lagen.nu

RH 1994:57

En borgensman som påstått att en annan förfalskat hans namnteckning har dömts för falsk tillvitelse men inte samtidigt för förnekande av underskrift.

Åklagaren yrkade vid Stockholms tingsrätt ansvar å G.R. för falsk tillvitelse och förnekande av underskrift, varvid åklagaren anförde: G.R. har någon gång under 1984 i ett skuldebrev tecknat sig som borgensman för ett lån från Första Sparbanken till A.S.. G.R. har den 13 maj 1992 till polismyndigheten i Stockholm sanningslöst anmält att A.S. i skuldebrevet förfalskat G.R:s namnteckning och har i samband därmed förnekat att han själv skrivit sitt namn.

G.R. erkände gärningen.

Stockholms tingsrätt (1994-01-26, rådmannen Eric Essen samt nämndemännen Göran Bernhardson, Kerstin Helmerson och Marina Werdin) fann åtalet styrkt och dömde G.R. enligt 15 kap. 7 § och 13 § brottsbalken för falsk tillvitelse och förnekande av underskrift till villkorlig dom och böter.

G.R. överklagade domen och yrkade att bötesstraffet skulle sättas ned.

Åklagaren bestred ändring.

Svea hovrätt (1994-04-26, hovrättslagmannen Rolf Holmquist, hovrättsrådet Olof Bremberg, referent, t.f. hovrättsassessorn Ulla Gustavsson samt nämndemännen Kjell Fransson och Maj-Britt Litton) ändrade på det sättet tingsrättens dom att hovrätten dömde G.R. enbart för falsk tillvitelse enligt 15 kap. 7 § brottsbalken till villkorlig dom och ett lägre bötesstraff.

I domskälen anförde hovrätten:

Om bakgrunden till gärningen har G.R. uppgivit följande. A.S. hade år 1984 förfalskat G.R:s namnteckning på en borgensförbindelse på ett lån i Östra Sörmlands sparbank. G.R. gjorde polisanmälan men fick inga besked om vad denna resulterat i. För att påskynda utredningen gjorde han en ny anmälan mot A.S. gällande den i målet aktuella borgensförbindelsen för ett lån i Första Sparbanken. Hans tanke var att sedan han "fått fart" på polisen återta den senare anmälan. Han gjorde så sedan han fått veta att den första anmälan avskrivits eftersom brottet var preskriberat. Han vidgår att han själv skrivit under den i målet aktuella borgensförbindelsen.

Oavsett vilka bevekelsegrunder som G.R. har haft för sitt handlande har han genom att sanningslöst påstå att A.S. förfalskat hans namnteckning på borgensförbindelsen för lånet i Första Sparbanken tillvitat denne en brottslig gärning. G.R. har härigenom som tingsrätten funnit gjort sig skyldig till falsk tillvitelse. Brottet kan inte bedömas som ringa.

I påståendet att någon annan skrivit hans namnteckning ligger samtidigt ett förnekande från G.R:s sida av hans egen underskrift. Det brott som han härigenom också gjort sig skyldig till - förnekande av underskrift - måste anses subsidiärt till den falska tillvitelsen och bör inte föranleda särskilt ansvar.

Målnummer B 524/94

Metadata

Domstol
Svea hovrätt
Avgörandedatum
1994-04-26
Målnummer
B524-94
Lagrum
15 kap. 7 § och 13 § brottsbalken
Litteratur
Sökord
Brottskonkurrens
Falsk tillvitelse
Förnekande av underskrift
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation