den 25 oktober 2006 fann kassan inte skäl att ändra beslutet.
I.G. överklagade omprövningsbeslutet hos länsrätten och yrkade att hon skulle beviljas den sökta arbetslöshetsersättningen.
Kassan ansåg att överklagandet skulle avslås.
Domskäl
Länsrätten i Vänersborg (2007-03-23, ordförande Moore Peterson) yttrade: Av 34 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, framgår att med företagare avses i denna lag personer som äger eller är delägare - direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i och som de har ett väsentligt inflytande över. - Enligt 35 § ALF skall en företagare, om inte något annat anges i andra stycket, anses vara arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt. - En företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen skall anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till någon del är av säsongkaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i rörelsen. En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt upphörande med ersättning enligt detta stycke har rätt till ersättning endast om förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda. Ersättning enligt detta stycke får bara utnyttjas en gång per rörelse. - Av förarbeten till lagen (prop. 1996/97:107 s. 109) framgår bl.a. följande. Rätten till ersättning då företagare tillfälligt upphört med verksamheten bör vara knuten till både personen i fråga och företaget. Vidare bör i princip ingen egentlig verksamhet få bedrivas i rörelsen utan denna skall faktiskt ha upphört. Ingen produktion av varor eller tjänster bör få ske och inte heller någon förberedelse av sådan produktion. Dessutom bör inga inköp få göras och någon försäljning annat än i undantagsfall av omsättningstillgångar såsom lager bör inte få förekomma. Vidare bör krävas att varken ackvisition eller marknadsföring förekommer under den tid då verksamheten lagts ned tillfälligt. Vid tveksamheter huruvida verksamheten verkligen har upphört bör få krävas intyg av en betrodd person som är väl insatt i verksamheten. I detta sammanhang är det av vikt att understryka att en förutsättning för rätt till ersättning är att den som lagt ned sitt företag tillfälligt och anmält sig arbetslös står till arbetsmarknadens förfogande. Företagaren bör på samma sätt som bör gälla för den som upphört med sin verksamhet definitivt kunna hyra ut lokaler eller arrendera ut mark. Dessutom bör skyddsinsatser vara tillåtna, som företagaren är tvungen att vidta för att hindra förstörelse av egendom. - Länsrätten gör följande bedömning. - Frågan i målet är om verksamheten kan anses ha varit vilande under den aktuella perioden. Företagare som endast tillfälligt upphör med sin verksamhet skall i vissa fall kunna få arbetslöshetsersättning. Det krävs då att ingen egentlig verksamhet bedrivits i företaget under den period då verksamheten lagts ned tillfälligt. Att bedriva verksamhet innefattar även anskaffning av kunder och marknadsföring. Det är ostridigt att I.G:s verksamhets hemsida inte har stängts ned under den aktuella perioden. Enbart detta förhållande medför emellertid enligt länsrättens mening inte att verksamhet kan anses ha bedrivits i företaget eftersom det inte krävts någon aktiv åtgärd av I.G. i detta avseende. Av handlingarna i övrigt framgår det att inte heller några andra åtgärder har vidtagits i verksamheten under den period under vilken I.G. gör anspråk på ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Hennes uppgifter om att hon har stått till arbetsmarknadens förfogande motsägs inte heller av utredningen i övrigt. Vid sådana förhållanden måste I.G. under en period anses ha tillfälligt upphört att bedriva verksamhet i rörelsen. Hon är därmed att betrakta som arbetslös under den perioden. Hennes ansökan om arbetslöshetsersättning borde därför inte ha avslagits på den grunden. Det bör emellertid ankomma på kassan att i övrigt utreda I.G:s rätt till ersättning. - Länsrätten upphäver arbetslöshetskassans beslut och återförvisar målet till kassan för prövning av I.G:s rätt till arbetslöshetsersättning i enlighet med det i domskälen sagda.
Kammarrätten i Göteborg
Arbetslöshetskassan överklagade länsrättens dom och yrkade att kammarrätten skulle upphäva domen och fastställa kassans beslut. Till stöd för sin talan anförde kassan i huvudsak följande. Enligt 35 § ALF kan en företagare tillfälligt lägga ned sin verksamhet under förutsättning att någon verksamhet inte bedrivs i rörelsen. Av förarbetena till ALF (prop. 1996/97:107 s. 109) framgår att ingen marknadsföring får förekomma under den tid ett företag läggs vilande. En hemsida är att jämställa med all annan annonsering eller marknadsföring. För att ha en hemsida krävs det att man prenumererar på den domän som hemsidan finns på. Utan prenumeration kan hemsidan inte upprätthållas. En prenumeration är en aktiv handling. Det är dessutom mycket enkelt att stänga ned en hemsida, även under pågående prenumeration, lika enkelt som att öppna den igen. I.G. har uppgivit att skälet till att hon inte stängde ned hemsidan var att även hennes make använde hemsidan. Enligt hennes egna uppgifter var dock skälet till att hon valde att lägga verksamheten vilande att hennes make blev allvarligt sjuk. Makens sjukdom talar emot uppgiften att hemsidan måste vara öppen för hans verksamhets skull. Även om så varit fallet hade det varit enkelt att redigera hemsidan så att uppgifterna om I.G. tagits bort.
I.G. ansåg att överklagandet skulle avslås och anförde i huvudsak följande. När hennes man blev akut sjuk hamnade hon i chock. Hon tvingades lämna deras bostad sedan 17 år tillbaka och blev sjukskriven i ett par veckor. Hon och hennes man hade sedan flera år drivit ett eget företag, men hon insåg att hon inte skulle klara av det ensam. Att stänga ned hemsidan fanns överhuvudtaget inte i hennes tankar, eftersom hon kämpade för att hålla sig själv upprätt. Hon är dessutom inte datatekniskt insatt eller kunnig. En hemsida tecknar man ett abonnemang för och betalar sedan en gång om året, medan annonsering beslutas inför varje tillfälle.
Domskäl
Kammarrätten i Göteborg (2008-04-01, Stenstad, Henriksson, referent, Lemaire) yttrade: Vad som anförts i kammarrätten ger inte anledning att frångå den bedömning som länsrätten har gjort. Kammarrätten ändrar därför inte länsrättens dom.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, överklagade kammarrättens dom och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens och länsrättens avgöranden och fastställa arbetslöshetskassans beslut. IAF anförde bl.a. följande. Av ordalydelsen i 35 § andra stycket ALF och uttalanden i förarbetena framgår att det inte får förekomma verksamhet i företaget då det är vilande. I dag är marknadsföring via hemsidor ett vanligt och förhållandevis billigt och enkelt sätt för företagare att etablera och upprätthålla kundkontakter. Givetvis varierar ambitionsnivån när det gäller att hålla hemsidorna aktuella genom t.ex. annonsering. Även om det inte framgår att I.G. själv har annonserat via hemsidan får hon anses ha kunnat upprätthålla sina kundkontakter och eventuellt knyta nya sådana genom att hålla den öppen utan att ange att verksamheten temporärt har upphört. Detta förhållande medför att förutsättningarna för vilande företag inte kan anses uppfyllda i lagens mening. - Internetbaserade sökföretag som www.eniro.se och www.hitta.se är måna om att hålla sina söksajter aktuella och har kontinuerlig kontakt med sina kunder. En företagare som upphör med sin verksamhet definitivt eller temporärt torde i normalfallet avregistreras från dessa söksajter. Den tryckta telefonkatalogen torde däremot vara mer inaktuell. Där kan en företagare finnas angiven med telefonnummer till företaget trots att detta har upphört och telefonabonnemanget stängts. Registrering och avregistrering i den tryckta katalogen torde i många fall ske med viss fördröjning eftersom katalogerna ges ut med vissa intervall. - Information på Internet kan lätt ändras. En företagare kan på sin hemsida enkelt lämna information om att företaget temporärt har upphört eller välja att inte ha sin hemsida publik. Genom att I.G. inte har vidtagit några sådana åtgärder kan hon inte anses ha haft sitt företag vilande.
I.G. bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. För ett företag är en hemsida att betrakta som en informationskälla. Den är inte i sig ett aktivt verktyg för ackvisition som kan jämställas med aktiv annonsering utan ska jämställas med registrering i en telefonkatalog eller där man kan finna företaget genom sökmotorer. - Det krävs en medveten och konsekvent kommunikation av företagaren till befintliga eller presumtiva kunder för att hemsidan ska uppmärksammas eller besökas och kunna utgöra en faktor i ett affärsavslut. Det gäller i synnerhet tjänsteföretag där man inte kan göra ett affärsavslut direkt på hemsidan. Det krävs andra aktiva marknadsföringsåtgärder från företagarens sida för att anskaffa kunder med stöd av en hemsida. - I hennes fall låg verksamheten helt nere under den aktuella perioden och hon bedrev ingen som helst aktivitet. Även när hon är aktiv är hemsidan enbart en passiv informationskälla och presumtiva kunder kan inte köpa eller beställa någonting där. Det är inte en interaktiv hemsida.
Regeringsrätten (2010-02-18, Dexe, Brickman, Saldén Enérus) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 35 § första stycket ALF ska en företagare, om inte något annat anges i andra stycket, anses vara arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt. Av andra stycket i samma paragraf följer att en företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen ska anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till någon del är av säsongskaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i rörelsen.
I förarbetena till 35 § andra stycket ALF anges följande. I princip bör ingen egentlig verksamhet få bedrivas i rörelsen utan denna ska faktiskt ha upphört. Ingen produktion av varor eller tjänster bör få ske och inte heller någon förberedelse av sådan produktion. Dessutom bör inga inköp få göras och någon försäljning annat än i undantagsfall av omsättningstillgångar såsom lager bör inte få förekomma. Vidare bör krävas att varken ackvisition eller marknadsföring förekommer under den tid då verksamheten lagts ned tillfälligt (prop. 1996/97:107 s. 108).
Av utredningen framgår att I.G. och hennes man drev konsultverksamhet i handelsbolag. När mannen blev sjuk ansåg hon sig inte kunna driva företaget själv. Hon anmälde sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen och ansökte om arbetslöshetsersättning fr.o.m. den 7 april 2006. Hon har senare tagit upp verksamheten i företaget igen.
Frågan i målet är om I.G. ska anses ha tillfälligt upphört att bedriva verksamhet i rörelsen trots att företagets hemsida varit öppen och saknat information om verksamhetsuppehållet.
Regeringsrätten gör följande bedömning.
De särskilda bestämmelserna om företagares rätt till arbetslöshetsersättning har utformats för att hindra att arbetslöshetsförsäkringen missbrukas. För att säkerställa att den som får arbetslöshetsersättning står till arbetsmarknadens förfogande och att ersättningen inte används som inkomstutfyllnad i mindre lönsamma företag krävs sålunda att företagarens verksamhet i rörelsen har upphört - om så tillfälligt - och att uppehållet inte är av säsongskaraktär.
Det är ostridigt att I.G. under tiden som arbetssökande inte har producerat några tjänster i företaget eller vidtagit några aktiva åtgärder för att marknadsföra detta. Det är också ostridigt att det inte varit fråga om ett uppehåll av säsongskaraktär. Att information om företaget har funnits tillgänglig på dess hemsida medför inte att företaget kan anses ha bedrivit någon verksamhet i den mening som avses i 35 § andra stycket ALF. Den omständigheten att företagets hemsida på Internet lätt skulle ha kunnat ändras eller stängas - till skillnad från en annons i en tryckt katalog eller annat medium - medför ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.
Regeringsråden Sandström och Ståhl var av skiljaktig mening och anförde: En hemsida som innehåller information om ett företag och om de varor och tjänster som erbjuds är en del av företagets marknadsföring och därmed en del av verksamheten. Verksamheten kan inte anses ha tillfälligt upphört så länge hemsidan hålls öppen och där inte finns information om att verksamheten ligger nere. I.G. kan därför inte anses ha tillfälligt upphört att bedriva verksamhet i rörelsen. IAF:s överklagande ska således bifallas.