RH 1993:130
Sedan tingsrätten för grovt häleri av stor omfattning dömt en tilltalad till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst, har hovrätten ansett att påföljden bort bestämmas till skyddstillsyn jämte fängelse. Då emellertid den tilltalade redan fullgjort den honom av tingsrätten åberopade samhällstjänsten, har tingsrättens domslut fastställts.
Åklagaren yrkade under 13 åtalspunkter vid Göteborgs tingsrätt ansvar å A.K. för grovt häleri enligt följande: Under tiden den 28 maj 1989 - den 31 maj 1991 stals vid olika tillfällen bl. a. datorer och laserskrivare till ett sammanlagt värde av 600 000-750 000 kr från olika målsägande. En kort tid efter stölderna köpte eller omhändertog A.K. den stulna egendomen trots att han insåg att föremålen var frånhända annan genom brott. Häleribrotten är att bedöma som grova särskilt med hänsyn till att de ingått som en del i egen systematisk brottslig verksamhet, där egendom till ett betydande sammanlagt värde omsatts och andras systematiska brottslighet främjats.
Åklagaren uppgav vidare att A.K. tillgodoförts minst 150 000 kr och att A.K. medverkat till att godset i stor omfattning kommit till rätta. A.K. erkände gärningarna.
Göteborgs tingsrätt (1993-01-11, rådmannen Lili Wester samt nämndemännen Mary Carlsson, Ulla Malmfeldt och Bo Seimertz) dömde A.K. för grovt bedrägeri enligt 9 kap. 6 § tredje stycket brottsbalken till skyddstillsyn med samhällstjänst 200 timmar samt föreskrev att om fängelse hade valts som påföljd fängelse 10 månader skulle ha ådömts för brotten.
I påföljdsfrågan anförde tingsrätten.
A.K. förekommer i kriminalregistret under ett avsnitt. Han dömdes den 17 januari 1989 för försök till stöld, olovlig körning och obehörigt avvikande från trafikolycksplats till villkorlig dom.
Beträffande hans personliga förhållanden är följande upplyst: Han har genomgått grundskola och gått 1,5 år på gymnasieskolans vårdlinje utan slutbetyg. Han har haft olika anställningar, främst avseende datorutrustning för musikbranschen. Han har också tillsammans med en kamrat drivit ett företag, som importerade varor för musikbranschen. Företaget försattes i konkurs. Han har, efter att en tid ha försörjt sig genom socialbidrag, sedan den 4 januari 1992 en provanställning hos ett dataföretag. Han har egen bostad och delad vårdnad om en 3,5-årig dotter. Han har skulder om ca 150 000 kr. Han uppges inte ha missbruksproblem.
Frivårdsmyndigheten, som ansett att övervakarbehov föreligger och att risk för återfall i kriminalitet vid ett fängelsestraff kan finnas, har uppgett, att A.K. efter utredning bedömts lämplig för samhällstjänst och föreslagit, att han döms till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst.
A.K. har förklarat sig villig att följa föreskrift om samhällstjänst. Tingsrätten finner att det finns anledning att anta, att en skyddstillsyn kan bidra till att A.K. avhåller sig från fortsatt brottslighet. Brottslighetens omfattning talar för att fängelse väljs som påföljd. Av avgörande betydelse för att tingsrätten istället skall kunna döma till skyddstillsyn är att denna förenas med föreskrift om samhällstjänst. Med hänsyn till det anförda och då hinder häremot med hänsyn till brottslighetens straffvärde inte kan anses föreligga, bör påföljden bestämmas till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst.
Åklagaren vädjade mot domen och yrkade att A.K. skulle dömas till skyddstillsyn jämte fängelse.
A.K. bestred ändring.
Hovrätten för Västra Sverige (1993-11-12, hovrättslagmannen Staffan Levén, hovrättsrådet Kent Jönsson, referent, t.f. hovrättsassessorn Karin Torle samt nämndemännen Stig Andersson och Andrzej Jarzabek) fastställde tingsrättens domslut.
I domskälen anförde hovrätten.
I enlighet med tingsrättens dom har A.K. gjort sig skyldig till grovt häleri.
A.K. har beträffande sina personliga förhållanden, utöver vad som framgår av tingsrättens dom, uppgett följande. Han har nu fast anställning vid det dataföretag där han tidigare hade provanställning. Samhällstjänsten har han fullgjort genom att utföra det sålunda ålagda arbetet på kvällar och lördagar.
I likhet med tingsrätten finner hovrätten att en skyddstillsyn kan bidra till att A.K. avhåller sig från fortsatt brottslighet. De häleribrott som han gjort sig skyldig till är emellertid allvarliga och straffvärdet får anses vara sådant att skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst inte är en tillräckligt ingripande påföljd. Hovrätten anser därför att den lämpligaste påföljden i förevarande fall är skyddstillsyn i förening med fängelse. A.K. har emellertid till följd av tingsrättens dom redan fullgjort samhällstjänst under det högsta antal timmar som lagligen kunnat ådömas, vilket skall beaktas vid den påföljdsbestämning som nu skall göras. Vid sådant förhållande finner hovrätten att skyddstillsynen inte bör förenas med fängelse. Tingsrättens dom skall därför fastställas.