RH 1995:218
Brottsrubricering, straffmätning och påföljd i mål om rattfylleri. - Referat nr 64 av totalt 74 hovrättsdomar som meddelats under år 1995 (referat RH 1995:155-228). Domarna har antingen vunnit laga kraft eller också har prövningstillstånd inte meddelats. I referaten har angivits den gärning som funnits styrkt, hovrättens rubricering och den av den av hovrätten bestämda påföljden samt de skäl som anförts. Skiljaktiga meningar har inte redovisats.
Gärning: R.J. har den 31 oktober 1994 fört en personbil på Stockholmsvägen-Klockartorpsgatan i Västerås efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hennes utandningsluft under eller efter körningen uppgick till 0,83 milligram per liter.
Yrkande i hovrätten: skyddstillsyn.
Rubricering: grovt rattfylleri (4 a § 1 p trafikbrottslagen).
Påföljd: skyddstillsyn med skyldighet att följa de föreskrifter rörande alkoholavvänjande behandling och psykologkontakt som frivårdsmyndigheten beslutar om.
Skäl: Grovt rattfylleri är ett brott av den arten att påföljden normalt skall bestämmas till fängelse. Enligt 30 kap. 4 § 1 st brottsbalken skall dock särskilt avseende fästas vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Fråga är om det i förevarande fall föreligger tillräckliga skäl för att döma R.J. till en icke frihetsberövande påföljd. - Angående R.J:s personliga förhållanden har framkommit bl.a. följande. R.J. har tidigare behandlats på psykiatrisk klinik på grund av depressivitet och har periodvis överkonsumerat alkohol i svåra situationer, för vilket hon har behandlats. Enligt det i målet åberopade läkarintyget begick hon den nu aktuella gärningen under svår själsstress. Av läkarintyget framgår vidare att hon har nedsatt förmåga att hantera akuta stressituationer. Den psykologbehandling hon för närvarande undergår har lett till en positiv utveckling och enligt utsago dricker hon inte längre alkohol. Hon har fast anställning som sjuksköterska och har under år 1995 inte haft någon sjukfrånvaro. - Enligt 30 kap. 9 § 2 st 1 brottsbalken kan som särskilt skäl för att döma till skyddstillsyn beaktas om en påtaglig förbättring har skett av den tilltalades personliga eller sociala situation i något hänseende som kan antas ha haft samband med hans brottslighet. Som framgår av utredningen i målet har den psykologbehandling som R.J. genomgått lett till en påtaglig förbättring av såväl hennes personliga som sociala situation. Med hänsyn till detta och till omständigheterna kring brottet finner hovrätten vid en samlad bedömning att det föreligger tillräckliga skäl för att bestämma påföljden till skyddstillsyn. Skyddstillsynen skall förenas med särskilda föreskrifter om alkoholavvänjande behandling och psykologkontakt.