RH 1997:144

Gärningar: 1. E.A., född den 20 mars 1980, har den 5 november 1996 åkt spårvagn i Göteborg utan att inneha gällande färdbevis. Sedan spårvägskontrollanten Z.G. ingripit mot E.A. har denne ombord på spårvagn 8 under färd mellan Hjällbo och Angereds centrum utövat våld mot Z.G. genom att ta tag i målsägandens tröjkrage och vrida om under det att han yttrade “jag skall döda dig din dj-l” varvid en halskedja som målsäganden bar gick sönder. E.A. har fortsatt att knäa Z.G. mot låret, utdela en spark som träffat på vänster smalben, samt stampa flera gånger på målsägandens fot. I samband härmed har E.A. tagit stryptag på Z.G. och fortsatt att uttala hotelser av innebörd att Z.G. skulle dödas. (Bedrägligt beteende, våld mot tjänsteman och hot mot tjänsteman)

2. E.A. har den 20 september 1996 på Kortedala Gymnasium vid Tideräkningsgatan i Göteborg misshandlat Osman I genom att uppsåtligen utdela ett hugg med en brödkniv som träffat målsäganden i ryggen varvid smärta, blodvite och sårskada 1 1/2 centimeter lång och 1 1/2 centimeter djup vid höger skuldra uppstod varvid såret fått sys med tre stygn. (Misshandel)

3. E.A. har den 22 februari 1997 på en spårvagnshållplats vid Hjällbo i Göteborg försökt beröva M.I. livet genom att utdela ett hugg med en kniv som träffat i ryggen på målsäganden och trängt in i hans kropp ända fram till två till tre millimeter från övre delen av hjärtat helt nära matstrupen samt en av de stora venerna från hjärtat där den stannat och blivit sittande instucken i hans kropp tills M.I. kom under läkarvård på sjukhus. Fullbordat brott har ej kommit till stånd endast på grund av tillfälliga omständigheter. E.A. måste ha insett att det knivhugg som utdelades mot M.I:s kropp och som trängde in i bröstkorgen från ryggen nästan ända fram till hjärtat och en av de stora venerna från hjärtat skulle ha inneburit risk för livsfarliga skador på målsäganden vid obetydlig ändring av huggriktning. Det måste därför hållas för visst att E.A. i gärningsögonblicket skulle ha utdelat knivhugget även om han föreställt sig att det skulle ha lett till M.I:s död. E.A. har genom att utdela knivhugget mot målsäganden visat särskild hänsynslöshet och råhet. (Försök till dråp)

4. E.A. har den 11 november 1996 i Göteborg hotat målsäganden A.H. genom att till honom per telefon yttra att E.A. vet var A.H. bor och i vilken skola han går och att E.A. skulle förfölja honom och sticka kniven i honom vilket varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos A.H. för sin personliga säkerhet. (Olaga hot)

Personliga förhållanden: E.A. var 16 år gammal när gärningarna begicks. Han förekommer inte i kriminalregistret. Han kom till Sverige som flykting tillsammans med sin familj i slutet av år 1995. Han har haft svårigheter i skolan och avstängdes från skolan den 21 februari 1997 - dagen före händelsen på Hjällbo spårvagnshållplats. - Yttrande i påföljdsfrågan har avgivits av stadsdelsnämnden Lärjedalen, rättsenheten, den 24 mars 1997, vari uttalas att kriminalvården är den myndighet som bäst kan komma till rätta med den problematik som ligger till grund för den ifrågavarande brottsligheten. Vidare har ett läkarintyg, s.k. § 7-intyg, inhämtats. Av det sistnämnda framgår att E.A. inte begått gärningarna under inflytande av allvarlig psykisk störning och att han inte är i behov av rättspsykiatrisk vård. Frivårdsmyndigheten, som i ett första yttrande anförde att E.A:s vårdbehov borde utredas ingående och att detta torde ske bäst genom en placering på ett så kallat § 12-hem inom ramen för LVU, har i ett kompletterande yttrande anfört bl.a. följande. Från frivårdens sida har undersökts möjligheterna att avge ett så kallat kontraktsvårdsförslag till hovrätten. E.A:s behov av kvalificerad vård är uppenbart. Redan före nu aktuella händelser signalerade E.A., bland annat i skolan, att han inte mådde bra. Den aggressivitet som E.A. bär inom sig tar sig oerhört kraftfulla uttryck och det står bortom E.A:s kontroll vad som händer när han på något sätt känner sig trängd. Om E.A. skulle erbjudas vård så bör den inledas på en sluten institution för att successivt bli alltmer öppen, vilket även socialtjänsten påtalar i sitt tjänsteutlåtande den 24 mars 1997. Det är lagtekniskt inte möjligt med en sådan sluten placering inom ramen för kontraktsvård. Att placera E.A. på en öppen institution inledningsvis skulle vara att stjälpa honom. Han behöver ramarna. I dagsläget kan således ingen skyddstillsyn med särskild behandlingsplan föreslås.

Påföljd vid tingsrätten: fängelse två år.

Yrkanden i hovrätten: E.A.. har yrkat strafflindring

åklagaren har yrkat straffskärpning.

Påföljd i hovrätten: fängelse två år sex månader.

Skäl: Straffvärdet av gärningen på Hjällbo spårvagnshållplats är enligt hovrättens mening mycket högt. Det är endast på grund av rent tillfälliga omständigheter som de fysiska skadorna på M.I. blev så lindriga som de blev. I försvårande riktning bör också beaktas att E.A. och hans kamrater uppträtt aggressivt och uppenbarligen försökt provocera flera andra personer till bråk. - Det är uppenbart att E.A. är i stort behov av kvalificerad vård. Samtidigt måste den påföljd som skall ådömas honom vara tillräckligt ingripande för de gärningar till vilka han gjort sig skyldig. En placering på ett ungdomshem med särskilt noggrann tillsyn enligt 12 § LVU - vilket i och för sig kan vara den påföljd som bäst skulle gagna E.A. - kan inte, även med beaktande av E.A:s ålder och av den tid varunder han varit anhållen och häktad i målet, anses tillräckligt ingripande. Vid en sådan placering, som inleds på en sluten institution, kan nämligen vården under slutna former när som helst upphöra - enligt vad socialsekreteraren vid stadsdelsnämnden Lärjedalen P.W. uppgivit vid huvudförhandlingen i hovrätten - i allmänhet inom sex till åtta veckor. (Se även rättsfallet NJA 1996 s 509). - På grund av det nu sagda anser hovrätten att det finns synnerliga skäl att döma E.A. till fängelse trots hans ungdom. Straffvärdet av den samlade brottsligheten är så högt att straffet bör sättas högre än tingsrätten bestämt.