RH 1999:10
Hyresnämndsmål. Upplåtelse av del av rum i hem för äldre, som varit förenad med omfattande vård och service, har inte ansetts som hyresavtal. Ansökan till hyresnämnden om ändring av hyresvillkor har därför avvisats.
B.M. född 1911 och M.L. född 1916, hade båda beviljats bistånd enligt 6 f § socialtjänstlagen (1989:620) för sjukhemsboende på Sabbatsbergs sjukhus. Båda tilldelades plats i dubbelrum, B.M. i Johanneshuset och M.L. i Klockhuset. Avgiften för vistelsen på sjukhemmet var enligt biståndsbesluten uppdelad i en avgift för "hyra", en avgift för matkostnad och en avgift för vård/omsorg. Inga hyreskontrakt hade tecknats. – B.M. och M.L. yrkade vid hyresnämnden ändring av hyresvillkoren.
Hyresnämnden i Stockholm (1998-05-27 hyresrådet Roland Wallström) avvisade B.M:s och M.L:s ansökningar samt anförde bl.a. följande i skälen.
Med hyra avses i jordabalken avtal om upplåtelse av nyttjanderätt till lägenhet (dvs hus eller del av hus) mot ersättning. För att det skall vara fråga om hyra krävs att nyttjanderätten till lägenheten är det väsentliga. När nyttjanderätten - som i förevarande fall - har underordnad betydelse och inslaget av vård/omsorg/service dominerar är det inte fråga om hyra och hyresreglerna i jordabalken inte tillämpliga. Sökandena är alltså inte att betrakta som hyresgäster och frågan om deras "hyresavgifter" är inte att betrakta som någon hyrestvist.
B.M. och M.L. överklagade hyresnämndens beslut och yrkade bifall till sin respektive talan vid nämnden. - Kommunen bestred ändring.
Svea hovrätt (1998-11-10, hovrättslagmannen Gerhard Wikrén samt hovrättsråden Ulla Erlandsson och Omi Mohammar, referent) lämnade överklagandet utan bifall på följande skäl.
Av handlingarna i hyresnämndens akt framgår bl.a. följande rörande boendet. För att få en plats på Klockhuset krävs att man lider av någon demenssjukdom och har beviljats bistånd enligt 6 f § socialtjänstlagen (1980:620) i form av sjukhemsboende. Vårdbehovet är helt avgörande för placeringen på Klockhuset och biståndstagaren kan inte välja rum. De personer som beviljats plats på Klockhuset kan inte ta hand om sig själva och inte heller föra sin egen talan. De är beroende av, och har tillgång till, vård, och tillsyn dygnet runt av sjuksköterskor och annan vårdpersonal.
På Johanneshuset placeras personer som, bl.a. på grund av fysisk sjukdom, har ett mycket stort behov av vård och som har beviljats bistånd enligt angivet lagrum. Även här är vårdbehovet helt avgörande för placeringen och biståndstagaren kan inte välja rum. Liksom på Klockhuset behöver de boende vård och tillsyn dygnet runt och kan inte klara av något annat boende. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal finns också här tillgängliga dygnet runt. - I övrigt gäller följande för såväl Klockhuset som Johanneshuset. Rummen är försedda med specialutrustade sängar samt sängbord, garderober och taklampa. Med undantag för taklampan får detta möblemang inte bytas ut. Därutöver får de boende har egna möbler på rummen såvida de inte ä olämpliga ur arbetsmiljösynpunkt. Lakan och handdukar samt större delen av de boendes hygienartiklar tillhandahålles av resp. sjukhem, som också ombesörjer tvätt av de boendes gångkläder. Rummen får av säkerhetsskäl inte låsas. Förutom rummen har de boende tillgång till gemensamhetsutrymmen såsom kök, matsal och samlingsrum. Så länge de förutsättningar som legat till grund för biståndsbeslutet kvarstår har den boende kvar sin plats på sjukhemmet även om avgiften inte betalas. Det som gäller för boendet enligt ovan meddelas muntligen till den boende eller gode mannen eller till de anhöriga. Några skriftliga villkor för boendet finns inte.
Hovrättens bedömning - I beslut RBD 1994:8 har bostadsdomstolen funnit att upplåtelse av ett rum med toalett i ett s.k. servicehus är att anse som hyra, trots att upplåtelsen har varit förenad med omfattande vård och service. I beslutet redogörs utförligt för hur man från hyresrättslig synpunkt skall se på det särskilda boendeformerna inom äldre- och handikappomsorgen. – B.M:s och M.L:s boende avviker i flera viktiga hänseenden från vad som gäller vid hyra. Således föreligger varken ett skriftligt eller muntligt hyresavtal; ett avtal om upplåtelse i hyresrättslig mening kan knappast anses träffat genom att den boende eller den gode mannen och de anhöriga muntligen meddelats vad som gäller för boendet. Vidare delar såväl B.M. som M.L. sina rum med en annan. Ingen av dem har således ensam dispositionsrätt till rummet eller till ett på annat sätt avgränsat utrymme. Dessa förhållanden sammanhänger med att upplåtelsen i detta fall ingår som ett underordnat moment i vården av B.M. och M.L. Hovrätten finner på grund av vad som nu sagts att upplåtelsen inte är att hänföra till hyra.