lagen.nu

RH 1994:68

Fråga om leasegivares ansvar gentemot en leasetagare för ett rådighetsfel bestående i en utebliven registrering av brukare till ett fordon vilket fått till följd att fordonet inte kunde tagas i bruk vid avtalsperiodens början.

Finans Aktiebolaget Biljonen (Biljonen) yrkade förpliktande för Narvespeed Aktiebolag (Narvespeed) att utge 98 614 kr jämte ränta avseende leasingavgifter. Narvespeed bestred yrkandena men vitsordade beloppens skälighet.

Följande var ostridigt mellan parterna. I slutet av februari 1992 träffades mellan parterna ett leasingavtal, avseende en lastbil med regnr. NHL 182. Leasegivare var Biljonen och leasetagare Narvespeed. Bilen hade tidigare leasats av ett bolag som liksom Narvespeed kontrollerats av B.N.. Kort före bolagets konkurs i november 1991 hade B.N. låtit avregistrera fordonet. Biljonen sade upp det tidigare leasingavtalet den 27 november 1991. Fordonet kom emellertid att kvarbli i Tranås, under uppsikt av B.N.. Narvespeed leveransgodkände fordonet den 26 februari 1992. Avtalet skulle löpa från den 1 mars 1992. En registrerad brukare äger rätt att inregistrera och avregistrera ett fordon. Det är emellertid enbart ägaren som äger rätt att ändra registreringen av brukare. Det ålåg Biljonen att tillse att Narvespeed registrerades som brukare. I ett brev daterat den 27 mars 1992 meddelade Narvespeed att bolaget önskade häva leasingavtalet på grund av att bolaget inte inregistrerats som brukare och därmed inte haft möjlighet att nyttja fordonet. De av Biljonen insända registreringshandlingarna inkom till bilregistret dels den 31 mars 1992 och dels den 3 april 1992.

Eksjö tingsrätt (1993-10-29, tingsfiskalen Jonas Ardhe) biföll käromålet och yttrade i sina domskäl bl.a. följande.

Biljonen har till utveckling av sin talan anfört bl.a: På grund av Narvespeeds betalningsdröjsmål uppsades avtalet den 16 februari 1992. Yrkandet stöds på leasingavtalet. Allt som har hänt med fordonet har B.N. känt till. Sedan en leasetagare registrerats som brukare sker all korrespondens angående fordonet med denne. Biljonen har inte ägt kännedom om att fordonet var avställt vid avtalets undertecknande. Narvespeed har inte haft rätt att häva avtalet.

Narvespeed har till utveckling av sin talan anfört bl.a: Lastbilen avregistrerades en vecka före den tidigare leasetagarens konkurs för att spara pengar. Vid ett möte i slutet av februari 1992 mellan B.N. och G.C., säljare hos Biljonen, kom man överens om att lastbilen senast den 1 mars 1992 skulle vara registrerad på Narvespeed och först då skulle leasingavgifter erläggas. Narvespeed har ägt rätt att häva avtalet dels på grund av att Biljonen inte fullgjort sitt åtagande att registrera fordonet på Narvespeed till den 1 mars 1992 och dels på grund av att lastbilen inte varit i brukbart skick då kilometerskatt inte var erlagd och då godkänd kilometerräknare saknats. Under den tid som fordonet varit avställt har Narvespeed varit förhindrat att använda fordonet. Detta framgår av 36-37 §§ bilregisterkungörelsen. Enligt grunderna för 22 § respektive 25 § köplagen har Narvespeed ägt rätt att häva avtalet då Biljonens dröjsmål med att skicka in registreringen varit av väsentlig betydelse för Narvespeed.

Förhör under sanningsförsäkran ägde rum med B.N. och vittnesförhör med G.C.. Viss skriftlig bevisning åberopades.

B.N. berättade under förhöret att han talat om för G.C. att lastbilen var avställd samt att han vid ett flertal tillfällen under mars månad ringt och påpekat detta för Biljonen.

G.C. berättade under vittnesförhöret att han inte minns huruvida någon diskussion förekom beträffande frågan om fordonet var avställt, att det dock kan ha varit så att han i februari fick veta att fordonet var avställt samt att han inte hade någon kontakt med B.N. förrän han emottog hävningsförklaringen.

Tingsrätten gjorde följande bedömning beträffande frågan om den uteblivna registreringen av Narvespeed som brukare: I målet har Narvespeed som grund för hävning anfört att fordonet inte registrerats på bolaget. Denna omständighet utgör dröjsmål som varit av väsentlig betydelse för Narvespeed. Tingsrätten utgår vid sin bedömning från att Narvespeed varit förhindrat att använda fordonet i trafik då det ännu var avställt. Vid leasingavtalets undertecknande hade Narvespeed ett stort engagemang. På grund av den sena registreringen gick anställda i Narvespeed sysslolösa och det blev därför nödvändigt att hyra ett annat fordon. Samtliga dessa omständigheter talar för att den sena registreringen objektivt sett varit av väsentlig betydelse för Narvespeed. För att hävningsrätt skall föreligga krävs dock att Biljonen insett eller bort inse att dröjsmålet var av väsentlig betydelse för Narvespeed. Narvespeed har påstått att bolaget telefonledes vid ett antal tillfällen påmint Biljonen om registreringen. I denna del står ord emot ord. Med hänsyn härtill och då Narvespeed enligt leasingavtalet haft att skriftligen reklamera fel eller brist, kan Narvespeed inte anses ha styrkt sitt påstående om reklamation per telefon. Inte heller är omständigheterna vid leasingavtalets slutande sådana att Biljonen insett eller bort inse att senare uppstått dröjsmål varit av väsentlig betydelse för Narvespeed. Någon rätt att häva avtalet har inte förelegat. På grund härav skall käromålet bifallas.

Narvespeed överklagade tingsrättens dom och yrkade att Biljonens talan skulle ogillas. Biljonen bestred ändring.

Göta hovrätt (1994-05-25, hovrättslagmannen Sven Larsson, hovrättsrådet Klas Mogren och t.f. hovrättsassessorn Lena Grunditz, referent) fastställde tingsrättens dom samt anförde i domskälen bl.a: Som rättslig grund för sin talan i hovrätten har Narvespeed angett följande. Narvespeeds rätt att häva leasingavtalet grundas i första hand på att Biljonen varit i dröjsmål med avlämnandet av fordonet i och med att Biljonen inte fullgjort sitt åtagande att inge erforderliga handlingar till bilregistret. Dröjsmålet har varit av väsentlig betydelse för Narvespeed. Narvespeed har muntligen påtalat den uteblivna registreringen av fordonet vilket dock inte varit nödvändigt eftersom någon skyldighet att reklamera inte föreligger vid dröjsmål. I andra hand görs gällande att Narvespeed ägt rätt att häva avtalet eftersom fordonet varit behäftat med ett rådighetsfel i och med att Narvespeed på grund av föreskrifterna i bilregisterkungörelsen inte kunnat bruka lastbilen så länge den varit avställd. Även om felet varit väsentligt och Narvespeed reklamerat så finns inget krav på väsentlighet eller reklamation vid denna typ av fel.

Biljonen har som grund för sitt bestridande angett följande: Parterna har träffat ett leasingavtal. Narvespeed har inte haft rätt att häva avtalet. Bolaget har inte varit i dröjsmål eftersom Narvespeed faktiskt haft fordonet i sin besittning. Biljonen har inte känt till att fordonet var avregistrerat och att det därmed förelåg hinder för att bruka lastbilen. Eftersom Narvespeed vid avtalstillfället känt till att bilen var avregistrerad är det heller inte fråga om ett rådighetsfel.

B.N. och G.C. har hörts på nytt i hovrätten.

I målet har framkommit att lastbilen var i Narvespeeds besittning när avtalet började löpa. Den omständigheten att Narvespeed inte registrerats som brukare kan inte anses innebära att Biljonen var i dröjsmål på sätt Narvespeed gjort gällande.

Enligt bilregisterkungörelsen måste en lastbil av ifrågavarande typ vara inregistrerad för att få brukas. Lastbilen blev inregistrerad först i början av april. Eftersom Narvespeed på grund av föreskrifter i bilregisterkungörelsen inte kunnat förfoga över bilen på sätt bolaget kunnat förutsätta vid avtalets slutande föreligger ett rådighetsfel.

Lagregler om leasing saknas. I avsaknad av sådana regler får de regler som anses gälla om rådighetsfel vid köp anses analogiskt tillämpliga. I de fall en köpare på grund av föreskrift i lag eller annan författning eller genom beslut av myndighet inte kan utnyttja den köpta egendomen på sätt han avsett bör allmänna köprättsliga grundsatser anses tillämpliga. Vid rådighetsfel anses köprättsligt att säljaren ansvarar för att godset inte är behäftat med rådighetsinskränkningar ifall han uttryckligen utfäst det eller genom sitt uppträdande gett köparen direkt anledning anta att ingen inskränkning i rådigheten fanns. Dessutom får en säljare i princip anses ansvara för rådighetsfel om han känt till inskränkningen men underlåtit att upplysa köparen om den. En köpare likväl som en säljare bör känna till de författningsbestämmelser som påverkar hans tänkta användning, varför hinder som är generella och som framgår direkt av författningsbestämmelser normalt inte torde medföra ansvar för säljaren, om han inte lämnat en garanti.

Det har i målet inte framkommit annat än att bilen för det fall den inte varit avregistrerad, kunnat brukas utan att Narvespeed registrerats som brukare. Det har genom det mellan parterna träffade avtalet ålegat Biljonen att till bilregistret insända erforderliga registreringshandlingar så att Narvespeed registrerades som brukare. B.N. har i hovrätten uppgett att han upplyst G.C. om att bilen var avställd samt att G.C. i vart fall måste ha sett att bilen saknade kontrollmärke när han förevisades bilen i samband med att avtalet ingicks. Narvespeed har vidare gjort gällande att Biljonen på grund av den tidigare leasetagarens konkurs måste ha förstått att lastbilen var avregistrerad. G.C. har i hovrätten sagt att han inte kan minnas att han skulle ha fått någon upplysning om att bilen var avregistrerad. Hovrätten finner att det inte visats att Biljonen haft vetskap om den föreliggande rådighetsinskränkningen, dvs. att bilen vid avtalets slutande var avregistrerad. Narvespeed har varit den av kontrahenterna som känt till att det förelegat ett hinder i möjligheten att nyttja lastbilen fram till dess att bilen åter kunde inregistreras. Hindret har varit av generell karaktär och en direkt följd av en författningsbestämmelse. Skäl föreligger därför att låta Narvespeed svara för att frågan om inregistrering inte diskuterades mellan parterna vid avtalsslutet. På grund härav har Narvespeed inte ägt rätt att häva avtalet. Tingsrättens dom skall därför fastställas.

Målnummer T 703/93

Metadata

Domstol
Göta hovrätt
Avgörandedatum
1994-05-25
Målnummer
T703-93
Lagrum
22 §, 25 § och 29 § köplagen
Rättsfall
NJA 1991 s. 808
Litteratur
Hellner, Speciell avtalsrätt I, Köprätt, 1982, s. 200 ff
Hellner- Ramberg, Speciell avtalsrätt I, Köprätt, 2:a uppl., 1991, s. 170
Håstad, Den nya köprätten, 1993, s. 132 ff
Rodhe, Lärobok i obligationsrätt, 6:e uppl., 1986, s. 108.
Sökord
Leasing
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation