RH 2002:38
Straffmätning vid innehav av bl.a. 100 Ecstacy-tabletter.
Åklagare åtalade D.W. för narkotikabrott enligt följande gärningsbeskrivning. D.W. har den 22--28 april 2002 olovligen i överlåtelsesyfte förvärvat och innehaft 100 tabletter Ecstacy (MDMA), som är narkotika. Han har därefter den 30 april 2002 i Kungsparken i Göteborg olovligen innehaft och sökt överlåta 52 av dessa tabletter. Han har samma dag förvarat 33 av tabletterna i sin lägenhet i Göteborg. Resterande Ecstacy-tabletter har D.W. under perioden från inköp till den 30 april 2002 olovligen överlåtit till kamrater eller brukat själv. - D.W. har vidare den 30 april 2002 i Kungsparken i Göteborg olovligen innehaft narkotika i form av tre tabletter Rohypnol och 6,66 gram cannabisharts. - D.W. har den 30 april 2002 eller kort tid dessförinnan olovligen brukat narkotika i form av amfetamin, cannabis och bensodiazepiner.
D.W. erkände narkotikabrott i enlighet med åtalet med den inskränkningen att han gjorde gällande att han innehaft narkotikan för eget bruk.
Göteborgs tingsrätt (2002-05-23, rådmannen Margareta Täcklind samt nämndemännen Marianne Plarre, Sören Glader och Ulla Rydkvist) dömde D.W. för narkotikabrott till fängelse 1 år 6 månader.
I ansvarsfrågan fann tingsrätten att D.W. olovligen i överlåtelsesyfte förvärvat och innehaft 100 Ecstacy-tabletter samt att han olovligen innehaft och brukat annan narkotika enligt åtalet.
Såvitt avsåg påföljden anförde tingsrätten: Det nu ifrågavarande brottets art och straffvärde gör att annan påföljd än fängelse inte kan komma i fråga.
D.W. överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle sätta ned straffet.
Åklagaren bestred ändring.
D.W. vidhöll påståendet att han innehaft narkotikan för eget bruk.
Hovrätten för Västra Sverige (2002-07-15, hovrättslagmannen Hans Frennered, hovrättsrådet Christer Ranch, referent, tf. hovrättsassessorn Märit Bergendahl samt nämndemännen Anita Bager-Johansson och Barbro Tengström) fastställde tingsrättens dom.
Hovrätten fann i likhet med tingsrätten att D.W. skulle anses ha innehaft den narkotika som åtalet avsåg. Såvitt avsåg frågan om D.W. innehaft narkotikan i överlåtelsesyfte fann hovrätten att vad som förevarit i hovrätten inte föranledde någon annan bedömning av D.W:s narkotikainnehav än den som tingsrätten gjort och att D.W. alltså skulle anses ha innehaft narkotikan åtminstone delvis i överlåtelsesyfte.
Vad beträffade påföljden anförde hovrätten: Hovrätten delar tingsrättens uppfattning även vad avser fängelsestraffets längd.