RH 1995:69
Yrkande om föreläggande för kärande att ställa säkerhet enligt 1 och 3 §§ lagen (1980:307) om skyldighet för utländsk kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader har bifallits. I beslutet har tingsrätten också tagit ställning till i vilken form och till vilket belopp säkerhet skulle ställas och därvid bestämt ett lägre belopp än det yrkade. Särskild talan mot beslutet har ansetts få föras.
Supra Corporation (Supra), med säte i USA, instämde i augusti 1994 PINNACLE SALES INTERNATIONAL Aktiebolag (PSI) till Göteborgs tingsrätt med yrkande om förpliktande för PSI att till Supra utge 547 712 US Dollars, eller motvärdet därtill i svensk valuta, jämte ränta. I skrivelser till tingsrätten hemställde PSI därefter, med stöd av lagen om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, om föreläggande för Supra att ställa säkerhet för PSI:s rättegångskostnader. PSI uppgav därvid att man inte kunde godkänna en säkerhet på ett lägre belopp än 500 000 kr. Supra medgav att ställa säkerhet i form av bankgaranti utfärdad av svensk bank till ett belopp av 100 000 kr.
Göteborgs tingsrätt (1994-12-12, rådman Carl Jesperson) förelade Supra att inom 14 dagar från delfåendet av föreläggandet ställa säkerhet för PSI:s beräknade rättegångskostnader i form av en av svensk bank utfärdad bankgaranti på 300 000 kr, vid äventyr att Supras talan kunde komma att avvisas.
PSI överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle undanröja tingsrättens beslut och återförvisa frågan om ställande av säkerhet till tingsrätten, i andra hand förelägga Supra att ställa säkerhet för PSI:s rättegångskostnader med 500 000 kr.
Till stöd för sin talan anförde PSI bl.a.: Det kan ifrågasättas om tingsrättens beslut att förelägga Supra att ställa en viss närmare angiven säkerhet står i överensstämmelse med 1 och 3 §§ lagen om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader. Om tingsrättens prövning av säkerheten rätteligen skall ske först efter det att säkerhet ställts, synes tingsrättens beslut böra undanröjas.
Supra bestred ändring.
Hovrätten för Västra Sverige (1995-02-06, hovrättsråden Ann-Christine Persson, Ola Olsson och Bengt von Reis, referent) avslog överklagandet, dock att hovrätten bestämde den tid, inom vilken den av tingsrätten bestämda säkerheten skulle ställas, till tio dagar efter det att hovrättens beslut vunnit laga kraft.
I skälen för beslutet anförde hovrätten:
Ett beslut, varigenom någon föreläggs att ställa säkerhet får inte överklagas särskilt utan först i samband med överklagande av beslut, varigenom föreläggandet tillämpas. Tingsrätten har i sitt beslut emellertid också tagit ställning till i vilken form och till vilket belopp säkerhet skall ställas, varvid tingsrätten bestämt ett belopp, lägre än det av PSI yrkade. Ett sådant beslut får i förevarande sammanhang anses jämställt med ett beslut, varigenom en invändning om rättegångshinder ogillats. Vid sådant förhållande och då tingsrätten förordnat att beslutet fick överklagas särskilt har PSI haft rätt att redan nu påkalla hovrättens prövning av beslutet (jfr NJA 1977 s. 349).
Hovrätten finner, vid en sålunda företagen prövning, ej skäl att undanröja tingsrättens beslut. Anledning saknas att frångå vad tingsrätten bestämt i fråga om säkerhetens storlek.