lagen.nu

RH 1993:25

En alkoholpåverkad bilförare har på ett övergångsställe påkört två personer, av vilka en skadades och den andra avled. Fråga om val av påföljd och straffmätning för grovt rattfylleri och vållande till annans död.

Åklagaren yrkade vid Köpings tingsrätt ansvar å S.J. för grovt rattfylleri och vållande till annans död enligt följande: S.J. har den 29 oktober 1991 kl 17.35 fört personbil på Centrumleden i Arboga efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholhalten i hans utandningsluft under eller efter färden uppgått till 1,14 mg per liter. Brottet är grovt på grund av den höga alkoholkoncentrationen och då framförandet av fordonet inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. – S.J. har vid förandet av bilen varit oaktsam genom att då han varit alkoholpåverkad inte iaktta körbanan framför bilen och inte varit speciellt uppmärksam och försiktig då han närmat sig ett obevakat övergångsställe. Han har inte sett att två gående kvinnor begett sig ut på övergångsstället. Han har påkört dem. En har erhållit en kraftig hjärnskakning. Den andra kvinnan, A.J., född 1920, har då hon påkörts av bilen tillfogats så svåra skador att hon avlidit.

S.J. erkände gärningarna och uppgav bl. a. följande: Dagen före händelsen drack han 37 cl starksprit och den aktuella dagen öl och en del starksprit i samband med lunchen. Vid 17-tiden ringde hans hustru och bad att han skulle hämta henne och två av deras barn på parkeringen vid Domus/Hemköp, en sträcka på omkring en kilometer från hemmet. Trots att han kände sig påverkad av alkoholförtäringen tog han sin bil, en VW- buss, och körde utan problem till parkeringen, hämtade den övriga familjen och påbörjade färden hemåt. Han körde sakta på Centrumleden, omkring 25-30 km/tim. Det var inte mycket trafik i övrigt. När han närmade sig övergångsstället vid Nygatan, där det är dålig gatubelysning, såg han inga fotgängare. Inte förrän precis i kollisionsögonblicket, då det small till, märkte han att han kört på de två kvinnorna på övergångsstället. Han stannade då omedelbart.

Köpings tingsrätt (1992-03-31, lagmannen Urban Sandén samt nämndemännen Sven Söderlund, Gunvor Sharp och Ruth Johansson) fann åtalet styrkt och dömde S.J. till fängelse tre månader. Tingsrätten anförde därvid bl.a. följande.

De brott som S.J. gjort sig skyldig till är av sådan art att påföljden normalt bör bestämmas till fängelse.

Av utredningen om S.J:s personliga förhållanden, främst en personundersökning, framgår bl.a. följande. Han har anställning som planeringsingenjör och lever under ordnade förhållanden. Under en tid före den aktuella händelsen hade han haft dolda alkoholproblem; han drack i smyg under helgerna. Efter händelsen har han genom sin arbetsgivares försorg påbörjat en behandling för sitt missbruk. Den 7 november 1991 skrevs han in vid ett behandlingshem för behandling enligt den s.k. Hazeldonmodellen. Vistelsen på behandlingshemmet pågick under 34 dagar. Under ett års tid därefter kommer han att ha regelbunden kontakt med behandlingshemmet, och han har också etablerat kontakt med Anonyma Alkoholister i Arboga. Han uppger själv att han helt avhållit sig från bruk av alkohol efter den aktuella händelsen. - Personundersökaren och frivårdsmyndigheten har föreslagit att påföljden bestäms till skyddstillsyn med föreskrift om drogavvänjande behandling.

Vad som sålunda och i övrigt framkommit om S.J:s personliga förhållanden utgör enligt tingsrättens mening inte tillräckliga skäl för att välja någon annan påföljd än fängelse. Tingsrätten bestämmer fängelsestraffets längd till tre månader.

Åklagaren och S.J. fullföljde talan mot domen.

Åklagaren yrkade att S.J. skulle dömas till ett väsentligt längre fängelsestraff medan S.J. yrkade att hovrätten skulle bestämma påföljden till skyddstillsyn med föreskrift om drogavvänjande behandling. Part bestred motparts yrkande.

Svea hovrätt (1992-12-02, hovrättspresidenten Birgitta Blom, hovrättslagmannen Peter Löfmarck, t.f. hovrättassessorn Liselott Rosecrans, referent samt nämndemännen Olle Persson och Anna-Britt Nordin) ändrade på det sättet tingsrättens dom att påföljden bestämdes till fängelse sex månader. I sina domskäl anförde hovrätten följande.

I enlighet med tingsrättens i den delen inte överklagade dom skall S.J. dömas för grovt rattfylleri och vållande till annans död.

S.J. har om sina nuvarande personliga förhållanden uppgivit att han t.o.m. november 1992 gått på efterbehandling på behandlingshemmet i Lund en dag per månad, att behandlingen nu är avslutad och att han besöker Anonyma Alkoholister i Arboga en gång i veckan. Han har helt upphört att dricka alkohol. Hans förhållanden i hemmet och på arbetet är stabila.

Hovrätten anser att brotten är av mycket allvarlig art. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att vad som framkommit om S.J:s personliga förhållanden inte utgör tillräckliga skäl att välja annan påföljd än fängelse. Fängelsestraffet bör bestämmas till sex månader.

Målnummer B 1300/92

Metadata

Domstol
Svea hovrätt
Avgörandedatum
1992-12-02
Målnummer
B1300-92
Lagrum
3 kap. 7 § brottsbalken
4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott
Litteratur
Sökord
Rattfylleri
Vållande till annans död
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (1)

RH 1995:78: Påföljden för grovt rattfylleri och vållande till annans död, grovt brott, bestående i att en kraftigt berusad bilförare kört ihjäl en likaledes kraftigt berusad kamrat som frivilligt följt med på...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation