RH 1997:163
Brottsrubricering, påföljd och skadestånd i mål om olaga hot. - Referat nr 3 av totalt 12 hovrättsdomar som meddelats under år 1997 (referat RH 1997:161-172). Domarna har antingen vunnit laga kraft eller också har prövningstillstånd inte meddelats. I referaten har angivits den gärning som funnits styrkt, hovrättens brottsrubricering, den av hovrätten bestämda påföljden, och, i förekommande fall, det skadestånd hovrätten utdömt samt de skäl som anförts. Skiljaktiga meningar har inte redovisats.
Gärningar: 1. K-G.L. har den 14 augusti 1995 på Löftets gränd i Umeå, med knuten näve gått mot R.P. och C.M., samtidigt som han har sagt att C.M. skall passa sig samt hotat dem båda med att han skulle döda dem. Hoten har varit ägnade att hos R.P. och C.M. framkalla en allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person.
2. K-G.L. har den 17 augusti 1995 på Löftets gränd i Umeå, med knuten näve riktad mot H.R. hotat honom att han skulle döda honom. Hotet har varit ägnat att hos H.R. framkalla en allvarlig fruktan för egen säkerhet till person.
Rubricering: 1. olaga hot (4 kap. 5 § 1 st BrB).
2. olaga hot (4 kap. 5 § 1 st BrB).
Personliga förhållanden: K-G.L. förekommer i sex avsnitt i kriminalregistret - Han dömdes senast den 31 augusti 1994 för olaga hot till skyddstillsyn med föreskrift att K-G.L. skulle underkasta sig den psykiatriska vård och den alkoholavvänjande behandling som frivårdsmyndigheten bestämde. Av intyg som utfärdats av specialisten i psykiatri och rättspsykiatri C.A. vid Norrlands Universitetssjukhus framgår följande. K-G.L. var på eget initiativ inlagd på rättspsykiatriska avdelningen vid Norrlands Universitetssjukhus från den 20 till den 24 juni 1996 sedan han känt att situationen i hans bostadsområde blivit ohållbar och att han behövde hjälp mot sitt missbruk. Då han skrevs ut från sjukhuset påbörjade han en antabusbehandling och har sedan dess besökt avdelningen tre gånger per vecka för att inta medicinen. Han har skött sig exemplariskt. Det har inte rapporterats något återfall. Under sommaren 1996 flyttade K-G.L. till en ny bostad. Där har han inte några konflikter med sina grannar. - Det är av avgörande betydelse för K-G.L. att han fortsätter avhålla sig från alkohol. Ett återfall i missbruk kommer troligen ganska snart att innebära ansträngda relationer till de nya grannarna. Vårdavdelningen kommer naturligtvis att fortsätta att motivera honom till fortsatt nykterhet. Någon form av tvång förbättrar dock alltid prognosen. Det är önskvärt med en lång behandlingstid, gärna mer än ett år. Enligt C.A. är skyddstillsyn med föreskrifter om alkoholaversionsbehandling en lämplig påföljd. - Frivårdsmyndigheten i Umeå har i frågan om påföljd anfört bl.a. följande. K-G.L. har inte följt tidigare föreskrifter av domstolar och han har även återfallit i missbruk och brott under pågående skyddstillsyn. Frivårdsmyndigheten gör nu bedömningen att K-G.L. under en längre tidsperiod visat god skötsamhet och ett nyktert leverne. Det finns nu förutsättningar att han skall kunna klara de krav som ställs för att en övervakning skall fungera, varför myndigheten föreslår att K-G.L. ådöms skyddstillsyn med föreskrift om att fullfölja den pågående antabusbehandlingen.
Påföljd: fortsatt skyddstillsyn med föreskriften att han skall underkasta sig den alkoholavvänjande behandling som frivårdsmyndigheten i samråd med läkare bestämmer. Prövotiden förlängs till 1999-02-26. Övervakningen skall återupptas och pågå till 1998-02-26.
Skäl: Med hänsyn till vad som framkommit om K-G.L:s nuvarande psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är det nu inte påkallat att han tas in på sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Detta medför att han inte skall överlämnas till rättspsykiatrisk vård. I ställer bör förordnas att den skyddstillsyn som han ådömdes den 31 augusti 1994 skall avse även nu förevarande brott. Han bör även meddelas en särskild föreskrift om alkoholavvänjande behandling. Vidare bör prövotiden förlängas och övervakningen återupptas.