Häktning

Beskrivning saknas!

Rättsfall70

NJA 1985 s. 20: Norsk medborgare, som står under åtal i Sverige, har begärts utlämnad till Norge enligt nordiska utlämningslagen. Då hinder för utlämning enligt 6 § 1 st nämnda lag kan komma att föreligga under avsevärd tid har häktning ansetts vara alltför ingripande åtgärd och har i stället förordnande om reseförbud meddelats.
NJA 2013 s. 321: 1. Om ett narkotiskt preparat har en halt verksam substans som tydligt skiljer sig från vad som är vanligt, ska hänsyn tas till denna omständighet vid straffvärdebedömningen. 2. Att den tilltalade har varit frihetsberövad som anhållen och häktad under en tid som är längre än det fängelsestraff som brottsligheten borde ha lett till, har beaktats som ett billighetsskäl enligt 29 kap. 5 § första stycket 8 brottsbalken. Den tilltalade har enligt paragrafens andra stycke dömts till ett lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet. Straffet har bestämts till 30 dagsböter.
RH 1996:149: Förutsättningar har ansetts saknas att besluta om s.k. utredningshäktning enligt 24 kap. 3 § rättegångsbalken efter det att den misstänkte tidigare varit häktad enligt 1 § samma kapitel såsom på sannolika skäl misstänkt för samma brott.
NJA 1997 s. 368: Fråga om ansvar för tjänstefel på grund av underlåtenhet att hålla omhäktningsförhandling. 20 kap 1 § BrB och 24 kap 18 § 3 st RB.
RH 1993:114: Sedan tingsrätt inom Göta hovrätts domkrets fattat häktningsbeslut och överlämnat målet till tingsrätt inom Svea hovrätts domkrets, har Svea hovrätt funnit sig behörig att pröva besvär som anförts mot häktningsbeslutet.
NJA 2016 s. 453: En åklagare och en domare som inte uppmärksammade att förutsättningar för häktning inte längre förelåg har dömts för tjänstefel.
NJA 1993 s. 321: Sedan en person av HovR dömts till fängelse för försök till grovt rån och börjat avtjäna straffet, har HD i resningsärende funnit synnerliga skäl föreligga för att skuldfrågan skulle prövas på nytt och till följd härav beviljat resning enligt 58 kap 2 § 4 RB. Med hänvisning till att den dömde alltjämt fick anses vara på sannolika skäl misstänkt för brottet och till att häktningsskäl förelåg har HD ej funnit skäl att inhibera verkställigheten av HovR:ns dom.
RH 1996:44: Bestämmelserna om häktning har ansetts inte vara tillämpliga vid talan jämlikt 28 kap. 8 § brottsbalken om undanröjande av skyddstillsyn.
NJA 2011 s. 518: Proportionalitetsprincipens tillämpning vid häktning i utlämningsärende.
RH 1998:32: Fråga om häktning för ytterligare brott av den som redan är häktad som misstänkt för brott. Tillika fråga om tid, inom vilken åtal skall väckas bör vara gemensam för den samlade brottslighet som en häktning avser.
NJA 1989 s. 747: En person som har häktats på grund av såväl kollusionsfara som fara för fortsatt brottslig verksamhet har ansetts inte ha rätt att besvära sig över enbart grunden kollusionsfara.
NJA 2003 s. 405: Fråga om beviskravet vid häktning i utlämningsärende.
RH 1995:76: Enbart ett påstående från åklagaren om att ett icke namngivet vittne, som av rädsla inte velat träda fram, har pekat ut någon som gärningsman har inte ansetts tillräckligt för att sannolika skäl för brott skall föreligga.
RH 1998:94: Yrkande om häktning i mål där åklagaren endast överklagat i en tingsrätts dom intagna beslut om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande och om försättande av den tilltalade på fri fot har lämnats utan bifall.
NJA 2003 s. 76: När en person som utlämnats till Sverige begärs vidareutlämnad till annan stat, behövs inte samtycke från den stat som ursprungligen utlämnat honom till sådant frihetsberövande som syftar till att säkerställa vidareutlämningen. Art. 14 och 15 i den europeiska utlämningskonventionen.
RH 2000:4: Vid häktning enligt 24 kap. 2 § rättegångsbalken kan rätten inte meddela tillstånd till restriktioner.
NJA 1992 s. 499: Häktning i samband med fällande dom av person som inte är häktad får inte ske utan att denne fått yttra sig i frågan vid förhandling.
RH 1999:82: Sedan en person frikänts från ansvar för bl.a. anstiftan till mened yrkade åklagaren i hovrätten att denne skulle häktas. Det förhållandet att en annan person efter tingsrättens frikännande dom hade dömts för menedsbrottet ansågs inte i sig utgöra någon ny omständighet till stöd för häktningsyrkandet.
NJA 2017 s. 701: Med hänsyn till arten av föreliggande kollusionsfara har en placering av en 16-årig misstänkt på ett ungdomshem enligt 12 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga inte ansetts utgöra sådan betryggande övervakning som har kunnat ersätta häktning. Även fråga om synnerliga skäl för häktning.
NJA 2005 s. 91: Fråga om utlämnande av allmän handling med uppgift om en häktads identitet. 9 kap. 17 § andra stycket sekretesslagen (1980:100).
NJA 2015 s. 261: Proportionalitetsprincipens tillämpning vid fortsatt utevarohäktning.
NJA 2004 s. 547: Tillstånd för åklagare att meddela restriktioner efter häktningsbeslut i en fällande dom har inte ansetts kunna lämnas utan en uttrycklig begäran från åklagaren.
NJA 2011 s. 13: En person som misstänks för brott i Norge har begärts utlämnad dit. Sedan han häktats i utlämningsärendet, har han på grund av misstanke om annat brott häktats i ett svenskt brottmål. Enligt den nordiska utlämningslagen gäller inte häktningsbeslutet i utlämningsärendet under den tid då personen är frihetsberövad i det svenska brottmålet. Utan hinder av detta har ett överklagande av beslutet om häktning i utlämningsärendet tagits upp till prövning. Det har vidare - sedan överklagandet avslagits - ansetts att en ny förhandling som rör häktningen i utlämningsärendet kan begäras hos tingsrätten att äga rum inom tre veckor från dagen då häktningsbeslutet i utlämningsärendet blir gällande igen.
NJA 2008 s. 984: En norsk medborgare har begärts utlämnad till Norge för att avtjäna ett fängelsestraff där. Den omständigheten att det förelegat hinder mot utlämning på grund av en svensk ej laga kraft vunnen dom enligt vilken åtal mot honom ogillats, har ansetts inte hindra att han häktats i utlämningsärendet.
NJA 1983 s. 817: I dom varigenom tilltalad dömts till fängelse och utvisning har föreskrivits att den dömde skall i häkte avbida at "domen i ansvarsfrågan" vinner laga kraft mot honom. Sedan den dömde förklarat sig nöjd med fängelsestraffet men fullföljt talan beträffande utvisningen uppkommer fråga om häktningen alltjämt består.
RH 1999:107: Domstol har inte ansetts kunna utredningshäkta utan påstående från åklagaren att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar. Sedan tingsrätt först utredningshäktat och därefter förklarat den misstänkte häktad såsom på sannolika skäl misstänkt för brott, har hovrätten avvisat överklagande av det första häktningsbeslutet, trots att hovrätten funnit det formellt felaktigt.
NJA 1989 s. 266: Den s k helgtaxan har ansetts tillämplig på arbete som offentlig försvarare utfört under helgdag för att överklaga ett efter förhandling under samma helg meddelat häktningsbeslut.
NJA 1991 s. 374: I mål om ansvar för olaga hot var den tilltalade häktad på grund av fara för fortsatt brottslighet. I utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning angavs att han hade begått brottet under inflytande av sinnessjukdom men att han ej var oundgängligen i behov av sluten psykiatrisk vård. Fråga om den tilltalade fortfarande skulle hållas häktad i målet.
NJA 1991 s. 370: Fråga om beviskrav i mål om underhållsbidrag till barn.
RH 1999:55: En tilltalad som var intagen i kriminalvårdsanstalt överklagade tingsrättens fällande dom. Åklagaren yrkade - utan att själv överklaga tingsrättens dom - först i hovrätten att den tilltalade skulle häktas. Efter att överklagandet återkallats har hovrätten inte funnit anledning att uttala sig i häktningsfrågan.
NJA 1995 s. 268: Förordnande i brottmålsdom om häktning av tilltalad i fall då det finns risk att denne undandrar sig utvisning får ej avse tid efter det att domen vunnit laga kraft.
RH 1994:33: Att reglerna om villkorlig frigivning numera är fakultativa har ansetts innebära att en domstol inte med utgångspunkt från dessa regler kan ange den dag då en häktad tilltalad skall försättas på fri fot.
NJA 2007 s. 574: Hinder har ansetts föreligga mot utlämning av en person till Albanien, eftersom det bedömts vara sannolikt att han där löper en allvarlig risk att utsättas för en behandling som strider mot artikel 3 Europakonventionen och inte kan få erforderligt skydd av de albanska myndigheterna. Vid detta förhållande har det ansetts att beslut om häktning inte skall bestå i utlämningsärendet.
NJA 1983 s. 894: Hinder har inte ansetts möta mot att den som redan är häktad som misstänkt för brott blir häktad för även annan brottslighet eller att en gärning för vilken misstänkt häktats blir i senare häktningsbeslut rubricerad på annat sätt än i det ursprungliga beslutet.
NJA 1987 s. 825: Fråga om räckvidden av 4 § 2 st lagen (1957:668) om utlämning för brott.
NJA 1986 s. 770: TR har dömt tilltalad för misshandel till villkorlig dom och böter. Mot domen har den tilltalade men inte åklagaren vädjat. Den pågående lagföringen i Sverige har likväl i mål om häktning i utlämningsärende ansetts utgöra sådant hinder mot utlämning av den tilltalade till Danmark som avses i 6 § 1 st lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge och därmed ansetts böra beaktas i häktningsfrågan.
NJA 2015 s. 769: Långvarig häktning med restriktioner som inneburit isolering har vid straffmätningen beaktats som ett billighetsskäl enligt 29 kap. 5 § brottsbalken.
NJA 1996 s. 237: Fråga om ansvar för tjänstefel för domare sedan rätten självmant tagit upp och prövat fråga om häktning i anledning av en gärning för vilken åtal ännu inte hade väckts. 20 kap 1 § BrB och 24 kap 17 § RB.
NJA 2015 s. 649: Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga för häktning av 15-åring.
NJA 1990 s. 542: Fråga om vårdslös myndighetsutövning vid häktningsbeslut.
NJA 2007 s. 337: Fråga om det med hänsyn till proportionalitetsprincipen i 24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken finns tillräckliga förutsättningar för häktning av en misstänkt med fast adress utomlands i syfte att genomföra ett avslutande förhör med denne under förundersökningen.
NJA 2013 s. 1003: Fråga om jämkning av ersättning enligt 6 § tredje stycket lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder.
NJA 1985 s. 868: Fråga om häktning för brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år. 24 kap 1 § 3 st RB.
NJA 1989 s. 502: Besvär över häktningsbeslut har ansetts inte kunna prövas efter det att den häktade frigivits.
NJA 1999 s. 223: Fråga om häktning i HovR efter frikännande dom i TR.
NJA 2007 s. 345: Tillgrepp av registreringsskylt till bil har ansetts inte utgöra stöld.
NJA 1999 s. 529: Sedan häktningsbeslut som meddelats av TR och HovR befunnits icke vara lagligt grundade, har HD, utan hinder av att Riksåklagaren yrkat att förhör i häktningsfrågan skulle hållas i HD och ny häktningsförhandling begärts i HovR:n, förordnat att den häktade skulle försättas på fri fot.
NJA 2000 s. 553: Häktning i mål om verkställighet av kvarstadsbeslut har ansetts inte kunna ske när kronofogdemyndighet gjort framställning därom efter utgången av den i 4 kap. 9 § utsökningsbalken angivna ettårsfristen.
NJA 2008 s. 81: Fråga om tillämpning av bestämmelsen i 24 kap. 4 § RB om att häktning i vissa fall endast får ske om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas.
NJA 1985 s. 56: Fråga om häktning av sjuttonåring.
RH 1994:47: Sedan hovrätt dömt tilltalad till frihetsstraff och ålagt reseförbud med anmälningsskyldighet yrkar åklagaren, utan att vädja mot domen, att den tilltalade skall häktas. Hovrätten har avvisat yrkandet.
RH 2007:8: Tre personer som varit häktade i tretton månader och en person som varit häktad i åtta månader har försatts på fri fot trots att de fortfarande var på sannolika skäl misstänkta för grovt narkotikabrott och grov varusmuggling. Skälen för häktning övervägde inte längre det intrång eller men i övrigt som häktningen innebar.
NJA 1989 s. 461: Resning. Sedan A av HovR dömts för bl a grovt narkotikabrott till fängelse sex år och börjat avtjäna straffet, har HD i resningsärende funnit synnerliga skäl föreligga att på nytt pröva frågan om A:s skuld och därför beviljat resning jämlikt 58 kap 2 § 4 RB samt föreskrivit att vidare verkställighet av HovR:ns dom inte fick äga rum förrän målet mot A slutligen prövats. Med hänvisning till att A alltjämt fick anses vara på sannolika skäl misstänkt för grovt narkotikabrott - för vilket brott inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år - och till att det inte kunde anses uppenbart att skäl till häktning saknades har HD i beslutet om resning förordnat att A skall häktas. - Efter förhandling enligt 24 kap 17 § 4 st RB har HD förordnat att A alltjämt skall vara häktad.
RH 2014:28: Omfattningen av hovrättens prövning av en häktningsfråga efter fällande dom i tingsrätten.
NJA 1998 s. 246: Fråga om häktning i HovR efter frikännande dom i TR.
NJA 1993 s. 161: Fråga om häktning enligt 24 kap 17 § RB.
RH 2016:5: En man åtalades för bl.a. mord, men frikändes av tingsrätten och försattes på fri fot. Åklagaren överklagade domen och yrkade att mannen, som inte kunde delges vare sig överklagandet eller kallelse till huvudförhandling, skulle häktas på nytt. Fråga har uppkommit om förutsättningarna för bevisupptagning vid häktningsförhandling och innebörden av beviskravet ”på sannolika skäl” vid hovrättens prövning av häktningsfrågan.
RH 2004:61: Synnerliga skäl har ansetts föreligga att - på grund av kollusionsfara - häkta en för mord misstänkt 16-åring.
NJA 2007 s. 295: Beslut i fråga som hänskjutits av tingrätt till prövning av HD. Staten kan åläggas att betala skadestånd, utöver enligt vad som följer av skadeståndslagen (1972:207) och lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, i den mån det behövs för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 5.5 i Europakonventionen. (Jfr 2005 s. 462.)
NJA 1994 s. 230: Sedan häktad fullföljt talan mot en tingsrätts dom, varigenom han ådömts fängelse, har han återkallat sin vadetalan. Eftersom domen blev verkställbar när återkallelseskriften inkom till hovrätten, har ett av hovrätten i samband med avskrivningsbeslutet meddelat häktningsbeslut upphävts.
RH 1994:64: Hinder har inte ansetts möta mot att, sedan ett häktningsbeslut överklagats av den häktade, pröva en av åklagaren först i hovrätten åberopad särskild häktningsgrund.
RH 2013:42: Fråga om det med hänsyn till proportionalitetsprincipen i 24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken funnits tillräckliga förutsättningar för fortsatt häktning av tilltalad, som dömts av tingsrätten för försök till grovt narkotikabrott m.m. till åtta års fängelse och som vid hovrättens prövning av frågan varit frihetsberövad i målet i drygt två år fyra månader.
RH 1994:99: Hovrätten har, oaktat reglerna om villkorlig frigivning numera är fakultativa, meddelat förordnande att tilltalad, som dömts till fängelse, skulle kvarbli i häkte längst till den dag då han tidigast skulle kunna bli villkorligt frigiven, om han hade verkställt det honom ådömda fängelsestraffet.
RH 2014:41: Med beaktande av likabehandlingsprincipen inom EU-rätten ansåg hovrätten att det inte fanns förutsättningar att häkta en EU-medborgare på grund av flyktfara, när denne blev dömd till fängelse tre månader för grovt rattfylleri.
NJA 2016 s. 1024: En unionsmedborgare som är medborgare och har hemvist i ett annat unionsland än Sverige dömdes här för narkotikasmuggling till fängelse i tre månader. Det bestämdes i domen att han på grund av flyktfara skulle stanna kvar i häkte. Häktningsbeslutet har ansetts inte strida mot den unionsrättsliga principen om likabehandling.
RH 1998:38: Samma häktningsbeslut av tingsrätt i där anhängigt mål har ansetts inte kunna överprövas av hovrätt mer än en gång.
NJA 1990 s. 492: En begäran om utlämning har ansetts kunna grundas på ett i Förbundsrepubliken Tyskland meddelat häktningsbeslut utan hinder av att tysk domstol senare inhiberat verkställigheten av beslutet och den häktade till följd härav frigivits. 9 § 2 st lagen (1957:668) om utlämning för brott.
NJA 2017 s. 842: Tjänstefel. Domare har ansetts skyldig att, när den s.k. 96-timmarsfristen överskridits, initiera att anhållningsbeslut hävs. Något felaktigt frihetsberövande har dock inte ansetts föreligga sedan häktningsförhandling hållits och beslut om häktning meddelats.
NJA 2018 s. 150: Synnerligen grov narkotikasmuggling. Rubricering och straffmätning i mål om smuggling av heroin, kokain och cannabisharts. Frihetsberövande som varit förenat med restriktioner under kortare tid än sex månader har inte beaktats vid straffmätningen.
RH 2018:45: Fråga om det med hänsyn till proportionalitetsprincipen i 24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken funnits tillräckliga förutsättningar för fortsatt häktning av person misstänkt för grova bedrägerier och grova bokföringsbrott och som vid hovrättens prövning varit frihetsberövad i målet i cirka ett år och fyra månader.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator