lagen.nu

RH 2003:57

Straffmätning i mål om falsk tillvitelse.

Åklagaren åtalade M.L.P. för falsk tillvitelse enligt följande. M.L.P. har under tiden den 26 juli – 13 augusti 2001, inför tre olika polismän vid tre förhör, som hållits vid tre olika tillfällen, sanningslöst tillvitat T.W. brottslig gärning (olaga frihetsberövande) eller föregivit besvärande omständighet. Polismännen har haft att uppta anmälan beträffande olaga frihetsberövande. På grund av M.L.P:s uppgifter var T.W. frihetsberövad under tiden den 26 juli – 2 augusti 2001. M.L.P. har i vart fall haft skälig anledning att anta att hennes utsaga varit sanningslös.

M.L.P. förnekade gärningarna.

Tierps tingsrätt (2002-04-23, lagmannen Ulf Hellbacher samt nämndemännen Louise Cleve, Britta Ericsson och Stig Rosengren) dömde den 23 april 2002 M.L.P. för falsk tillvitelse till fängelse tre månader. Vid tingsrätten hördes T.W. och M.L.P.

Tingsrätten antecknade i domen bl.a. följande. T.W. och M.L.P. gifte sig år 1993. De ligger nu i skilsmässa. Under våren 2001 träffade T.W. en annan kvinna och flyttade från den gemensamma bostaden. Den 25 juli 2001 omkring kl. 18.30 begav sig T.W. tillsammans med en bekant i bil till M.L.P:s bostad för att hämta saker som han hade kvar där. T.W. gick ensam upp till bostaden medan den andre väntade i bilen. Under tiden som T.W. plockade ihop sina saker lämnade M.L.P. bostaden för en stund och gick in till grannen Y.Ö. När M.L.P. sedan kom tillbaka var T.W. på väg därifrån. Kort efteråt ringde Y.Ö. på hos M.L.P. När hon inte fick något svar hämtade hon en huvudnyckel och gick in i lägenheten. M.L.P. hade då kedjor runt händerna och en fot samt var fastkedjad vid ett bord. Hon låg på golvet mellan hallen och köket. Y.Ö. ringde efter polis. Sedan M.L.P. läkarundersökts och kommit hem igen förhördes hon första gången som målsägande i anledning av misstanke om grov kvinnofridskränkning per telefon av polisen den 26 juli 2001 kl. 00.30-00.45. Vidare förhördes hon i samma egenskap om händelsen av polisen den 26 juli 2001 kl. 13.30-14.45 samt den 13 augusti 2001 kl. 10.15-13.20. I förhören har hon lämnat uppgifter om att hon blivit sövd och sedan vaknat fastkedjad. Vid förhör den 5 september 2001 i anledning av misstanke om falsk tillvitelse har M.L.P. uppgett att det inte varit T.W. utan en annan person som sövt henne. T.W. har varit frihetsberövad från den 26 juli till den 2 augusti 2001 misstänkt för grov kvinnofridskränkning.

I domskälen uttalade tingsrätten bl.a. följande. M.L.P. har lämnat motstridiga och osäkra uppgifter samt gjort gällande att uppgifter som antecknats vid polisförhören av olika skäl inte varit riktiga. Hon har dock vidgått att hon vid de tre polisförhören påstått att det varit T.W. som sövt henne trots att hon varit medveten om att så inte varit fallet. Polismännen har på grund av detta haft att uppta anmälan om den brottsliga gärningen. Annat har inte framkommit än att M.L.P. lämnat uppgifterna uppsåtligen. Hon skall därför fällas till ansvar för falsk tillvitelse. M.L.P. är tidigare ostraffad. Av utförd personutredning framgår att M.L.P. inte har något övervakarbehov och någon frivårdspåföljd har därför inte föreslagits. Hon har inte befunnits lämplig för samhällstjänst. Den gärning som M.L.P. nu gjort sig skyldig till är av sådan art att påföljden normalt skall vara fängelse. Det är dessutom fråga om en brottslighet som har ett förhållandevis högt straffvärde. På grund av de uppgifter M.L.P. lämnat har T.W. varit frihetsberövad i en vecka. Vad som ytterligare är försvårande är att M.L.P. vidhållit de osanna uppgifterna trots att hon varit medveten om att T.W. häktats. Med hänsyn till dessa omständigheter skall M.L.P. dömas till fängelse.

Åklagaren överklagade och yrkade att hovrätten skulle döma M.L.P. till ett längre fängelsestraff.

M.L.P. bestred ändring.

Svea hovrätt (2003-02-10, hovrättsråden Christine Möller, Lars-Åke Olvall, referent, och tf. hovrättsassessorn Johan Modin samt nämndemannen Sigun Sandqvist) ändrade tingsrättens dom på det sättet att påföljden bestämdes till fängelse sex månader. I sina domskäl anförde hovrätten bl.a. följande:

Den falska tillvitelse M.L.P. gjort sig skyldig till har innefattat påstående mot T.W. om olaga frihetsberövande, för vilket brott det är föreskrivet fängelse i minst ett år. M.L.P:s osanna uppgifter har lett till att T.W. varit frihetsberövad under drygt en vecka och hon har – vid upprepade polisförhör – hållit fast vid sin berättelse trots att hon varit medveten om de långtgående konsekvenser detta medfört för T.W. Först sedan polisen – efter omfattande utredningsarbete – närmare ifrågasatt riktigheten av hennes uppgifter har hon återtagit sitt utpekande av T.W. Mot denna bakgrund framstår hennes handlande som mycket allvarligt och präglat av förslagenhet. Hennes osanna uppgifter har vidare åsamkat det allmänna betydande kostnader för bl.a. utredningsarbete. Som tingsrätten konstaterat är gärningen av sådan art att M.L.P. skall dömas till fängelse. Brottet har dock ett högre straffvärde än vad tingsrätten funnit. Fängelsestraffets längd bör därför bestämmas till sex månader. Tingsrättens dom skall ändras i enlighet härmed.

Nämndemannen Iwan Ahlström var skiljaktig och fastställde tingsrättens dom.

Målnummer B 5385-02

Metadata

Domstol
Svea hovrätt
Avgörandedatum
2003-02-10
Målnummer
B5385-02
Lagrum
15 kap. 7 § 1 st. brottsbalken (1962:700)
Litteratur
Sökord
Falsk tillvitelse
Brottspåföljd
Straffmätning
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation