RH 1994:104
Bolag har inropat fastighet på exekutiv auktion och erlagt handpenning men har inte förmått betala resterande köpeskilling vid fördelningssammanträdet. Vid ny auktion har fastigheten sålts till ett lägre pris. Därvid har handpenningen tagits i anspråk enligt 12 kap. 43 § utsökningsbalken trots invändningar från bolaget om att detta inte handlat illojalt och att en av den tidigare ägarens långivare skulle göra en oskälig vinst om hela handpenningen togs i anspråk.
Primentor Teknik AB (Primentor) inropade på exekutiv auktion en fastighet för 7 100 000 kr samt betalade därvid en handpenning om 710 000 kr. Sedan bolaget inte förmått erlägga resterande köpeskilling hölls ny auktion varvid fastigheten såldes för 6 350 000 kr.
Kronofogdemyndigheten beslutade att enligt 12 kap. 43 § utsökningsbalken ta i anspråk hela den handpenning Primentor erlagt.
Primentor överklagade beslutet till Stockholms tingsrätt med yrkande att bolaget skulle återfå hela den erlagda handpenningen och i andra hand att endast så stor del av handpenningen skulle tas i anspråk som erfordrades för att denna jämte den erhållna köpeskillingen om 6 350 000 kr skulle motsvara fastighetens marknadsvärde eller 6 500 000 kr.
Primentor anförde som grund för förstahandsyrkandet att oförmågan att erlägga resterande köpeskilling berott på att två kreditgivare svikit lämnade kreditlöften. Som grund för andrahandsyrkandet anförde bolaget att den huvudsaklige långivaren till fastighetens tidigare ägare skulle göra en oskälig vinst genom att erhålla större utdelning än fastighetens marknadsvärde.
Stockholms tingsrätt (1994-08-30, rådmannen Lars Jalvemyr) lämnade överklagandet utan bifall. Tingsrätten anförde som skäl för beslutet följande.
Enligt 12 kap. 43 § utsökningsbalken skall erlagd handpenning tas i anspråk i den mån det behövs för att sammanlagt samma belopp skall uppnås som vid den förra auktionen jämte ränta enligt 5 § räntelagen från tillträdesdagen till och med den nya tillträdesdagen och för att även förrättningskostnaderna med anledning av den nya auktionen skall täckas.
Det belopp som enligt sagda bestämmelse skall täckas uppgår till närmare 7 200 000 kr. Vid den nya auktionen erhölls en köpeskilling om 6 350 000 kr. Genom att hela den erlagda handpenningen tas i anspråk uppstår en "brist" i storleksordningen 130 000 kr.
Den förevarande situationen finns inte närmare berörd i förarbeten eller litteratur. Det i RH 1991:22 refererade avgörandet av Hovrätten för Övre Norrland har enligt tingsrättens mening inte bäring på den aktuella situationen.
Det av Primentor avgivna och av förrättningsmannen godtagna budet, 7 100 000 kr, överstiger fastighetens marknadsvärde enligt företagen värdering. Detta förhållande utgör emellertid inte något särskilt skäl att behandla inroparen förmånligt vid tillämpning av 12 kap. 43 § utsökningsbalken. Den som avger bud, som antas, svarar för att betalning i enlighet med budet kan erläggas även om budet är högre än det belopp som fastigheten värderats till. Den omständigheten att kreditgivare inte uppfyllt lämnade kreditlöften fritar honom inte från detta ansvar. Handpenningen skall således tas i anspråk.
Med hänsyn till att det belopp som skall täckas enligt ifrågavarande lagrum inte uppnås genom att hela handpenningen tas i anspråk finns inte heller skäl att jämka det ianspråktagna beloppet.
Primentor överklagade beslutet och framställde därvid samma yrkanden som vid tingsrätten.
Svea hovrätt (1994-10-11, hovrättslagmannen Kerstin Andre samt hovrättsråden Bengt Karle och Lars-Åke Olvall, referent) lämnade Primentors överklagande utan bifall och anförde i sitt beslut följande.
Primentor har till stöd för sin talan i hovrätten åberopat samma omständigheter som antecknats i tingsrättens protokoll samt därutöver bl.a. anfört: Den köpeskilling som erlades vid den första auktionen översteg klart fastighetens marknadsvärde som ligger runt 6 300 000-6 500 000 kr. Den höga köpeskillingen nåddes genom att den köpare, som den huvudsakliga långivaren till fastighetens tidigare ägare syntes föredra framför Primentor, under budgivningen kontinuerligt bjöd över Primentors bud tills en alldeles för hög köpeskilling uppnåddes. Primentor, som var i behov av att förvärva fastigheten för att där kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet med cirka 20 anställda, avgav dock det sista, högsta budet. Primentor hade vid budgivningen erhållit muntligt kreditlöfte från en tjänsteman hos Föreningsbanken samt skriftligt kreditlöfte från en engelsk långivare. Dessvärre fullföljde inte något av kreditinstituten sitt löfte, varför Primentor vid fördelningssammanträdet inte förmådde betala resterande köpeskilling. Primentor har således haft fullgoda skäl att tro sig kunna fullfölja inropet. Primentor anser att handpenningen inte bör tas i anspråk eftersom bolaget inte handlat i illojalt syfte utan haft giltiga skäl för att inte fullfölja köpet.
Hovrättens bedömning.
Som tingsrätten uttalat svarar den som vid en exekutiv auktion avger ett bud som godtas för att betalning i enlighet med budet kan erläggas. Om så inte sker skall erlagd handpenning tas i anspråk enligt 12 kap. 43 § utsökningsbalken. Den omständigheten att en kreditgivare inte uppfyller ett kreditlöfte till den som avgivit budet medför inte att betalningsskyldigheten kan bortfalla eller att denne kan undgå att handpenningen tas i anspråk om betalning inte erläggs. Detta måste anses gälla oavsett om den som avgivit budet handlat i illojalt syfte eller ej vid den exekutiva auktionen.
Omständigheterna är således sådana att förutsättningar föreligger för att ta i anspråk hela den handpenning som Primentor erlagt. Att det bud som Primentor avgivit må ha överstigit fastighetens marknadsvärde kan inte medföra en jämkning av det belopp som skall ianspråktas.