RH 1997:172
Brottsrubricering, påföljd och skadestånd i mål om olaga hot. - Referat nr 12 av totalt 12 hovrättsdomar som meddelats under år 1997 (referat RH 1997:161-172). Domarna har antingen vunnit laga kraft eller också har prövningstillstånd inte meddelats. I referaten har angivits den gärning som funnits styrkt, hovrättens brottsrubricering, den av hovrätten bestämda påföljden, och, i förekommande fall, det skadestånd hovrätten utdömt samt de skäl som anförts. Skiljaktiga meningar har inte redovisats.
Gärning: M.G. har den 25 augusti 1997 i sin bostad i Sundbyberg skrivit ett brev adresserat till J.K. GLOBEN i Stockholm vari han framfört hot såväl mot J.K. personligen som övrig personal anställd vid Stockholm Globen Arena. Han har i brevet uppgivit att han för det fall han inte tas på allvar personligen skall skjuta hela personalen, stympa J.K. och spränga hela Globen med maffians hjälp. Brevet har anlänt till Stockholm Globen Arena AB vid Arenatorget i Johanneshov i Stockholm den 26 augusti 1997 och flera anställda har samma dag tagit del av brevets innehåll. Hotet har varit ägnat att hos de hotade framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person.
Rubricering: olaga hot (4 kap. 5 § 1 st BrB).
Personliga förhållanden: Enligt utlåtande efter rättspsykiatrisk undersökning har M.G. begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning och han är i behov av rättspsykiatrisk vård som med hänsyn till risken att han återfaller i brottslighet av allvarligt slag bör förenas med särskild utskrivningsprövning.
Påföljd: överlämnande till rättspsykiatrisk vård.
Skäl: Det har visserligen inte kommit fram något som ger anledning tro att M.G. hade klart för sig att det, på grund av andra hot som hade riktats mot idrottsanläggningar vid den aktuella tidpunkten, kunde uppfattas som särskilt allvarligt att rikta hotelser mot en arena av Globens karaktär. Detta hindrar inte att hotelserna även sedda för sig måste anses ha varit av allvarlig karaktär. Påföljden kan därför inte stanna vid böter. - Med hänsyn till vad som kommit fram om M.G:s psykiska hälsotillstånd och om hans levnadsomständigheter i övrigt, både genom den rättspsykiatriska undersökningen och genom uppgifter som han själv har lämnat i samband med huvudförhandlingen, anser hovrätten att skyddstillsyn inte kan vara en för M.G. lämpad påföljd. - I likhet med tingsrätten och med anslutning till undersökningsläkarens rekommendation finner hovrätten därför att den enda påföljd som kan komma i fråga är rättspsykiatrisk vård. - När det gäller frågan om den rättspsykiatriska vården skall förenas med särskild utskrivningsprövning konstaterar hovrätten till en början att M.G. tidigare inte har dömts för brott. Det brott han nu begått innefattar inte något direkt angrepp mot målsägandenas liv eller hälsa. Av det rättspsykiatriska utlåtandet framgår att M.G. under undersökningstiden har intagit en vänlig inställning och att han vid motsättningar med personalen först har brusat upp och agerat mycket intensivt men att han därefter har undvikit konfrontation genom att lämna rummet. Inget har således framkommit som tyder på att M.G. skulle vara benägen att ta till våld för att få sin vilja igenom. Hovrätten anser under dessa förhållanden att det inte föreligger risk för att M.G. återfaller i brottslighet av sådant allvarligt slag som åsyftas i 31 kap. 3 § andra stycket brottsbalken. Den rättspsykiatriska vården skall därför inte förenas med särskild utskrivningsprövning.