RH 1999:52
Vid tillämpning av 13 kap. 4 a § aktiebolagslagen om tvångslikvidation har för likvidationsgrundens upphörande enligt första stycket 3 samma lagrum den tidpunkt då bolagets årsredovisning sänts in till Patent- och registreringsverket ansetts vara avgörande (jfr. 8 kap. 3 § årsredovisningslagen, 1995:1554).
I beslut den 24 november 1998 förordnade Patent- och registreringsverket (PRV) enligt 13 kap. 4 a § första stycket 3 aktiebolagslagen, att TEPE INVEST aktiebolag skulle träda i likvidation eftersom bolaget inte sänt in korrekt årsredovisning och revisionsberättelse. Årsredovisning och revisionsberättelse inkom till PRV den 25 november 1998.
Bolaget överklagade PRV:s beslut och yrkade att beslutet om likvidation skulle undanröjas. Bolaget anförde som grund för sin talan i tingsrätten bl.a. följande. Bolaget postade de aktuella räkenskapshandlingarna till PRV fredagen den 20 november 1998 varför försändelsen för PRV:s räkning sannolikt var avskild hos posten den 22 november 1998. Försändelsen hade därmed inkommit i tid.
PRV genmälde att det är allmänt gällande att det är den som har att ge in en handling till en myndighet som svarar för att den kommer myndigheten tillhanda och att likvidationsgrunden upphör först när årsredovisning och revisionsberättelse inkommit till PRV. Det var således inte tillräckligt att handlingarna postats i rätt tid. Bolaget hade inte heller visat att handlingarna verkligen avskilts för PRV:s räkning den 22 november 1998.
Stockholms tingsrätt (1999-02-08, rådmannen Leif Eriksson) lämnade överklagandet utan bifall och anförde bl.a. följande.
Liksom PRV konstaterar tingsrätten att det är den som skall ge in en handling till myndighet som svarar för att den kommer myndigheten tillhanda. För att handlingarna i detta fall skall skulle kunna anses ha inkommit i rätt tid torde ha fordrats inte bara att handlingarna avskilts för PRV på posten senast den 23 november 1998, utan även att de kommit behörig tjänsteman tillhanda senast påföljande dag (jämför 33 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken). Enligt vad som upplysts inkom emellertid handlingarna till PRV först den 25 november 1998. Mot bakgrund härav och då annan omständighet som medför skäl till ändring i PRV:s beslut inte visats föreligga, lämnas överklagandet utan bifall.
Bolaget yrkade i hovrätten att PRV:s beslut skulle undanröjas.
PRV bestred ändring.
Utöver vad som åberopats vid tingsrätten anförde bolaget i hovrätten bl. a. att det är tidpunkten för när aktuella handlingar sänts in till PRV som är avgörande för när likvidationsgrunden har upphört (NJA 1987 s. 619).
PRV ifrågasatte inte att handlingarna skickats till PRV den 20 november 1998. Det av bolaget åberopade rättsfallet NJA 1987 s. 619 kunde dock inte tillmätas någon betydelse, eftersom den då gällande bestämmelsen i 11 kap. 3 § aktiebolagslagen, som nu motsvaras av 8 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554), har fått ett annat innehåll. För att likvidationsgrunden skall upphöra krävdes således enligt PRV att handlingarna kommit in till PRV innan beslut om likvidation meddelats.
Svea hovrätt (1999-06-02, hovrättsråden Carl Henrik Ehrenkrona, referent, och Kerstin Frideen samt tf. hovrättsassessorn Joakim Schaf) upphävde likvidationsbeslutet och anförde följande skäl.
Enligt 13 kap. 4 a § första stycket 3 aktiebolagslagen förordnar registreringsmyndigheten, d.v.s. PRV, att ett bolag skall träda i likvidation om det inte har sänt in årsredovisning och revisionsberättelse enligt 8 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) inom elva månader från räkenskapsårets utgång. I andra stycket föreskrivs, såvitt här är av intresse, att beslut om likvidation dock inte skall meddelas om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten.
Enligt 8 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen skall årsredovisning och revisionsberättelse för det förflutna räkenskapsåret ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad från det att resultat- och balansräkning blivit fastställda. Om handlingarna inte inkommit till PRV inom nämnda tid skall bolaget, enligt 8 kap. 5 § första stycket samma lag, åläggas att betala förseningsavgift enligt bestämmelserna i 8 kap. 6 §.
PRV har i hovrätten förklarat sig inte ifrågasätta bolagets uppgift att årsredovisning och revisionsberättelse skickats till PRV den 20 november 1998. Hovrätten har därför i första hand att pröva om redan denna omständighet inneburit att likvidationsgrunden upphört under ärendets handläggning.
I NJA 1987 s. 619 prövade Högsta domstolen om det berörda bolaget styrkt sitt påstående att årsredovisningar "sänts in" till PRV innan likvidationsbeslutet meddelats på sätt angavs i det vid denna tid tillämpliga lagrummet, 13 kap. 4 § 4 aktiebolagslagen. Vid denna tidpunkt föreskrevs också i 11 kap. 3 § aktiebolagslagen, i dess lydelse före den 1 januari 1995, att årsredovisning och revisionsberättelse inom viss tid skulle "insändas" till registreringsmyndigheten. Sistnämnda stadgande fick ändrad lydelse den 1 januari 1995. I förarbetena (prop. 1994/95:67) uttalades att den dåvarande regleringen var ägnad att leda till osäkerhet, bl.a. i frågan om när ett bolag har kommit i dröjsmål med avgivande av redovisningshandlingar. Vidare anfördes att det i svensk rätt vanligtvis är den tidpunkt då en viss handling har kommit in till en myndighet eller domstol som brukar vara avgörande för om handlingen avgivits i rätt tid eller ej och att allmänt gäller att det är den som har att ge in handlingen som svarar för att handlingen kommer myndigheten eller domstolen tillhanda. Det fanns inte anledning att tillämpa någon annan princip i fråga om ingivande av redovisningshandlingar till PRV (se prop. 1994/95:67 s. 25). Genom lagändringen föreskrevs att redovisningshandlingarna inom viss tid skulle ha "kommit in" till registreringsmyndigheten. Stadgandet har ersatts av den idag gällande 8 kap. 3 § årsredovisningslagen som också den anger att handlingarna inom viss tid skall ha "kommit in" till registreringsmyndigheten. Någon motsvarande ändring skedde dock inte i 13 kap. 4 a § första stycket 3 aktiebolagslagen. Vid tidpunkten för Högsta domstolens ovan nämnda avgörande och alltjämt gäller, enligt stadgandets ordalydelse, att ett bolag skall träda i likvidation om det inte har "sänt in" redovisningshandlingar inom viss tid. Att med stöd av motivuttalanden till en ändring i 11 kap. 3 § aktiebolagslagen - numera 8 kap. 3 § årsredovisningslagen - ge 13 kap. 4 a § första stycket 3 aktiebolagslagen en för det enskilda bolaget strängare innebörd än vad som framgår av ordalydelsen kan inte komma ifråga. Härvid bör även beaktas att ett likvidationsbeslut är en för ett aktiebolag långt mer ingripande åtgärd än den sanktion som kan följa vid ett åsidosättande av skyldigheten enligt 8 kap. 3 § årsredovisningslagen, vilken bestämmelse motivuttalandet hänför sig till. Hovrätten finner därför att den tidpunkt som är avgörande för om likvidationsgrunden upphört alltjämt är då redovisningshandlingarna "sänts in" till PRV.
PRV har ej ifrågasatt att bolaget postat årsredovisning och revisionsberättelse till PRV den 20 november 1998. Denna uppgift får därför läggas till grund för bedömningen. Likvidationsgrunden har därmed upphört under ärendets handläggning hos PRV. På nu anförda skäl skall bolagets överklagande bifallas.