RH 1995:7
Talan har väckts om skadestånd i följd av trafik med motordrivet fordon. Tingsrättens underlåtenhet att underrätta försäkringsanstalt därom har ansetts utgöra rättegångsfel som kunnat avhjälpas i hovrätten.
Vid tingsrätten yrkade åklagaren att M.H. skulle fällas till ansvar för vållande till kroppsskada och vårdslöshet i trafik. Målsäganden yrkade skadestånd med drygt 50 000 kr varav 46 000 kr för sveda och värk. M.H. förnekade brott och bestred skadeståndsskyldighet. Han vitsordade såsom skäligt i och för sig bl.a. 3 000 kr för sveda och värk.
Stockholms tingsrätt (1994-09-14, rådmannen Richard Schreuder) dömde M.H. i enlighet med åtalet och bestämde påföljden till dagsböter samt förpliktade M.H. att utge skadestånd till målsäganden med drygt 19 000 kr varav 15 000 kr för sveda och värk.
M.H. yrkade i hovrätten att han skulle frikännas och befrias från skadeståndsskyldighet. Han yrkade dessutom att hovrätten skulle undanröja tingsrättens dom i skadeståndsdelen och visa målet åter till tingsrätten för erforderlig behandling. Till stöd för yrkandet om undanröjande anförde M.H. bl.a. att tingsrätten begått fel vid handläggningen genom att inte lämna underrättelse enligt 17 § trafikförsäkringsförordningen till myndighet som företräder staten; skadan hade uppkommit när M.H.. förde ett fordon som tillhörde staten.
Svea hovrätt (1995-01-26, hovrättslagmannen Erik Tersmeden, hovrättsrådet Anders Holmstrand och t.f. hovrättsassessorn Liselott Rosecrans, referent) lämnade M.H:s yrkande om undanröjande av tingsrättens dom utan bifall.
I sina skäl upptog hovrätten: Enligt 17 § trafikförsäkringsförordningen skall, om talan om skadestånd i följd av trafik med motordrivet fordon väcks, domstolen i god tid före huvudförhandlingen i målet lämna underrättelse därom till den försäkringsanstalt som har meddelat trafikförsäkring för fordonet eller, om fordonet tillhör staten, till den myndighet som därvid företräder staten. Staten företräds i sådana frågor av Kammarkollegiet.
Av tingsrättens akt kan inte utläsas att underrättelse enligt 17 § trafikförsäkringsförordningen lämnats. Särskilt med beaktande av den roll som enligt trafikskadelagen har lagts på försäkringsanstalterna vid reglering av trafikskadeersättning finner hovrätten att tingsrättens underlåtenhet får anses utgöra rättegångsfel. Felet synes emellertid inte ha inverkat på målets utgång i vidare mån än att det i vart fall utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i hovrätten. Härtill kommer att Kammarkollegiet inte är betaget sin rätt att intervenera i hovrätten.