RH 1993:103

B.V. yrkade vid Luleå tingsrätt att tingsrätten skulle upphäva den bolagsstämma som ett visst bolag genomförde den 4 januari 1993. Vidare yrkade B.V. att tingsrätten genast skulle förordna om upphävande av bolagsstämmobeslutet. Som grund för sin talan anförde B.V. bl.a. följande: Enligt en ändringsanmälan till Patent- och Registreringsverket, som bifogats till protokollet från en bolagsstämma den 4 januari 1993, hade B.V. avgått ur styrelsen och entledigats från befattningen som verkställande direktör samtidigt som N.R. inträtt som verkställande direktör. I bolagsstämmoprotokollet angavs att samtliga aktier tillkom T.K. och N.R. med 250 aktier vardera. Aktieägarförteckningen är felaktig, eftersom A.B. och B.V. äger 125 aktier vardera i bolaget. Dessa har inte erhållit någon kallelse till bolagsstämman, varför denna inte är behörigen utlyst. Besluten som fattades vid bolagsstämman är därför utan rättsverken.

Luleå tingsrätt meddelade den 8 februari 1993 följande beslut: B.V. får anses ha sannolika skäl för sin talan. Det kan skäligen befaras att bolaget hindrar eller försvårar utövningen av hans rätt. Tingsrätten förordnar därför enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken att de beslut bolagsstämman i svarandebolaget fattade stämman den 4 januari 1993 (registrerade hos Patent- och Registreringsverket under diarienummer 17001/93) tills vidare inte får verkställas.

Bolaget yrkade härefter i skriftligt svaromål, under åberopande av 15 kap. 8 § rättegångsbalken, att tingsrätten skulle häva beslutet om interimistisk säkerhetsåtgärd samt anförde bl. a. att N.R. och T.K. tillsammans äger bolagets samtliga aktier, eftersom aktieöverlåtelsen till B.V. aldrig fullföljdes. Vid sammanträde för muntlig förberedelse vidhöll bolaget sitt yrkande om att den interimistiska säkerhetsåtgärden skulle upphävas och tillade, för den händelse tingsrätten skulle fastställa beslutet, att bolaget yrkade att tingsrätten skulle ålägga B.V. att ställa en säkerhet om lägst 330 000 kr. B.V. å sin sida förklarade sig beredd att ställa en säkerhet om 25 000 kr.

Genom det överklagade beslutet (1993-02-23, rådmannen Göran Ekman) yttrade tingsrätten följande: Eftersom erforderlig säkerhet inte ställts upphäver tingsrätten sitt beslut den 8 februari 1993 angående verkställigheten av beslut på bolagsstämman den 4 januari 1993.

B.V. yrkade att hovrätten med upphävande av tingsrättens beslut skulle bifalla hans yrkande om säkerhetsåtgärd. Till säkerhet för skada som säkerhetsåtgärden kunde tillfoga bolaget ställde B.V. en av banken utfärdad postväxel om 25 000 kr. - Bolaget bestred ändring. - Hovrätten inhämtade yttrande från tingsrätten.

Hovrätten för Övre Norrland (1993-03-12, hovrättspresidenten Carl-Ivar Skarstedt, hovrättsrådet Carl Olof Meurling och hovrättsassessorn Maria Lindhe, referent) upphävde det överklagade beslutet och förordnade enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken att det beslut som fattats på den aktuella bolagsstämman inte fick verkställas.

Som skäl för beslutet anförde hovrätten: Vid tingsrätten har förekommit sådant fel i förfarandet som avses i 50 kap. 28 § rättegångsbalken genom att tingsrätten i samband med sitt interimistiska beslut inte har upptagit till behandling frågan om ställande av säkerhet för skada enligt 15 kap. 6 § första stycket samma balk. Sådan säkerhet skall nämligen ställas även före meddelandet av interimistiska beslut. Vad som i sistnämnda lagrum stadgas i fråga om undantag från skyldigheten att ställa säkerhet torde inte ha varit tillämpligt i detta fall. Av tingsrättens yttrande framgår också att det berodde på ett förbiseende att frågan om ställande av säkerhet inte prövades, något som parterna underrättades om vid den muntliga förberedelsen. Emellertid hade det då ålegat tingsrätten att bereda B.V. tillfälle att ställa den av honom erbjudna säkerheten innan det nu överklagade beslutet meddelades. Så har inte skett och hovrätten har nu att pröva vilken inverkan detta fel har på målets fortsatta handläggning. Eftersom B.V. av hovrätten beretts tillfälle att ställa säkerhet och även, som kommer att framgå av det följande, ställt viss säkerhet, låter hovrätten bero vid det som har förekommit i denna del.

Vad sedan angår själva saken anser hovrätten att B.V:s yrkande vid tingsrätten i fråga om bolagsstämman den 4 januari 1993 innefattar ett sådant anspråk som avses i 15 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken.

Hovrätten delar också den bedömning som tingsrätten har givit uttryck åt i sitt interimistiska beslut, att B.V. har visat sannolika skäl för sin talan, såvitt avser yrkandet om upphävande av besluten på bolagsstämman den 4 januari 1993. Vidare anser hovrätten att den utredning som hittills förebragts medför att det skäligen kan befaras att bolaget hindrar eller försvårar utövningen av B.V:s rätt eller väsentligt förringar dess värde.

Vid nu angivna förhållanden återstår att bedöma frågan om ställande av säkerhet. B.V. har i hovrätten företett en postväxel om 25 000 kr, utställd på Luleå tingsrätt. Visserligen nämns inte postväxel bland de säkerheter som räknas upp i 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Men där nämns inte heller bankgarantier som utgör säkerheter som numera regelmässigt godtas av domstolarna. Hovrätten anser för sin del att en postväxel får godtas som säkerhet i detta sammanhang.

När det slutligen gäller frågan om den säkerhet som B.V. har ställt är tillräcklig, dvs. om 25 000 kr kan beräknas täcka den skada som en säkerhetsåtgärd kan medföra för bolaget och som eventuellt skall ersättas av B.V. vid en ogillande dom, konstaterar hovrätten att denna fråga är svårbedömd, inte minst mot bakgrund av det sätt på vilket bolaget utfört sin talan i denna del. Hovrätten anser emellertid att beloppet 25 000 kr, som utgör bolagets halva aktiekapital, får anses utgöra en tillräcklig säkerhet, såvitt det för närvarande kan bedömas.

På grund av det anförda finner hovrätten att B.V:s i hovrätten förda talan bör bifallas och förordnande alltså bör meddelas om den yrkade säkerhetsåtgärden.

Målnummer Ö 82/93