RH 1998:94
Yrkande om häktning i mål där åklagaren endast överklagat i en tingsrätts dom intagna beslut om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande och om försättande av den tilltalade på fri fot har lämnats utan bifall.
Helsingborgs tingsrätt (hovrättsassessorn Nina Nordengren samt nämndemännen Gunny Bake, Gunnel Johansson och Britt Rönn) dömde genom dom den 14 oktober 1998 M.N. för bedrägligt beteende och olovligt förfogande till fängelse en månad. I ett i domen intaget beslut förklarades att fängelsestraffet skulle anses helt verkställt. Vidare beslöts att M.N. som varit berövad friheten som anhållen och häktad från den 24 september 1998, omedelbart skulle försättas på fri fot.
Åklagaren överklagade det i domen intagna beslutet om tillgodoräknande av frihetsberövande med yrkande att hovrätten skulle ändra tingsrättens beslut att det ådömda fängelsestraffet skulle anses helt verkställt. I ett kompletterande överklagande yrkade åklagaren vidare att hovrätten, med ändring av tingsrättens beslut att omedelbart försätta M.N. på fri fot, omedelbart skulle häkta denne såsom på sannolika skäl misstänkt för de brott för vilka han dömts genom tingsrättens dom den 14 oktober 1998.
Hovrätten över Skåne och Blekinge (1998-11-09, hovrättslagmannen Lars Göran Abelson, hovrättsrådet Agneta Lindelöf samt hovrättsassessorn Susanne Björkman Ragnarson, referent) lämnade åklagarens häktningsyrkande utan bifall.
I hovrätten anförde åklagaren bl.a. följande. M.N. dömdes, under annat namn, den 29 oktober 1997 av Lunds tingsrätt till fängelse fyra månader. Det straffet är ännu inte till fullo verkställt. M.N. avvek nämligen under verkställigheten. På grund av att han greps - efterlyst såsom avviken - den 24 september 1998 började han då automatiskt att avtjäna resterande del av fängelsestraffet. Tingsrättens beslut att det M.N. genom domen den 14 oktober 1998 ådömda fängelsestraffet skall anses helt verkställt är felaktigt, eftersom avtjänande av annat straff sålunda pågick under anhållnings- och häktningstiden. - Villkorlig frigivning från straffet enligt domen den 29 oktober 1997 kommer att ske den 7 november 1998. Eftersom beslutet om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande i domen den 14 oktober 1998 är överklagat, föreligger en uppenbar risk att M.N. som saknar bostad i Sverige, kommer att bege sig från riket och därmed undandra sig lagföring och straff.
Hovrätten gjorde följande bedömning. Åklagaren har överklagat endast de i tingsrättens dom den 14 oktober 1998 intagna besluten såvitt gäller tillgodoräknande av frihetsberövande och avseende häktningsfrågan. Domen har inte överklagats av åklagaren eller M.N. i skuldfrågan eller såvitt gäller den ådömda påföljden. Sista dag för överklagande av tingsrättens dom var den 4 november 1998. Tingsrättens dom har sålunda före överklagandetidens utgång inte överklagats i skuld- eller påföljdsfrågan. Det av åklagaren överklagade beslutet om avräkning av tid för frihetsberövande är ett i domen intaget beslut som enligt 49 kap. 5 § rättegångsbalken - i bestämmelsens lydelse efter en lagändring år 1994 - får överklagas särskilt. Detta innebär att tingsrättens dom har vunnit laga kraft. Enligt 24 kap. 21 § rättegångsbalken kan ett häktningsbeslut inte avse tid efter det att dom i målet har vunnit laga kraft. Det saknas därför lagliga förutsättningar att bifalla åklagarens yrkande om häktning av M.N.