RH 1997:78
Utgångspunkten för sexmånaderstiden enligt 2 kap. 8 § konkurslagen har angetts vara den dag kronofogdemyndigheten avslutade utredningen i utmätningsmålet och redovisade resultatet till sökanden. Tillika fråga om verkan av betalning av konkursfordran efter konkursbeslutet.
W. & P. Advokatkollegiet KB ansökte vid tingsrätten om att K.N. skulle försättas i konkurs. Till stöd för ansökningen åberopade sökanden dels en dom meddelad av Huddinge tingsrätt den 15 november 1995, vari K.N. förpliktades att till bolaget utge visst belopp, dels en handling daterad 1997-05-09 och rubricerad redovisning och i vilken kronofogdemyndigheten avgett redovisning för ett samma dag avslutat ärende rörande utmätning. Enligt den sistnämnda handlingen hade kronofogdemyndigheten inte funnit utmätningsbara tillgångar hos K.N. till täckande av skulden.
Handens tingsrätt (1997-08-05, rådmannen Kristina Löfgren) försatte K.N. i konkurs med stöd av 2 kap. 8 § konkurslagen sedan K.N. uteblivit från förhandlingen.
K.N. överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle undanröja konkursbeslutet under åberopande av att han inte var på obestånd.
Bolaget upplyste att K.N. numera hade erlagt betalning och att bolaget biträdde överklagandet.
Svea hovrätt (1997-08-18, hovrättslagmannen Peter Löfmarck, hovrättsrådet Ragnar Lindgren, referent, och t.f. hovrättsassessorn Malou Lindblom) upphävde tingsrättens beslut. I sina skäl anförde hovrätten:
Enligt 2 kap. 22 § konkurslagen kan en konkursansökan inte återkallas sedan beslut om konkurs har meddelats. Regeln har tillkommit för att hindra gäldenär och konkurssökande borgenär från att göra upp i samförstånd efter konkursbeslutet, med den verkan detta kan ha för andra borgenärers rätt (jfr Walin-Palmér: Konkurslagen II:5). Betalning av konkursfordran efter konkursbeslutet inverkar därför inte på detta beslut. Beslutet kan upphävas endast om gäldenären efter att ha överklagat visar att han är solvent eller om det har framkommit någon annan anledning varför konkursbeslutet är felaktigt. Det är i princip utan betydelse att sökanden har medgett ett överklagande.
Till stöd för sin konkursansökan har bolaget i tingsrätten åberopat dels en dom meddelad av Huddinge tingsrätt den 15 november 1995, vari K.N. förpliktas att till bolaget utge 8 764 kr jämte ränta, dels en handling daterad 1997-05-09 och rubricerad redovisning och i vilken kronofogdemyndigheten avgett redovisning för ett samma dag avslutat ärende rörande utmätning. Av sistnämnda handling framgår att vid en utredning, som avslutats 1996-09-26, kronofogdemyndigheten inte har funnit utmätningsbara tillgångar hos K.N. till täckande av skulden.
På grund av den åberopade domen har bolaget enligt 2 kap. 6 § konkurslagen varit behörigt att begära K.N. i konkurs. Vad hovrätten därefter har att ta ställning till är om det vid tidpunkten för tingsrättens konkursbeslut förelegat en giltig konkursgrund.
Enligt 2 kap. 8 § konkurslagen anses, om inte annat visats, en gäldenär vara insolvent när det vid verkställighet enligt 4 kap.utsökningsbalken inom de senaste sex månaderna före konkursansökningen har framgått, att han saknat tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen. Han skall då enligt 1 kap. 2 § konkurslagen försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet.
I motiven till 2 kap. 8 § konkurslagen sägs att utgångspunkten för beräkningen av sexmånadersfristen är dagen för utmätningen eller, om utmätning inte ägt rum, den dag då kronofogdemyndigheten bedömer att ytterligare undersökningar enligt 4 kap. 9 § utsökningsbalken inte skall göras (prop. 1986/87:90 s. 191). I rättsfallet NJA 1995 s. 548 har Högsta domstolen uttalat att sexmånadersfristen bör beräknas från tidpunkten när kronofogdemyndigheten undertecknat den utredningsrapport i vilken anges att gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar till täckande av utmätningsfordringen.
I nämnda rättsfall hänvisade Högsta domstolen till 4 kap. 9 § utsökningsbalken i dess dåvarande lydelse. Lagrummet ändrades i samband med översynen av reglerna om löneexekution och om målhantering (se prop 1994/95:49). Ändringarna, som trädde i kraft den 1 april 1996, innebar bl.a. att det i nämnda paragraf togs upp en regel om en ettårig handläggningstid av utmätningsmål hos kronofogdemyndigheten. Under denna tid kan målet vara föremål för utredning, verkställighetsåtgärder och bevakning. Detta innebär att målet kan bli liggande hos kronofogdemyndigheten viss tid efter det att utredningen har avslutats. I en ny 9 g § i samma kapitel föreskrivs att kronofogdemyndigheten snarast efter genomförd utredning skall underrätta sökanden bl.a. om att gäldenären saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen.
De nu angivna lagändringarna ger inte anledning att bedöma frågan om utgångspunkten för beräkning av sexmånadersfristen i 2 kap. 8 § konkurslagen på annat sätt än vad Högsta domstolen har gjort i rättsfallet NJA 1995 s. 548. Därvid bör tidpunkten för kronofogdemyndighetens undertecknande av utredningsrapporten vara att jämställa med den dag då myndigheten avslutade utredningsfasen av handläggningstiden samt redovisade resultatet till sökanden.
Tillämpat på förevarande fall innebär det nu anförda att sexmånadersfristen började löpa den 26 september 1996. Konkursansökan inkom emellertid till tingsrätten först den 4 juli 1997. Presumtionsregeln i 2 kap. 8 § konkurslagen har då inte längre kunnat åberopas. På grund härav och då bolaget inte heller på annat sätt har visat att K.N. är på obestånd skall konkursbeslutet upphävas.