RH 2002:37
Parts återkallelse av sitt överklagande i hovrätten har, då medparten vidhöll sitt eget överklagande, på grund av s.k. nödvändig processgemenskap frånkänts verkan i den del den avsett fråga om betalning för motpartens fordran skulle utgå ur partens och medpartens samägda fastigheter.
Borås tingsrätt (2001-03-16, chefsrådmannen Marika Estreen, fd. chefsrådmannen Anders Stendahl och fd. lagmannen Bertil af Klinteberg) förpliktade S.M. att dels själv, dels solidariskt med J.M. till FöreningsSparbanken Sjuhärad AB (banken) betala vissa belopp jämte ränta, vilka belopp tingsrätten även fastställde att utgå till betalning ur vissa fastigheter.
S.M, J.M. och banken överklagade domen.
S.M. återkallade därefter sitt överklagande.
Banken anförde att den inte hade något att erinra mot återkallelsen.
J.M. förklarade att han inte hade något att erinra mot återkallelsen med vidhöll sitt eget överklagande.
Hovrätten för Västra Sverige (2002-06-26, hovrättsrådet Ola Olsson och hovrättsassessorn Dano Kostovski, referent) avskrev målet såvitt avsåg S.M:s överklagande, utom till den del som det avsåg fastställelsen att utdömda belopp skulle utgå till betalning ur vissa fastigheter.
Som skäl för beslutet anförde hovrätten följande.
Enligt tingsrättens dom skall betalning för bankens fordringar utgå ur vissa angivna fastigheter till vilka S.M. och J.M. är samägare. S.M. har i hovrätten gjort gällande att han nu är ensam ägare till fastigheterna och till stöd för sitt påstående åberopat att denna hovrätt, i dom den 14 juni 2001 i mål T 3588-00, förpliktat J.M. att avträda sina andelar i fastigheterna mot visst lösenbelopp, som S.M. har erlagt. J.M. har bestritt att S.M. har erlagt fullt lösenbelopp och hävdat att denne därmed även förlorat rätten till att förvärva andelarna.
Med hänsyn till att klarhet ej har vunnits i fråga om S.M:s förvärv av J.M:s andelar i fastigheterna har hovrätten i den nu uppkomna situationen att utgå från förhållandena som de var under handläggningen vid tingsrätten, dvs. att S.M. och J.M. är samägare till fastigheterna. S.M:s återkallelse av sitt överklagande väcker då frågan om han mot denna bakgrund kan återkalla överklagandet i den del målet avser att betalning för bankens fordringar skall utgå ur de angivna fastigheterna.
Eftersom det i fråga om en och samma fastighet inte går att verkställa domar med olika innebörd anses s.k. nödvändig processgemenskap råda när flera personer äger en fastighet gemensamt. Enligt 14 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken gäller i sådana fall en medparts, i detta fall fastighetsdelägares, rättegångshandling även till förmån för de övriga. Vid en sådan tillämpning skulle S.M:s återkallelse innebära att J.M:s överklagande, såvitt avser fråga som rör fastigheten, borde avvisas eftersom han inte ensam har talerätt i den delen. Med hänvisning till den konflikt som kan uppstå då medparter vidtar processhandlingar som står i strid med varandra har Högsta domstolen i NJA 1988 s. 78 emellertid gett uttryck för principen att rätten bör låta det mest aktiva beteendet vara utslagsgivande. J.M., som genom att vidhålla sitt överklagande bestrider att betalning för bankens fordringar skall utgå ur fastigheterna, bör anses vara mest aktiv i sitt handlande. Mot bakgrund av det anförda anser hovrätten att S.M:s återkallelse - till dess denna processhandling sammanfaller med J.M:s handlande i processen - måste frånkännas verkan i denna del (se Elisabeth Lehrberg, Processgemenskap i dispositiva tvistemål där saken är sådan att endast en dom kan ges, 2000, s. 438 ff). Vid denna hovrättens bedömning har S.M. förklarat att han återkallar sitt överklagande i övriga delar. Sålunda bör målet såvitt gäller S.M. avskrivas med den inskränkning som följer av hovrättens slut. Med hänsyn till skälen för att frånkänna S.M:s återkallelse av sitt överklagande verkan i angiven del är hans ställning som klagande i förhållande till banken i den följande processen beroende av att J.M. vidhåller sitt överklagande i berörd del.
Hovrättslagmannen Kjell Björnberg var skiljaktig från beslutet enligt följande.
Enligt tingsrättens dom - - - andelarna.
Med hänsyn till - - - de angivna fastigheterna.
Eftersom det i fråga om - - - aktiv i sitt handlande. Med utgångspunkt i att ett samägande kan föreligga har J.M:s överklagande därför verkan i förhållande till S.M.. Även om S.M. inte hade överklagat tingsrättens dom i nu aktuell del skulle han, på grund av att nödvändig processgemenskap föreligger, alltså ha intagit ställning av part i målet. Hans återkallelse av sitt överklagande bör enligt min mening bedömas på motsvarande sätt; en avskrivning av målet i aktuell del innebär då att S.M. inte fortsättningsvis intar ställning som klagande i målet men likafullt, på grund av nödvändig processgemenskap, står kvar som part i nu aktuell del av målet. Eftersom varken banken eller J.M. haft något att erinra mot S.M:s återkallelse av överklagandet föreligger mot nu angiven bakgrund inget hinder mot att hans överklagande skrivs av.
S.M:s överklagande skall således i dess helhet skrivas av från vidare handläggning. S.M. skall dock alltjämt, på grund av nödvändig processgemenskap, inta ställning av part i målet i den fråga som anges i punkt 3 i tingsrättens domslut.