RH 1993:164
Vid fastställande av ersättning till konkursförvaltare i ett konkursbo, som saknat tillgångar, har bestämts att staten fullt ut skall svara för konkurskostnaderna.
Advokaten N., förvaltare i SK:s konkurs, hemställde hos konkursdomaren vid Stockholms tingsrätt att konkursen skulle avskrivas och att hans arvode och kostnadsersättning skulle fastställas till 162892 kr. Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Tillsynsmyndigheten begärde i yttrande att 25 000 kr, exklusive mervärdeskatt, skulle fastställas att utgå ur egendom, vari rådde särskild förmånsrätt.
Konkursdomaren (1993-05-04, rådmannen Göran Svedberg) yttrade i sitt beslut bl.a. följande. I konkursboet finns inte några tillgångar till betalning av konkurskostnaderna. Konkursen skall därför avskrivas. - Förvaltarens ersättningsyrkanden får anses vara skäliga. - Allmänt gäller beträffande konkurskostnaderna att de skall uttas ur konkursboet. I den mån konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet skall den sökande borgenären betala dessa, dock högst med ett belopp som motsvarar en tiondel av det vid tiden för konkursbeslutet gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Kan kostnaderna inte heller tas ut av borgenären skall de betalas av staten (se 14 kap. 2 § konkurslagen och Wallin m.fl. "Konkurslagen" sid. 975). - Mot bakgrund av vad som nu sagts skall konkurskostnaderna i förevarande konkursbo, som inte har några tillgångar, betalas med 3 220 kr av sökanden, P.C. och med resterande belopp av staten. - Eftersom det inte finns några tillgångar i konkursboet är det meningslöst att fastställa särskilt arvode.
Kronofogdemyndigheten besvärade sig över beslutet och yrkade att hovrätten, med ändring av tingsrättens beslut, skulle fastställa att ett belopp om 25 000 kr, exklusive mervärdeskatt, av förvaltarens arvode skulle utgå ur egendom som omfattades av företagshypotek samt att statens subsidiära betalningsansvar enligt 14 kap. 2 § konkurslagen skulle begränsas till att omfatta allmänna konkurskostnader. Kronofogdemyndigheten har tillagt, att förvaltarens arvode skall fastställas att utgå ur egendom vari råder särskild förmånsrätt, eftersom arvodet till den delen avsett åtgärder för att i återvinningshänseende efterforska viss egendom som omfattats av företagshypotek.
Svea hovrätt (1993-09-27, hovrättslagmannen Ann-Christine Zachrisson samt hovrättsråden Owe Matton, referent, och Barbro Röst-Andreasson) lämnade besvären utan bifall och uttalade:
Enligt 14 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) utgör förvaltarens arvode en konkurskostnad. Sådan kostnad skall enligt 14 kap. 2 § konkurslagen betalas av staten om den inte kan tas ut ur boet eller - med de begränsningar som gäller enligt 14 kap. 3 § samma lag - av borgenär som ansökt om konkursen. Av handlingarna i målet framgår att konkursboet inte har några tillgångar. Lagrummets ordalydelse ger inte utrymme för annan tolkning än att staten fullt ut har ett subsidiärt ansvar för konkurskostnaderna.