RH 1993:21
Skadeståndstalan mot en tilltalad som dömts för olovligt brukande av en lastbil har ogillats eftersom det inte förelegat adekvat kausalitet mellan brukandet och skadan och regeln om casus mixtus cum culpa inte ansetts tillämplig.
Folksam yrkade skadestånd på grund av brott av L.L. med 75 000 kr jämte ränta. Yrkandet avsåg ersättning som Folksam betalat ut efter det att bilen skadats när den i målet medtilltalade M.R. fört bilen den 7 september 1992.
L.L. förnekade att han tillgripit lastbilen, men erkände olovligt brukande av lastbilen den 5 september 1992. L.L. bestred Folksams skadeståndstalan.
Vittnesförhör hölls på åklagarens begäran med bl.a. M.E. född 1961. Det kan antecknas att åtalet mot M.R. för tillgrepp av lastbilen ogillades i dom i annat mål men att M.R. dömdes för grovt rattfylleri i samband med förandet av lastbilen den 7 september 1992 och förpliktades att utge skadestånd till Folksam med 70 200 kr jämte ränta.
Luleå tingsrätt (1992-11-25, rådmannen Göran Ekman samt nämndemännen Gunnar Strömbäck, Eivor Holmkvist och Else-May Westerberg) dömde L.L. för olovligt brukande och för andra brott till ett gemensamt straff. Vidare förpliktades L.L. att utge skadestånd till Folksam med 75 000 kr jämte ränta, varav 70 200 kr skulle utges solidariskt med M.R. Tingsrätten anförde i domskälen bl.a. följande.
Mot L.L:s bestridande är inte visat att han varit delaktig i tillgreppet av bilen. Av vittnesförhöret med M.E. framgår däremot att L.L. såsom han också erkänt, framfört bilen den 5 september 1992. Av vittnesförhöret med M.E. framgår också att hon inte iakttagit någon annan person än L.L. i eller vid bilen, varför L.L:s invändning om att det varit fråga om övningskörning får anses vederlagd. - Tingsrätten anser att L.L. tagit sådan befattning med bilen att han bör anses solidariskt skadeståndsskyldig med M.R. som kört bilen vid skadetillfället.
L.L. överklagade domen och yrkade bl. a. att åtalet för olovligt brukande och Folksams skadeståndstalan skulle ogillas.
Åklagaren och Folksam bestred ändring.
Hovrätten för Övre Norrland (1993-01-22, hovrättsråden Carl Olof Meurling och Kjell Persson, t.f. hovrättsassessorn Monica Burman, referent, samt nämndemännen Rolf Alfredsson och Sonja Segerstedt) fastställde tingsrättens domslut i fråga om ansvar för olovligt brukande. Beträffande skadeståndstalan förekom följande.
Folksam anförde i hovrätten som grund för sin talan att L.L:s olovliga brukande av lastbilen haft sådant samband med tillgreppet och skadan att han skulle svara solidariskt med M.R. för uppkomna skador.
Hovrätten yttrade i sina domskäl.
Väl har L.L. gjort sig skyldig till olovligt brukande av lastbilen den 5 september 1992. Utredningen i målet ger emellertid inte besked om hur L.L. fått lastbilen i sin besittning eller vad som hänt med fordonet de närmaste dagarna efter det med åtalet avsedda tillfället. Inte heller är utrett på vilket sätt M.R. fått lastbilen i sin besittning. Vid angivna förhållanden står skadan inte i ett sådant orsakssamband med L.L:s olovliga brukande som normalt krävs för att skadeståndsskyldighet skall föreligga. Fråga uppkommer då om regeln om vad som inom rättsvetenskapen brukar kallas casus mixtus cum culpa är tillämplig på ifrågavarande situation, d.v.s. om L.L. enbart på grund av att han brukat bilen olovligen kan åläggas skadeståndsansvar för skador som uppstått oberoende av hans vållande och som inte står i direkt samband med hans olovliga brukande av lastbilen.
Grunden för casus mixtus-ansvar är att den som förfogat över egendomen handlat otillåtet och att denne som besittare av egendomen haft kontrollen över den. Skälet för casus mixtus-ansvar torde vara starkare ju mera klandervärt beteende förfogaren kan läggas till last. Casus mixtus-ansvaret bortfaller inte sedan förfogaren överlåtit egendomen vidare, d.v.s. förfogaren står även ansvaret för vad som händer med egendomen sedan han överlåtit den.
I rättspraxis har casus mixtus-ansvar ansetts föreligga i bl.a. NJA 1957 s. 337, NJA 1985 s. 75 II och NJA 1985 s. 690. I dessa fall har den skadeståndsskyldige både tillgripit och brukat egendomen. Något stöd i rättspraxis för att den som endast innehaft egendomen för nyttjande bör åläggas casus mixtus-ansvar föreligger inte (jfr NJA 1961 s. 518 och Anders Agell, Festskrift till Jan Hellner, 1984, s. 58 ff).
Av utredningen i målet framgår inte annat än att L.L. brukat lastbilen endast en kort tid. Det har inte ens påståtts att L.L. tillgripit lastbilen eller förfogat över den på annat sätt som skulle kunna grunda casus mixtus-ansvar. På grund av det anförda finner hovrätten att L.L. inte kan åläggas skadeståndsskyldighet för skadorna på lastbilen.
Av dessa skäl ogillade hovrätten, med ändring av tingsrättens dom, Folksams skadeståndstalan.