RH 1994:51
En person - som tagit hand om pengar som han känt till åtkommits vid ett rån, förvarat pengarna i en garderob och på begäran av rånaren lämnat tillbaka pengarna till denne - har ådragit sig skadeståndsansvar mot pengarnas ägare.
Vid ett rån den 25 september 1992 i Nacka kommun tillgreps drygt 5 miljoner kronor i kontanter och resecheckar ur en värdetransportbil. Pengarna har inte kunnat återställas till rätte ägaren, Första Sparbanken.
N.L. åtalades för häleri, grovt brott, bestående i att han mottagit för förvaring ca 300 000 kronor av pengarna från nyssnämnda rån trots att han insett att pengarna frånhänts annan genom brott. N.L. har därefter enligt åklagaren förvarat pengarna några dagar i sin lägenhet. N.L:s befattning med pengarna har, påstod åklagaren, varit ägnad att försvåra deras återställande. Trygg-Hansa, som övertagit bankens fordran, yrkade ersättning av N.L. med 300 000 kr.
Nacka tingsrätt (1993-06-30, rådmannen Staffan Peterson och nämndemännen Lars Fahlman, Stig Svensson, Gunilla Jakobsson, Ingrid Svenninger och Britt-Marie Nilsson) dömde N.L. för bl.a. häleri, grovt brott, bestående i att han mottagit ca 300 000 kr av pengarna från rånet och därefter förvarat pengarna några dagar i sin lägenhet. N.L. ålades också att utge skadestånd med 300 000 kr jämte ränta till Trygg-Hansa SPP, som enligt uppgift övertagit bankens anspråk mot N.L..
Tingsrätten anförde i sina domskäl bl.a. följande.
N.L. har gjort gällande i första hand, att Trygg-Hansa inte vållats någon skada. Han har berättat bl.a. följande. A. (som senare dömdes för rånet 92-09-25) bad honom utan att motivera varför ta hand om väskan. Väskan förvarade han i sin garderob i hemmet hos modern. Han kände inte till väskans innehåll mer än att den innehöll pengar. Han visste dock att pengarna kom från rånet. Han var över huvud taget inte intresserad av hur mycket det fanns i den. Han hade väskan hos sig ett par dagar varefter A. begärde att få den tillbaka.
De skäl som N.L. åberopat mot betalningsskyldighet är inte av den arten att de kan beaktas. N.L:s hantering av väskan har varit klart ägnad att försvåra för Trygg-Hansa att återfå beloppet.
N.L. överklagade domen och yrkade att Trygg-Hansas skadeståndstalan skulle ogillas.
Trygg-Hansa bestred ändring.
N.L. gjorde gällande att Trygg-Hansa inte vållats någon skada genom att han i en eller två dagar förvarade väskan med pengar.
Trygg-Hansa, som åberopade det som N.L. själv uppgivit vid tingsrätten om sin befattning med pengarna, anförde att N.L:s agerande berövat Första Sparbanken möjligheten att återfå pengarna, vilket sammantaget med rånet vållat banken skada.
Svea hovrätt (1994-03-22, hovrättslagmannen Bengt Sjögren, hovrättsrådet Rolf Dahlgren och t.f. hovrättsassessorn Anne Holm Gulati, referent) fastställde tingsrättens domslut i överklagad del.
I sina domskäl anförde hovrätten följande.
N.L. har enligt egna uppgifter tagit hand om pengar som kan känt till åtkommits vid ett rån, förvarat pengarna i en garderob och på begäran av rånaren lämnat tillbaka pengarna till denne. Syftet med arrangemanget har uppenbarligen varit att förhindra att pengarna påträffades hos rånaren.
N.L:s befattning med de tillgripna pengarna har i så hög grad ökat risken för slutlig förlust att han därigenom medverkat till att Första Sparbanken berövats möjligheten att återfå pengarna. Han har på så sätt ådragit sig skadeståndsansvar mot banken. Om yrkat belopp och ränta råder inte tvist. Tingsrättens domslut skall således fastställas i överklagad del.