lagen.nu

Lagar
Rättsfall
Förarbeten
Föreskrifter
Praxis
Begrepp
Nyheter

⁠

Säkerhet

Beskrivning saknas!

Rättsfall46

NJA 1981 s. 1050: En företagare har överlämnat räkenskapsmaterial till en person som åtagit sig att såsom särskilt uppdrag sköta företagarens bokföring. Uppdragstagaren har ansetts inte äga retentionsrätt i materialet till säkerhet för sin arvodesfordran.
NJA 1984 s. 721: Fråga huruvida en allmän va-anläggning med hänsyn till dimensionering m m har uppfyllt kraven på tillgodoseende av skäliga anspråk på säkerhet. 12 och 29 §§ va-lagen.
MÖD 2002:34: Föreläggande enligt miljöbalken-----Länsstyrelsen förbjöd ett bolag att ta en mottagningsstation för perättiksyra i drift innan bolaget erhållit tillstånd för stationen. Miljööverdomstolen fann att mottagningsstationen var så konkret beskriven i bolagets ansökan till Koncessionsnämnden att den fick anses ha prövats genom nämndens beslut och således omfattades av gällande tillstånd. Det var således fel av tillsynsmyndigheten att förelägga bolaget att ansöka om tillstånd och förbjuda bolaget att ta stationen i bruk. Vidare förelåg det inte heller skyldighet för bolaget att ansöka om ett nytt tillstånd enligt Sevesolagen då bolagets verksamhet utgjorde tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och inte omfattades av Sevesolagens särskilda tillståndsplikt. Uppförandet av mottagningsstationen krävde således inte tillstånd enligt vare sig Sevesolagen eller miljöbalken varför underinstansernas avgöranden upphävdes.
NJA 2009 s. 667: Fråga om Miljööverdomstolen varit skyldig att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen i ett mål om tillstånd till deponering av avfall.Tillika fråga om avsättning av ett belopp i en kommuns bokslut kan anses utgöra ekonomisk säkerhet eller ha motsvarande verkan.
NJA 1996 s. 282: Återvinning i konkurs. Ett företag köpte fortlöpande varor från en leverantör. Sedan köparen kommit att stå i skuld för levererade varor, lämnades en bankgaranti avseende del av skulden. Banken infriade senare garantin. Fråga om det belopp banken betalat till leverantören kunde återvinnas från denne enligt 4 kap 10 § eller 12 § 2 st KL. Vidare fråga om vissa betalningar som köparen gjort till leverantören hade avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning. 4 kap 10 § KL.
NJA 1989 s. 52: I samband med yrkande om kvarstad har som säkerhet för skada som kunde tillfogas motparten genom åtgärden ställts en bankgaranti, enligt vilken krav skulle framställas senast 30 dagar efter det att beviljad kvarstad hävts. Säkerheten har ej ansetts godtagbar. 15 kap 6 § 2 st RB och 2 kap 25 § UB.
NJA 1989 s. 57: Ett handelsbolag har ställt en företagsinteckning som säkerhet för ett borgensåtagande som en person har gjort till förmån för en bolagsmans personliga skulder. Fråga om borgensmannens rätt att i handelsbolagets konkurs erhålla betalnings- och förmånsrätt för den regressfordran som kan uppkomma om han infriar borgensåtagandet. 13 § 1 st lagen (1966:454) om företagsinteckning, 136 § KL (1921:225); jfr 2 kap 5 § 1 st lagen (1984:649) om företagshypotek och 5 kap 10 § KL 1987:672).
NJA 2016 s. 587: En kärande med hemvist i Sverige kan inte åläggas att ställa säkerhet för rättegångskostnader, även om talan skulle avse ett anspråk bakom vilket det finns en intressent som i sig hade varit skyldig att ställa säkerhet.
MÖD 2005:43: Omprövning av villkor för tillstånd till byggande av kraftverk----- Kammarkollegiet yrkade hos miljödomstolen (MD) nya villkor om säkerhetshöjande åtgärder avseende kraftverkets damm. MD föreskrev att åtgärderna skulle genomföras, men anmärkte att dess dom inte innebar tillstånd att genomföra åtgärderna och att omedelbar verkställighet därför inte kunde medges. Miljööverdomstolen biföll inte Kammarkollegiets yrkande om omedelbar verkställighet, men fastslog att eftersom de föreskrivna åtgärderna utgör villkor för det gällande tillståndet och tillståndshavaren därför är skyldig följa villkoret, erfordras ingen särskild tillståndsansökan för att villkoret skall bli gällande mot denne.
RH 1993:103: Postväxel har ansetts vara godtagbar säkerhet i mål om säkerhetsåtgärd enligt rättegångsbalken.
NJA 1988 s. 283: Ett i grekiskt fartygsregister infört fartyg försåldes på exekutiv auktion i Sverige. Fråga huruvida en grekisk sjömanspensionskassa hade sjöpanträtt enligt svensk lag i fartyget till säkerhet för fordran på obetalda pensionsavgifter och därigenom förmånsrätt vid fördelningen av köpeskillingen framför fordran med panträtt på grund av inteckning i fartyget. 244 § 1 st 1 sjölagen, jfr 4 § 1 förmånsrättslagen.
NJA 1986 s. 419: I fullföljt mål om kvarstad hemställde kvarstadssökanden i HD att - om ställd säkerhet inte godtogs av domstolen - få inkomma med kompletterande säkerhet. Framställningen lämnades utan åtgärd.
MÖD 2007:28: Tillsyn över golfbaneverksamhet-----Utövande av golfspel i anslutning till gång- och cykelväg ansågs vara miljöfarlig verksamhet. Kommunen hade således tillsynsansvar enligt miljöbalken.
NJA 2000 s. 773: Part i skiljeförfarande, som erlagt hela det förskott på skiljedomskostnaderna som skiljenämnden begärt, har inte ansetts berättigad att under pågående skiljeförfarande göra gällande regressrätt mot den andra parten, såvida inte parterna har träffat överenskommelse därom.
NJA 1999 s. 131: Fråga om rätt för konkursförvaltare att, vid intressekonflikt mellan borgenärer, väcka talan om återvinning utan att den av processen berörde borgenären ställt säkerhet för samtliga rättegångskostnader.
NJA 1984 s. 185: Bolaget K, som hade en fordran på bolaget A enligt revers, försattes i konkurs. A hade en fordran hos K, som fick göras gällande i konkursen. Vid tidpunkten för konkursbeslutet var emellertid K:s reversfordran pantförskriven till en bank till säkerhet för K:s förpliktelser gentemot banken. Under konkursen förklarade banken, som hade även andra säkerheter, sig avstå från panträtten i reversfordringen. A har ansetts ha rätt till kvittning i konkursen. 121 § konkurslagen.
MÖD 2010:20: Ansökan om tillstånd till fortsatt drift vid avfallsanläggningen Storskogen, Oskarshamns kommun ----- Miljööverdomstolen fann att kommunen som verksamhetsutövare är skyldig ställa säkerhet för kostnaderna för avhjälpande av miljöskada eller andra återställningsåtgärder. En avsättning i räkenskaperna utgör inte en ekonomisk säkerhet och har inte motsvarande verkan.
MÖD 2006:6: Tillstånd att anlägga dammar-----Ett bolag hade ansökt om och fått tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till en vattenverksamhet (dammar m.m.) som samtidigt utgjorde en förutsättning för driften av bolagets miljöfarliga verksamhet - ett anrikningsverk. Miljööverdomstolen konstaterade att oavsett om prövningsplikten följer av 9 kap. eller 11 kap. miljöbalken eller av båda, skall prövningen resultera i de villkor eller föreskrifter som fordras enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Prövningens avgränsning är av central betydelse för en ändamålsenlig prövning i enlighet med miljöbalken syfte. Det är sökanden som genom sin ansökan anger ramarna för prövningen, men ytterst åligger det tillståndsmyndigheten att ta ställning till om den kan ligga till grund för prövningen.
MÖD 2004:26: Tillstånd enligt vattenlagen till grundvattenuttag m.m.-----Målet i miljödomstolen gällde en ansökan av en kommun om lagligförklaring och tillstånd till anläggande av ett antal grundvattenbrunnar samt tillstånd till uttag av grundvatten ur brunnarna. Genom den överklagade deldomen biföll miljödomstolen ansökan och förordnade om prövotid i fråga om risk för påverkan på växtlighet och eventuell påverkan på grävda brunnar och dammar inom influensområdet. Domstolen förordnade också att kommunen skulle ställa säkerhet hos länsstyrelsen för att få ta tillstånden i anspråk. Som föreskrift under prövotiden förordnade domstolen bl.a. om skyldighet för kommunen att tillhandahålla vatten om vattenbrist skulle uppstå i en brunn inom influensområdet och den brunnen avsåg en fastighets behov av vatten för hushåll, djurhållning eller näringsverksamhet med undantag av vatten för jordbruksbevattning. Enligt föreskriften skulle ersättningsvattnet vara av motsvarande kvalitet som det vatten som tidigare funnits i brunnen. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att de geologiska och hydrologiska förhållandena var väl utredda och vattenföretagets inverkan på grävda brunnar och dammar kunde förutses med tillräcklig säkerhet. Prövotidsförordnandet inskränktes därför till att avse endast företagets inverkan på växande gröda och markens avkastningsförmåga. MÖD kom fram till att kvaliteten på ersättningsvattnet skulle relateras till användningen av vattnet och inte till det vatten som tidigare funnits i en viss brunn på en fastighet. Föreskriften om skyldighet för kommunen att tillhandahålla vatten vid vattenbrist i brunnar ändrades därför till att avse vatten av godtagbar kvalitet med hänsyn till användningen av det. Eftersom en kommun inte behöver ställa säkerhet för slutlig ersättning och för ersättning som bestäms provisoriskt enligt 22 kap. 3 § tredje stycket vattenlagen (1983:291) upphävde MÖD förordnandet om att kommunen skulle ställa säkerhet för att få ta tillstånden i anspråk.
NJA 1983 s. 737: Fråga om tillämpning av återvinningsbestämmelsen i 30 § konkurslagen i fall där staten för förfallna skattefordringar mottagit säkerhet i form av företagsinteckningar.
NJA 1982 s. 727: Kronofogdemyndighets beslut att ta i anspråk säkerhet som ställts enligt lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar m m har ansetts kunna överklagas.
MÖD 2009:24: Partiellt prövningstillstånd ----- I ett mål om tillstånd till och villkor för täktverksamhet har såväl verksamhetsutövaren som länsstyrelsen överklagat miljödomstolens dom i olika hänseenden. Bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen skulle tillämpas i målet. Miljööverdomstolen har funnit det möjligt att i sådana mål meddela s.k. partiella prövningstillstånd. Prövningstillstånd har meddelats endast i frågan om säkerhetsbeloppets storlek. En ledamot var skiljaktig i frågan om det är möjligt att meddela partiellt prövningstillstånd.
MÖD 2003:30: Tillstånd enligt miljöskyddslagen till hantering av petroleumprodukter -----Ett bolag ansökte om tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid ett hamnområde. Ett tillstånd till utökad verksamhet skulle innebära att bolagets tankbilstransporter skulle öka betydligt. Länsstyrelsen gav bolaget tillstånd. Kommunen överklagade till miljödomstolen som avslog överklagandet. Kommunen fullföljde sin talan till Miljööverdomstolen (MÖD) som konstaterade att vid en lokaliseringsprövning enligt 4 § miljöskyddslagen skall bl.a. transporternas inverkan på omgivningen beaktas. MÖD fann att konsekvenserna av en olycka på denna genomfartsled med intilliggande storstadsbebyggelse och nedgångar till tunnelbanan kunde bli mycket allvarliga. Vid en samlad bedömning fann domstolen att antalet transporter som den utökade verksamheten skulle ge upphov till medförde att bolagets ansökan inte kunde godtas. Underinstansernas beslut upphävdes och bolagets ansökan avslogs.
NJA 1989 s. 356: Resning. Bestämmelsen i 2 kap 30 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag om att bolagsman i handelsbolag som begärs utesluten har rätt att kräva viss säkerhet innebär att ställandet av säkerhet, om yrkande därom framställs, utgör en förutsättning för uteslutning.
NJA 1993 s. 356: Fråga, beträffande verkställighet av kvarstad för fordran, huruvida gäldenären hade rätt att få viss ianspråktagen egendom utbytt mot att säkerhet ställdes resp att ett kontantbelopp inbetalades.
NJA 1981 s. 562: Enligt ett avbetalningskontrakt mellan ett inredningsföretag, A, och ett restaurangföretag, B, åtog sig A att till B leverera samtliga inredningsdetaljer och inventarier till en restaurang och att svara för all projektering och ombesörja alla installationer och inredningsarbeten i restaurangen. Till säkerhet för B:s betalningsförpliktelser enligt kontraktet gällde enligt detta ett äganderättsförbehåll till förmån för A med avseende på all den genom kontraktet försålda egendomen. Innan betalningarna fullgjorts kom B på obestånd. Med A:s medgivande överlät B rörelsen till ett tredje företag, C, mot att C erlade ett visst kontantbelopp och övertog betalningsansvaret för B:s kvarstående skuld enligt avbetalningskontraktet. Övertagandet skedde genom en på kontraktet tecknad särskild överenskommelse mellan A, B och C. Sedan B försatts i konkurs har i mål mellan B:s konkursbo och A om återvinning med anledning av avtalen mellan A, B och C ansetts att A genom avtalen tillförts likvid för sin fordran på B och därvid, till den del likviden överstigit det s k återtagningsvärdet av den egendom som omfattades av äganderättsförbehållet, på ett otillbörligt sätt gynnats framför B:s övriga borgenärer. De rättshandlingar mellan A och B varigenom A således tillförts likvid för sin fordran på B har med stöd av 30 § konkurslagen förklarats skola gå åter till den del likviden avsett ett fordringsbelopp överstigande nyssnämnda värde.
MÖD 2010:27: Säkerhet för tillstånd till täktverksamhet ----- Länsstyrelsen gav tillstånd till täkt av 120 000 ton grus, sand och morän samt krossning av högst 9 999 ton berg och sten. Bolaget ålades ställa säkerhet med 600 000 kr för efterbehandling. Bolaget överklagade och yrkade att få bryta en större mängd samt att säkerheten skulle sänkas till 350 000 kr. Miljödomstolen gav tillstånd till täkt av 180 000 ton grus, sand och morän och sänkte beloppet för säkerhet till 500 000 kr. Länsstyrelsen överklagade och yrkade att säkerheten skulle bestämmas till 600 000 kr. Miljööverdomstolens majoritet delade länsstyrelsens uppfattning att en indexuppräkning skulle göras av säkerhetsbeloppet och att det inte var tillräckligt att göra en indexuppräkning endast fram till tidpunkten då tillstånd meddelas. Tillståndstidens hela längd bör vara utgångspunkten för den indexuppräkning som ska göras, vilket innebär att tillståndstidens längd påverkar säkerhetens storlek och medför att ju längre tillståndstid som en verksamhetsutövare begär och beviljas, desto högre säkerhet krävs. I detta fall hade tillståndstiden bestämts till ca 20 år vilket innebar att säkerhetsbeloppet bestämdes till det av länsstyrelsen yrkade, 600 000 kr.
MÖD 2004:37: Fastställande av säkerhet för villkor som skall gälla för tillstånd till täkt-----Fråga om fastställande av säkerhet för de villkor som skall gälla för täktverksamhet bör ske genom separata beslut innan tillstånd meddelats eller om säkerhet bör fastställas som ett villkor i tillståndet. Miljööverdomstolen fann att säkerhetsbeloppets storlek torde vara att anse som ett villkor för tillståndet och bör föreskrivas som ett sådant.
NJA 2017 s. 760: Skiljeförfarande. Vid talan mot en skiljedom som innebär att förfarandet avslutas därför att en av parterna inte har ställt sin andel av säkerheten för skiljemännens ersättning, har det ansetts inte ankomma på domstol att pröva om säkerheten behövdes. Den part som inte ställde sin andel av säkerheten har vid fördelning av kostnaderna ansetts vara förlorande part.
RH 2009:72: En spansk konkursförvaltning ansökte hos Kronofogdemyndigheten om verkställighet av ett beslut om interimistisk kvarstad avseende två svenska bolag meddelat av en spansk domstol. Svea hovrätt hade förklarat beslutet verkställbart i Sverige men gjort verkställigheten beroende av att konkursförvaltningen ställde säkerhet enligt artikel 46.3 i Bryssel I-förordningen. Fråga om Kronofogdemyndigheten kan pröva ställd säkerhet.
NJA 2011 s. 951: Prövningstillstånd i hovrätt. Det har ansetts vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att högre rätt prövar om en säkerhet är betryggande och därigenom utgör konkurshinder.
NJA 1992 s. 717: Vid försäljningen av aktierna i ett bolag avtalades att köpeskillingen skulle ökas eller minskas, sedan en viss tillgång i bolaget sålts, och att eventuell tilläggsköpeskilling skulle erläggas, inte av aktieköparen utan av bolaget direkt ur den erhållna köpesumman. Bolagets åtagande har ansetts strida mot låne- och säkerhetsförbuden i 12 kap 7 § 3 och 5 st aktiebolagslagen och inte kunna göras gällande av säljaren.
MÖD 2010:16: Säkerhetens storlek vid auktorisation av bilskrotare ----- Miljööverdomstolen prövade enligt vilka grunder säkerheten ska beräknas samt hur stor säkerhet som ska ställas för bilskrotningsverksamhet.
NJA 1990 s. 338: Vitesförbud enligt 15 § 2 st firmalagen för juridisk person att använda visst näringskännetecken har ansetts kunna riktas både mot den juridiska personen såsom sådan och mot ställföreträdare för denna. Interimistiskt förbud enligt 15 kap 3 § RB har ansetts kunna meddelas i samma omfattning.
NJA 2014 s. 669: När rätten prövar en utländsk kärandes säkerhet för svarandens rättegångskostnader bör hänsyn tas till alla faktorer som är relevanta för bedömningen av vilka kostnader som svaranden kan antas få ersatta. En tidsbegränsad bankgaranti kan normalt inte godtas. Det krav på säkerhet som har ställts har inte ansetts stå i strid med kärandens rätt till domstolsprövning enligt Europakonventionen.
NJA 1998 s. 583: Fråga vilken betydelse en borgensförbindelse har för straffansvar och skadeståndsskyldighet för förskingringsbrott, när borgensåtagandet avsett också annan betalningsskyldighet än den som gällt de medel som den åtalade haft att redovisa för.
NJA 1995 s. 554: Vid ansökan om konkurs på grund av hyresgästs underlåtenhet att betala viss hyra har konkurshinder enligt 2 kap 10 § 1 st 1 KL ansetts föreligga trots att säkerhet som ställts av hyresgästen avsett fullgörande av dennes samtliga förpliktelser enligt hyresavtalet.
NJA 1991 s. 670: Fråga om befrielse från skyldighet att ställa säkerhet skall, när säkerhet enligt 15 kap. 6 § rättegångsbalken ställts för skada på grund av kvarstad, prövas av den domstol där rättegången är anhängig eller, om rättegång ej är anhängig, av den domstols om först har prövat frågan om kvarstad.
NJA 2013 s. 421: Förutsättningarna för att pant eller annan säkerhet ska anses vara betryggande och därmed utgöra hinder mot att gäldenären försätts i konkurs (2 kap. 10 § första stycket 1 konkurslagen).
RH 2010:72: En utländsk juridisk person, som enligt lagen om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skulle vara skyldig att ställa sådan säkerhet, väckte tillsammans med en person som inte hade denna skyldighet talan mot en svensk juridisk person. Fråga om den omständigheten att det mellan de två kärandena rådde nödvändig processgemenskap medförde att den utländska juridiska personen inte var skyldig att ställa säkerhet.
NJA 2015 s. 786: Kravet i 13 kap. 14 § 5 utsökningsbalken på säkerhet för utbetalning av influtna medel har inte ansetts gälla vid anspråk från en tredje man som gör gällande bättre rätt till utsökningsfordringen.
NJA 2011 s. 296: När tillstånd enligt MB ges till viss verksamhet och tillståndet förenas med villkor om att säkerhet ska ställas för kostnader för återställningsåtgärder ska frågan om säkerhetens form - här moderbolagsborgen - i allmänhet inte avgöras vid tillståndsprövningen utan först sedan säkerheten har ställts.
MÖD 2003:108: Tillstånd till bergtäkt-----Med ändring av underinstansernas avgörande meddelade Miljööverdomstolen (MÖD) tillstånd till en bergtäkt. Efter att ha inhämtat yttrande från bl.a. Konkurrensverket konstaterade MÖD att materialet i berget var särskilt lämpat för vägbeläggning och att detta behov inte kunde tillgodoses genom befintliga täkter i regionen. Även med hänsyn till nyttan av konkurrens när det gäller ballastmaterial fanns behov av den sökta täkten. Då täkten bedömdes medföra endast begränsade skador på miljön och det inte fanns någon bebyggelse i närheten, ansågs verksamheten tillåtlig.
NJA 1985 s. 117: Återvinning enligt 37 § konkurslagen har ansetts inte kunna äga rum i fråga om säkerhet som konkursgäldenären ställt för annans skuld.
RH 2021:13: Sedan varken käranden eller svaranden i ett skiljeförfarande ställt säkerhet för skiljemännens ersättning har skiljenämnden avslutat förfarandet utan att pröva tvisten i sak. Svarandens underlåtenhet att ställa säkerhet har ansetts innebära att denne förlorat rätten att åberopa skiljeavtalet som rättegångshinder i allmän domstol, trots att inte heller käranden ställt någon säkerhet i skiljeförfarandet.
PMÖD 2017:10: Två utländska kärande har vid talans väckande i Patent- och marknadsdomstolen ställt en gemensam säkerhet för två svarandes rättegångskostnader. En gemensam säkerhet för flera svarande har ansetts komma i fråga endast om säkerheten med särskilt bred marginal kan förväntas täcka de rättegångs-kostnader som käranden kan bli skyldig att betala och säkerheten dessutom är av sådan karaktär att den kan tas i anspråk av svarandena oberoende av varandra. Patent- och marknads-överdomstolen har inte ansett sig ha laglig möjlighet att ge kärandena tillfälle att komplettera den ställda säkerheten innan frågan om avvisning prövas. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att den i målet ställda säkerheten visserligen var sådan att den kunde tas i anspråk av kärandena var för sig, men att den beloppsmässigt inte hade den särskilt breda marginal som krävs i den aktuella situationen. Kärandenas talan i Patent- och marknadsdomstolen har därför avvisats.

Legaldefinitioner46

8 § 12 st Lag (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator