RH 2002:22
Förutsättningar för att förverka två laserstörare har ansetts föreligga oaktat vare sig den tilltalade eller annan fällts till ansvar för brott med avseende på de ifrågavarande laserstörarna.
Åklagaren väckte talan mot G.B. för brott mot lagen (1988:15) om förbud mot vissa radar- och laserinstrument under följande påstående: G.B. är ägare till det bolag som äger lastbilen KEY 028 och han har innehaft två laserstörare som varit monterade i lastbilens front vid G.B:s färd den 5 oktober 2001 på bl.a. E4/E20 norrut vid Kungens kurva i Huddinge kommun.
I anslutning till åtalet yrkade åklagaren att i beslag tagna två laserstörare skulle förverkas enligt 4 § förut nämnda lag.
G.B. bestred ansvar och förverkande.
Huddinge tingsrätt (2002-04-04, rådmannen Ulf Landin) ogillade åtalet och förverkandeyrkandet. I sina domskäl anförde tingsrätten följande. Av den tekniska utredningen är det utrett att den av åklagaren angivna lastbilen var utrustad med ej fungerande laserstörare. Det är inte mot G.B:s uppgifter visat att han visste om att lastbilen hade denna utrustning. Han kan därför inte genom att endast köra bolagets lastbil hållas ansvarig för det av åklagaren angivna brottet. Åtalet skall därför ogillas.
Vid angiven utgång i ansvarsfrågan - och då talan om förverkande inte väckts mot bolaget som äger lastbilen som laserstörarutrustningen var monterad på - skall förverkandeyrkandet inte bifallas.
Åklagaren överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle bifalla förverkandeyrkandet. G.B. hade inte något att erinra häremot.
Svea hovrätt (2002-04-19, hovrättsråden Lars Hesser och Ulla Bergendal, referent, samt f.d. hovrättsrådet Jan-Olov Swahn) ändrade tingsrättens dom och förklarade de beslagtagna laserstörarna förverkade. Hovrätten anförde i sina domskäl följande.
Åtalet mot G.B. har enligt tingsrättens dom ogillats.
Av utredningen framgår att de två laserstörarna fanns monterade på en lastbil, som ägs av AB A.M. och som den 5 oktober 2001 framfördes av G.B.
Av 2 § lagen om förbud mot vissa radar- och laserinstrument framgår bl.a. att laserstörare inte får tillverkas, innehas, överlåtas eller användas. Den som uppsåtligen bryter mot bestämmelsen skall dömas till böter eller fängelse. I 4 § stadgas bl.a. att en laserstörare, som varit föremål för brott enligt lagen, skall förklaras förverkad. I förarbetena till bestämmelsen uttalas att detta i praktiken innebär att alla otillåtna instrument som påträffas skall förklaras förverkade (prop. 1987/88:49 s. 8).
Något legalt användningsområde för en laserstörare finns inte. Varje innehav av en sådan är otillåtet och därmed brottsligt. Det kan således konstateras att de laserstörare, som fanns monterade på bolagets lastbil, varit föremål för brott. Oaktat vare sig G.B. eller annan fällts till ansvar föreligger därmed förutsättningar för förverkande. G.B. hade föremålen i sin besittning, då de togs i beslag. Vem som är rätt ägare är inte utrett. Enligt hovrättens uppfattning kan förverkandeyrkande riktas mot G.B.
Förverkandeyrkandet skall alltså, med ändring av tingsrättens dom, bifallas.