RH 1996:13
Omprövning enligt 28 § skuldsaneringslagen. Fråga om omprövningen även kan omfatta nedskrivningsprocenten.
Den 5 april 1995 beviljade Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus län J.Ö. skuldsanering. Genom beslutet förpliktades J.Ö. att under en tid av fem år betala 4 885 kr per månad till sina borgenärer.
Sedan J.Ö. på grund av förändrade inkomstförhållanden begärt omprövning av skuldsaneringen och gjort gällande att hans betalningsförmåga nedgått så att han endast kunde betala 1 063 kr per månad, ändrade tingsrätten genom beslut den 21 juni 1995 kronofogdemyndighetens beslut på så sätt att löptiden för betalningsplanen förlängdes till åtta år och det månatliga avbetalningsbeloppet sattes ned till 3 050 kr. Som skäl för beslutet anförde tingsrätten att J.Ö. vid kronofogdemyndighetens beslut inte kunnat förutse att hans ekonomiska förhållanden skulle komma att ändras märkbart till det sämre och att det inte längre framstod som realistiskt att kräva att J.Ö. skulle fullfölja betalningarna enligt den ursprungliga betalningsplanen.
J.Ö. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle fastställa avbetalningsbeloppet till 1 063 kr per månad och bestämma betalningstiden till fem år från den 30 april 1995; dock att beloppet den dagen skulle uppgå till av honom redan erlagda 4 885 kr och för ettvart av betalningstillfällena i maj, juni, juli och augusti sättas till 0 kr. Han anförde bl.a.: Tingsrätten har inte ansett sig kunna ändra det sammanlagda belopp som han genom skuldsaneringen skall betala till sina borgenärer. För närvarande uppgår hans betalningsförmåga till 1 063 kr per månad och han har ingen möjlighet att betala de av tingsrätten fastställda avbetalningsbeloppen. Om inte det totala avbetalningsbeloppet kan ändras så borde betalningstiden med beaktande av hans betalningsförmåga bli 23 år, vilket är orimligt .
Av J.Ö:s åtta motparter bestred fyra ändring medan övriga inte gjorde något bestämt ställningstagande till ändringsyrkandet.
Hovrätten inhämtade yttrande från Riksskatteverket.
Hovrätten för Västra Sverige (1996-01-19, hovrättslagmannen Staffan Leven, hovrättsrådet Lennart Morard, referent, och tf. hovrättsassessorn Klas Johansson) ändrade betalningsplanen för J.Ö:s skuldsanering på så sätt att betalningsbeloppet nedsattes till 1 063 kr per månad och löptiden bestämdes till fem år.
I skälen för beslutet anförde hovrätten:
Enligt 28 § skuldsaneringslagen (1994:334) kan rätten på ansökan av gäldenären ändra ett beslut i en fråga som avses i 8 § första stycket 3. om det efter beslutet om skuldsanering har inträffat omständigheter som inte då kunnat förutses eller om det finns synnerliga skäl. I det sistnämnda lagrummet anges att vid en skuldsanering skall bestämmas en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje borgenärs fordran skall betalas. I 8 § fjärde stycket anges att betalningsplanen skall löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en längre eller kortare tid.
Av motiven till skuldsaneringslagen (prop. 1993/94:123 s. 172 f och 233 f) framgår bl.a.: I situationer där gäldenären på grund av nya oförutsedda omständigheter, t.ex. förändringar av inte obetydligt slag i hans ekonomiska situation, inte längre har förmåga att fullfölja sina åligganden enligt beslutet om skuldsanering, kan det komma i fråga att ompröva beslutet. Det bör vara omständigheter som på ett avgörande sätt påverkar gäldenärens förmåga att på längre sikt fullfölja åliggandena enligt beslutet. I dessa fall bör beslutet ändras så att det anpassas till de nya omständigheterna. Det är fråga om att i efterhand korrigera ett beslut som visar sig vara grundat på en felaktig prognos beträffande gäldenärens betalningsförmåga.
Vad gäller löptiden för betalningsplanen uttalar departementschefen (prop. s. 208) att en femårig betalningsperiod normalt bör tillämpas och att några större avvikelser från denna regel aldrig bör förekomma.
Enligt ordalydelsen i 28 § är omprövningen begränsad till frågor som rör betalningsplanen, alltså till frågor som rör när och hur kvarstående belopp av varje borgenärs fordran skall betalas. Detta ger närmast vid handen att en omprövning inte skulle kunna innebära en ändring av nedskrivningsprocenten. Samtidigt framgår det av förarbetena att syftet med en omprövning är att det skall vara möjligt att jämka den ursprungliga betalningsplanen om gäldenären inte längre har förmåga att fullgöra sina åligganden. En jämkning som endast avser tid och sätt för betalning skulle i många fall te sig tämligen meningslös. En tolkning av jämkningsregeln strikt efter ordalagen är inte förenlig med lagens bestämmelser om fastställande av det belopp som skall betalas, vilka har sin utgångspunkt i gäldenärens betalningsförmåga. För att det ur gäldenärens synvinkel skall vara någon mening med en omprövning bör därför enligt hovrättens mening jämkningsregeln tolkas så att det får anses möjligt att ändra även nedskrivningsprocenten och avbetalningsbeloppen så att de anpassas till betalningsförmågan.
På grund av omorganisation på J.Ö:s arbetsplats, vilken verkställdes den 2 maj 1995, har han efter beslutet om skuldsanering fått väsentligt ändrade inkomstförhållanden och han har därtill förlorat möjligheten att arbeta extra. Förändringarna har inte kunnat förutses. Som tingsrätten funnit framstår den av kronofogdemyndigheten fastställda betalningsordningen då inte längre som realistisk och beslutet om skuldsanering bör därför ändras. Omprövningen bör innefatta den totala betalningsskyldigheten så att avbetalningarna anpassas till J.Ö:s betalningsförmåga. J.Ö. har numera en månadslön om 12 966 kr brutto, eller 8 746 kr efter skatteavdrag, och hans bostadskostnad uppgår sedan den 1 september 1995 till 3 135 kr per månad. Han har på grund av sina arbetstider behov av bil för resor till och från arbetet. Förutom sedvanligt förbehållsbelopp om 3 666 kr per månad bör han därför få förbehålla sig ett belopp om 905 kr per månad för resekostnader. Vid sådant förhållande bör J.Ö:s betalningsförmåga beräknas till det av honom yrkade beloppet, 1 063 kr per månad. Det föreligger inte några särskilda skäl att bestämma en längre löptid för betalningsplanen än fem år. Betalningsplanen för J.Ö:s skuldsanering bör därför ändras såväl beträffande betalningsbelopp som beträffande löptid. Av J.Ö:s uppgifter framgår att han gjort en inbetalning på 4 855 kr enligt den av kronofogdemyndigheten bestämda planen. Denna betalning ägde rum i april 1995 och således innan omorganisationen på hans arbetsplats verkställdes. Hovrätten finner därför skäligt att ej inräkna betalningen i den betalningsplan som nu fastställs. Denna mindre avvikelse från regeln om femårig löptid bör godtas. Betalning för fordringarna skall därför utgå med (60 x 1 063) + 4 885 = 68 665 kr, vilket utgör 7,13 % av den totala skuldsumman 963 605 kr.