RH 1993:73
Fråga om skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst som brottspåföljd.
Åklagaren yrkade vid Borås tingsrätt ansvar å T.P. för skadegörelse och olovlig körning enligt följande gärningsbeskrivning: T.P. har vid sju olika tillfällen under tiden den 31 december 1991-den 25 augusti 1992 delvis tillsammans med annan person anlagt brand i containrar som varit uppställda på olika platser i Bollebygd, Borås kommun. T.P. som tidigare dömts för olovlig körning, har vidare utan att vara därtill berättigad den 14 augusti 1992 fört bil och den 23 oktober 1992 fört motorcykel på vägar i Bollebygd.
T.P. erkände samtliga skadegörelsebrott men gjorde gällande att brotten borde rubriceras som åverkan. Han medgav ansvar för olovlig körning.
Borås tingsrätt (1992-12-18, t.f. rådmannen Sven Martinger samt nämndemännen Kerstin Berg, Ulla Gredeby och Olof Hellström) dömde T.P. för skadegörelse och olovlig körning till fängelse 2 månader.
I domskälen anförde tingsrätten.
T.P. har berättat att anledningen till att han, ibland själv ibland i sällskap med kamrater, eldat i containrar var den fullständiga avsaknaden av att ha något att göra. Man valde alltid containrar som var placerade på sådant sätt att spridningsrisk inte förelåg. Ibland hade han med sig bensin för att elden skulle ta sig. Det hela gav honom ingen njutning, snarare var det ett sätt att få tiden att gå.
Tingsrätten gör denna bedömning. De skadegörelsehandlingar som T.P. gjort sig skyldig till - att anlägga eld, ibland med hjälp av bensin - skall bedömas som skadegörelse och inte som det ringa brottet åverkan. Beträffande val av påföljd är följande att beakta. T.P. är född 1971. Därtill kommer att han finns antecknad i kriminalregistret under tre avsnitt, varav två från 1991 och ett från 1992. Vid samtliga tillfällen har T.P. anförtrotts kriminalvård i frihet i form av dom på skyddstillsyn. Vidare har han nu gjort sig skyldig till upprepad och relativt omfattande brottslighet. - Tingsrätten finner att påföljden för honom skall bestämmas till ett kort fängelsestraff.
T.P. vädjade mot domen och yrkade att de skadegörande gärningarna skulle bedömas som åverkan och påföljden bestämmas till böter. I andra hand hemställde han att påföljden bestämdes till skyddstillsyn eventuellt i förening med samhällstjänst.
Åklagaren bestred ändring.
Hovrätten för Västra Sverige (1993-05-03, hovrättslagmannen Staffan Levén, hovrättsrådet Bertil Josefson, referent, t.f. hovrättsassessorn Lena Kullander samt nämndemännen Erling Alsén och Doris Govik) ändrade tingsrättens dom på så sätt att hovrätten med tillämpning av 34 kap. 1 § 1 st. 1 p. brottsbalken förordnade att den T.P. genom Borås tingsrätts dom den 10 april 1991, DB 307, ådömda skyddstillsynen skulle avse även nu ifrågavarande brott, att skyddstillsynen skulle förenas med samhällstjänst sextiofem timmar, att prövotiden skulle förlängas till fem år, att T.P. på nytt skulle ställas under övervakning och att övervakningen skulle pågå till 1994-05-03. Om fängelse istället hade valts som påföljd skulle fängelse 2 månader ha ådömts.
I domskälen yttrade hovrätten.
I enlighet med tingsrättens dom har T.P. gjort sig skyldig till olovlig körning.
Hovrätten finner, i likhet med tingsrätten, att T.P. har gjort sig skyldig till de skadegörande gärningar, som upptagits i tingsrättens dom. På de skäl tingsrätten har anfört och då T.P. måste ha insett att de skador som han orsakade genom att sätta eld inte skulle bli obetydliga skall brotten bedömas som skadegörelse.
T.P. har vid upprepade tillfällen återfallit i brottslighet. På grund härav finns skäl att välja fängelse som påföljd för den aktuella brottsligheten. T.P. tillhör emellertid en grupp av yngre lagöverträdare som avses i lagen (1989:928) om samhällstjänst. Hovrätten finner därför att T.P. som förklarat sig villig att följa föreskrifter om samhällstjänst, skall meddelas förordnande att den tidigare ådömda skyddstillsynen skall omfatta även de nu aktuella brotten och att skyddstillsynen skall förenas med samhällstjänst. För den händelse fängelse hade ådömts T.P. för de nu aktuella brotten skulle straffets längd ha bestämts till två månader. Med beaktande härav bör tiden för det oavlönade arbetet bestämmas till 65 timmar. Vidare bör den med skyddstillsynen förenade prövotiden förlängas och T.P. ånyo ställas under övervakning.