RH 1996:16
Förmånsrätt för hyresfordringar ansågs utgå i all egendom som omfattades av företagshypotek, enär omständigheterna inte gav vid handen att mer än en verksamhet förelegat.
I Läckö Örebroblommor Aktiebolags konkurs ingav förvaltaren, advokaten B.S., ett utdelningsförslag av bl.a. följande innehåll. Sex hyresfordringar skulle utgå med förmånsrätt enligt 5 § 1 st 1 p förmånsrättslagen. Därvid ansågs respektive affärslokal utgöra ett särskilt driftställe. Envar av hyresfordringarna tillerkändes därför förmånsrätt endast med ett belopp som motsvarade värdet av den egendom som fanns på respektive driftställe. Sålunda erhöll exempelvis Realen Aktiebolag (Realen) utdelning med 718 kr. Bolagets hyresfordran uppgick till 37 500 kr och avsåg hyra för en lokal i Linköping.
Realen inkom med invändning mot utdelningsförslaget och anförde därvid att Realen enligt 5 § 1 st 1 p förmånsrättslagen var berättigat till utdelning i all egendom, som omfattades av företagshypotek, innan utdelning enligt 5 § 1 st 2 p förmånsrättslagen kunde ske till borgenär, som innehade företagshypotek.
Förvaltaren bestred ändring.
Örebro tingsrätt (1995-01-26, rådmannen Kerstin Andersson) fastställde utdelningsförslaget samt anförde följande.
Realens fordran avser hyra för en affärslokal i Linköping vilken fordran enligt 5 § 1 st 1 p förmånsrättslagen är förenad med särskild förmånsrätt i konkursen. Fråga är om denna förmånsrätt skall omfatta konkursboets all lösa egendom eller endast den egendom som hörde till verksamheten i Linköping.
Av förvaltarberättelsen framgår att konkursbolaget på konkursdagen hade två affärer i Örebro, en i Linköping och en i Kristinehamn, att konkursbolaget även hade blomsterförsäljning i Spar-Innbutiker och utanför en kiosk på ytterligare fem ställen, att det vid tidpunkten för konkursutbrottet pågick försäljning i endast en av Örebroaffärerna och en Spar-Innbutik i Västhaga samt att resterande driftställen då var avvecklade. Av förvaltningsredogörelsen framgår vidare att det i Linköpingsbutiken fanns egendom som efter försäljning inbringat 718 kr.
Konkursbolaget måste anses ha drivit en näringsverksamhet i var och en av de lokaler konkursbolaget hyrt och respektive hyresvärds förmånsrätt enligt 5 § 1 st 1 p förmånsrättslagen får anses gälla i den egendom som hör till respektive verksamhet. Realen äger såsom förmånsberättigad borgenär således inte rätt till högre utdelning än som motsvarar värdet på den i Linköpingsbutiken kvarvarande egendomen, d.v.s. 718 kr.
Realen överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle fastställa att förmånsrätt för hyra enligt 5 § 1 st 1 p förmånsrättslagen skulle utgå i all egendom som omfattades av företagshypotek och att det inte skulle ske någon uppdelning av egendomen till respektive lokal samt att utdelning inte skulle ske till innehavare av företagshypotek förrän borgenärerna med förmånsrätt för hyra hade erhållit full täckning för sina fordringar.
Bl.a. Föreningsbanken, innehavare av företagshypotek, bestred ändring. Konkursförvaltaren avgav yttrande, vari även han bestred ändring.
Göta hovrätt (1996-01-12, hovrättsråden Kerstin Paulsson Nordling och Carl-Gustav Ohlson, referent, samt hovrättsassessorn Magnus Ragnmark) meddelade följande beslut: Med ändring av tingsrättens beslut, såvitt avser fastställelse av utdelningsförslaget i Läckö Örebroblommor Aktiebolags konkurs, återförvisar hovrätten målet till konkursförvaltaren, som har att upprätta nytt utdelningsförslag. I detta skall varje borgenär med förmånsrätt enligt 5 § 1 st 1 p förmånsrättslagen (1970:979) för hyresfordran berättigas till utdelning i all egendom som omfattas av företagshypotek, således utan någon uppdelning av egendomen på skilda verksamheter.
Som skäl för beslutet anförde hovrätten följande.
Realen har gjort gällande att det inte kan anses ha bedrivits någon särskild näringsverksamhet i respektive affärslokal.
Särskild förmånsrätt i lös egendom som hör till näringsverksamhet följer, enligt 5 § 1 st 1 p förmånsrättslagen, med bl.a. fordran hos hyresgäst på grund av hyresavtal avseende lägenhet som var avsedd för verksamheten, dock inte för större belopp än som svarar mot tre månaders hyra. Enligt lagförarbetena skall förmånsrätten avse egendom som hör till just den verksamhet vartill den aktuella fordringen hänför sig, dvs. den minsta enhet som kan betecknas som särskild näringsverksamhet (prop. 1970:142 s. 114 och SOU 1969:5 s. 110). Bedriver hyresgästen verksamhet på flera håll måste det därför prövas om det kan anses föreligga mer än en verksamhet (jfr nämnda SOU samt Gösta Walin, Bengt Rydin och Tuula Kihlgren; Förmånsrättslag, lönegaranti, kvittning mot lön m.m., 4 uppl., 1995, s. 52).
Hovrätten finner att det i målet inte har framkommit några omständigheter som ger vid handen att mer än en verksamhet skall anses föreligga. På grund härav skall förmånsrätt för hyra utgå i all egendom som omfattas av företagshypotek, således utan någon uppdelning av egendomen på skilda verksamheter. Det bör lämpligen ankomma på förvaltaren att med beaktande härav upprätta nytt förslag till utdelning.