RH 1995:189

Brottsrubricering, straffmätning och påföljd i mål om rattfylleri. - Referat nr 35 av totalt 74 hovrättsdomar som meddelats under år 1995 (referat RH 1995:155-228). Domarna har antingen vunnit laga kraft eller också har prövningstillstånd inte meddelats. I referaten har angivits den gärning som funnits styrkt, hovrättens rubricering och den av den av hovrätten bestämda påföljden samt de skäl som anförts. Skiljaktiga meningar har inte redovisats.

Gärning: B.H. har den 20 juli 1994 omkring kl 20.30 fört personbil på Änggatan i Kisa inom Kinda kommun efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans utandningsluft efter färden uppgått till 1,16 milligram per liter.

Personliga förhållanden: Av yttrande från frivårdsmyndigheten framgår att B.H. under kortare perioder, i samband med livskriser, har överkonsumerat alkohol. I dagsläget medicinerar B.H. med antabus och han lämnar blodprov för fastställande av leverstatus. Då B.H. enligt egen uppgift lever under relativt ordnade sociala förhållanden och övervakarbehov inte synes föreligga har frivårdsmyndigheten funnit att hinder för ett fängelsestraff inte föreligger. - Av ett läkarintyg utfärdat av distriktsläkaren B.T. framgår bl.a. följande: Han har kännedom om B.H. sedan 1988. B.H. har under en period i slutet av 1980-talet missbrukat alkohol. B.T. har från november 1994 haft regelbunden kontakt med B.H.. Anledningen till kontakten har varit att B.H. åter under en period har missbrukat alkohol. B.H. hämtar från och med den 7 november 1994 regelbundet antabus och han blåser i alkotest. Det senare har varit utan anmärkning.

Yrkande i hovrätten: skyddstillsyn eller, i andra hand, straffnedsättning.

Rubricering: grovt rattfylleri (4 a § 1 p och 3 p trafikbrottslagen).

Påföljd: fängelse två månader.

Skäl: (Tingsrätten: Grovt rattfylleri är ett s.k. artbrott, vilket innebär att det vid val av påföljd krävs särskilda skäl för att annan påföljd än fängelse skall komma i fråga. I förarbetena till aktuellt lagrum har departementschefen i den allmänna motiveringen uttalat bland annat att det inte endast är brottets art som är av betydelse för valet av påföljd. Av vikt är också om det i det enskilda fallet finns omständigheter som anges i 29 kap. 5 § och 30 kap. 9 § andra stycket brottsbalken, däribland sådana situationer där en påtaglig förbättring har skett av den tilltalades personliga eller sociala situation eller där han undergår behandling för sitt missbruk. (Regeringens proposition 1989/90:2 , s. 41 och 1993/94:44 s. 35 och 36). De omständigheter som framförts i målet är inte sådana att de kan anses utgöra särskilda skäl att välja skyddstillsyn framför fängelse. B.H. kan inte, oaktat han tidigare är ostraffad, undgå ett fängelsestraff. - Nu aktuell gärning måste anses allvarlig då utredningen i målet visar att B.H. under färden dels haft en hög alkoholkoncentration i utandningsluften, dels kört av vägen och kolliderat med ett kabelskåp och ett fruktträd. Det har inte framkommit något som visar annat än att B.H. genom sitt körsätt har orsakat olyckan. Med hänsyn härtill och då körningen bland annat har ägt rum i ett villaområde skall fängelsestraffet bestämmas till två månader.) Hovrätten fastställer tingsrättens dom.