RH 2003:13
Muntligt avtal om servitut, vilket har ingåtts före ikraftträdandet av jordabalken (1970:994), kan, i avsaknad av skriftligt avtal härom, inte inskrivas. Det förhållandet att servitutet inte kan inskrivas har inte ansetts ha någon inverkan på frågan om servitutsavtalets civilrättsliga giltighet.
Sedan M.B. ansökt om inskrivning av servitut avseende vattenbrunn på B.B:s fastighet avslog Inskrivningsmyndigheten i Uddevalla (2002-07-26, hovrättsassessorn Göran Nilsson) ansökningen och anförde följande: En förutsättning för inskrivning av ett servitut är att det upplåtits skriftligen. Detta gäller även servitut som upplåtits innan nya jordabalkens ikraftträdande och där den skriftliga formen inte, till skillnad från vad som nu gäller enligt 14 kap. 5 § jordabalken, utgjorde en förutsättning för servitutets civilrättsliga giltighet i och för sig. M.B. har uppgivit att servitutet upplåtits genom ett muntligt avtal. Redan på grund härav, och då de bekräftelser och intyg som bifogats ansökan inte kan ersätta kravet på skriftlig form, skall ansökan om inskrivning av servitut avslås i enlighet med 23 kap. 2 § 1 st. 2 jordabalken.
M.B. överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle besluta om inskrivning av servitutet. Till stöd för sitt yrkande anförde hon bl.a. följande: Ett muntligt servitutsavtal kom till stånd 1964 mellan de tidigare fastighetsägarna. När B.B. senare köpte sin fastighet informerades hon om det rådande servitutet. Eftersom hon nu har stängt av vattnet till M.B:s fastighet kan M.B. inte längre nyttja sin fastighet. M.B. har till stöd för sin talan åberopat köpekontrakt och intyg från anhöriga till tidigare fastighetsägare.
B.B. yttrade sig i målet.
Hovrätten för Västra Sverige (2003-01-07, hovrättsråden Lennart Morard och Kent Jönsson, referent, samt hovrättsassessorn Susanna Berntsson) avslog överklagandet på följande skäl.
Nu gällande jordabalk trädde i kraft den 1 januari 1972. Enligt 34 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken skall i fråga om servitut som upplåtits före balkens ikraftträdande äldre bestämmelser fortfarande äga tillämpning. Av 58 § samma lag följer vidare att nya balkens bestämmelser om handläggning av inskrivningsärende skall, då fråga är om rättsförhållande som tillkommit före balkens ikraftträdande, tillämpas med iakttagande av vad som gäller om tillämpning av äldre bestämmelser på rättsförhållandet.
M.B. har anfört att det muntliga servitutsavtalet ingicks 1964. Av vad som ovan redovisats följer att äldre bestämmelser därför skall tillämpas på rättsförhållandet, närmare bestämt lagen (1907:36 s. 25) om servitut (1907 års servitutslag). Denna lag saknar i sig formföreskrifter vad gäller servitutsavtalet. För själva inteckningen av servitutet hänvisar 1 § i 1907 års servitutslag till de villkor och den ordning som särskilt är stadgat, d.v.s. förordningen (1875:42 s. 12) ang. inteckning i fast egendom (jfr NJA II 1908 nr 5:3 s. 193 ff). Av 55 § i denna förordning framgår att inteckning av servitut är beroende av skriftligt avtal. - Lika med inskrivningsmyndigheten finner hovrätten att den bevisning som M.B. åberopat inte kan ersätta kravet på sådant avtal för inskrivning av servitutet. Det kan dock påpekas att det förhållandet att servitutet inte kan intecknas (inskrivas med nu gällande terminologi) inte har någon inverkan på frågan om servitutsavtalets civilrättsliga giltighet.