• NJA 1996 s. 668:Det utgör en enligt Romfördraget förbjuden diskriminering att av en kärande från annan EU-stat begära säkerhet för rättegångskostnader när motsvarande krav inte ställs på inhemsk kärande, om yrkandet i målet har samband med utövande av en frihet som garanteras av EG-rätten. Förhandsavgörande av EG-domstolen.
• NJA 2016 s. 587:En kärande med hemvist i Sverige kan inte åläggas att ställa säkerhet för rättegångskostnader, även om talan skulle avse ett anspråk bakom vilket det finns en intressent som i sig hade varit skyldig att ställa säkerhet.
• RH 2011:51:Begreppet ”utländsk medborgare” i 1 § lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader har ansetts inte omfatta den som vid sidan av ett utländskt medborgarskap även har svenskt medborgarskap.
• RH 1995:69:Yrkande om föreläggande för kärande att ställa säkerhet enligt 1 och 3 §§ lagen (1980:307) om skyldighet för utländsk kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader har bifallits. I beslutet har tingsrätten också tagit ställning till i vilken form och till vilket belopp säkerhet skulle ställas och därvid bestämt ett lägre belopp än det yrkade. Särskild talan mot beslutet har ansetts få föras.
• NJA 2014 s. 669:När rätten prövar en utländsk kärandes säkerhet för svarandens rättegångskostnader bör hänsyn tas till alla faktorer som är relevanta för bedömningen av vilka kostnader som svaranden kan antas få ersatta. En tidsbegränsad bankgaranti kan normalt inte godtas. Det krav på säkerhet som har ställts har inte ansetts stå i strid med kärandens rätt till domstolsprövning enligt Europakonventionen.
• RH 2014:50:En utländsk juridisk person har förelagts att ställa säkerhet för rättegångskostnader i mål om verkställighet av utländsk skiljedom.
• RH 2010:72:En utländsk juridisk person, som enligt lagen om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skulle vara skyldig att ställa sådan säkerhet, väckte tillsammans med en person som inte hade denna skyldighet talan mot en svensk juridisk person. Fråga om den omständigheten att det mellan de två kärandena rådde nödvändig processgemenskap medförde att den utländska juridiska personen inte var skyldig att ställa säkerhet.

Prop. 2015/16:178: Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningen till lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter tas bort från förteckningen i första stycket 2.

I paragrafen regleras att säkerhet för rättegångskostnader inte behöver ställas av utländska kärande i vissa typer av mål och ärenden i mark- och miljödomstolen, bl.a. enligt lagen om vissa torvfyndigheter. Enligt den senare lagen är det mål om ersättning för expropriativa ...

Prop. 2011/12:54: Paragrafen innehåller bestämmelser om att säkerhet inte behöver ställas i mål och ärenden vid mark- och miljödomstol enligt bl.a. lagen (1987:11) om exploateringssamverkan. Paragrafen ändras till följd av att lagen om exploateringssamverkan upphävs.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

• RH 1995:69:Yrkande om föreläggande för kärande att ställa säkerhet enligt 1 och 3 §§ lagen (1980:307) om skyldighet för utländsk kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader har bifallits. I beslutet har tingsrätten också tagit ställning till i vilken form och till vilket belopp säkerhet skulle ställas och därvid bestämt ett lägre belopp än det yrkade. Särskild talan mot beslutet har ansetts få föras.
• NJA 2014 s. 669:När rätten prövar en utländsk kärandes säkerhet för svarandens rättegångskostnader bör hänsyn tas till alla faktorer som är relevanta för bedömningen av vilka kostnader som svaranden kan antas få ersatta. En tidsbegränsad bankgaranti kan normalt inte godtas. Det krav på säkerhet som har ställts har inte ansetts stå i strid med kärandens rätt till domstolsprövning enligt Europakonventionen.
• PMÖD 2017:10:Två utländska kärande har vid talans väckande i Patent- och marknadsdomstolen ställt en gemensam säkerhet för två svarandes rättegångskostnader. En gemensam säkerhet för flera svarande har ansetts komma i fråga endast om säkerheten med särskilt bred marginal kan förväntas täcka de rättegångs-kostnader som käranden kan bli skyldig att betala och säkerheten dessutom är av sådan karaktär att den kan tas i anspråk av svarandena oberoende av varandra. Patent- och marknads-överdomstolen har inte ansett sig ha laglig möjlighet att ge kärandena tillfälle att komplettera den ställda säkerheten innan frågan om avvisning prövas. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att den i målet ställda säkerheten visserligen var sådan att den kunde tas i anspråk av kärandena var för sig, men att den beloppsmässigt inte hade den särskilt breda marginal som krävs i den aktuella situationen. Kärandenas talan i Patent- och marknadsdomstolen har därför avvisats.

• RH 2015:17:Klander av skiljedom. Fråga om när svaranden har att framställa en invändning om att käranden efter den i 34 § tredje stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande föreskrivna klanderfristens utgång har åberopat en ny klandergrund till stöd för sin talan.
• PMÖD 2017:10:Två utländska kärande har vid talans väckande i Patent- och marknadsdomstolen ställt en gemensam säkerhet för två svarandes rättegångskostnader. En gemensam säkerhet för flera svarande har ansetts komma i fråga endast om säkerheten med särskilt bred marginal kan förväntas täcka de rättegångs-kostnader som käranden kan bli skyldig att betala och säkerheten dessutom är av sådan karaktär att den kan tas i anspråk av svarandena oberoende av varandra. Patent- och marknads-överdomstolen har inte ansett sig ha laglig möjlighet att ge kärandena tillfälle att komplettera den ställda säkerheten innan frågan om avvisning prövas. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att den i målet ställda säkerheten visserligen var sådan att den kunde tas i anspråk av kärandena var för sig, men att den beloppsmässigt inte hade den särskilt breda marginal som krävs i den aktuella situationen. Kärandenas talan i Patent- och marknadsdomstolen har därför avvisats.

• RH 2010:72:En utländsk juridisk person, som enligt lagen om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skulle vara skyldig att ställa sådan säkerhet, väckte tillsammans med en person som inte hade denna skyldighet talan mot en svensk juridisk person. Fråga om den omständigheten att det mellan de två kärandena rådde nödvändig processgemenskap medförde att den utländska juridiska personen inte var skyldig att ställa säkerhet.