RH 2005:33
Kravet på s.k. kvalificerad insolvens har inte ansetts uppfyllt beträffande en 63-årig gäldenär med skulder om ca 570 000 kr där kronofogdemyndigheten beräknat återbetalningstiden för samtliga skulder till drygt tolv år.
E.E. ansökte om skuldsanering hos kronofogdemyndigheten. Sedan kronofogdemyndigheten beslutat att inleda skuldsanering upprättades ett förslag till sådan. Av det upprättade förslaget, daterat den 3 mars 2004, framgår i huvudsak följande. E.E:s skulder uppgår till 467 297 kr varav ca 225 000 kr avser förfallna räntor. Merparten av skulderna har uppkommit under senare delen av 1980-talet och har samband med konsumtion. E.E. är sambo. Hon och hennes familj hyr bostad om 3 r.o.k. med en månadshyra på 4 300 kr per månad. Hon arbetar vid Linköpings kommun som sjukvårdsbiträde (natt) och hennes nuvarande inkomst uppgår till 15 949 kr per månad brutto. Hon har kostnader för resor till arbetsplatsen med 890 kr per månad. Förutom nämnda inkomst erhåller hon änkepension med 6 577 kr per månad brutto. Hon har kostnader i samband med sjukdom med 225 kr per månad, avseende läkar- och medicinkostnader. Fr.o.m. april 2006 kommer hennes inkomst enbart att utgöras av ålderspension, som preliminärt kommer att uppgå till 12 296 kr per månad brutto. Hon uppger att hon saknar tillgångar. Hon kommer preliminärt att erhålla överskjutande skatt enligt 2004 års taxering med ca 21 700 kr. Kronofogdemyndigheten anförde vidare följande. De belopp som E.E. kan betala uppgår, med ledning av förbehållsbeloppen för utmätning i lön, till 8 608 kr per månad och från och med april 2006 till 4 548 kr per månad. Om skuldsaneringen beviljas kommer E.E. att betala 79,62 % av skulderna. Av en prognos för insolvensbedömning framgår att E.E. kommer att slutbetala sina skulder, inklusive upplupna räntor inom drygt 12 år. Kronofogdemyndighetens förslag godtogs inte av samtliga borgenärer varför ärendet överlämnades till Linköpings tingsrätt för vidare handläggning.
Vid sammanträde inför Linköpings tingsrätt uppgav E.E. bl. a. följande. Den överskjutande skatten är nu fastställd till 19 519 kr. De flesta skulderna härrör från slutet av 1980-talet och avser konsumtion, främst genom handel på postorder. Några få, mindre skulder har uppkommit på senare tid. Hon har i ca tio års tid betalat av skulderna genom utmätning på lön varje månad.
Linköpings tingsrätt (2004-05-19, rådmannen Jim Karlsson) lämnade E.E:s ansökan utan bifall. I skälen anförde tingsrätten följande.
Enligt 4 § första stycket skuldsaneringslagen (1994:334) får skuldsanering beviljas en gäldenär om han är på obestånd och så skuldsatt att han inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid, s.k. kvalificerad insolvens. I förarbetena framhålls att det genom uttrycket ”överskådlig framtid” markeras att prognosen skall sträcka sig långt fram i tiden. I princip skall det inte gå att se att insolvensen någonsin kommer att upphöra (se prop. 1993/94:123 s. 197). Mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet om E.E:s inkomstförhållanden, skuldbörda och möjlighet till återbetalning finner tingsrätten att E.E. kan antas ha förmåga att slutbetala sina skulder inom överskådlig tid och därför inte uppfyller kravet på kvalificerad insolvens.
E.E. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle bevilja henne skuldsanering. Till stöd för sin talan anförde hon i huvudsak följande. Kronofogdemyndighetens utredning, enligt vilken hennes skulder skulle kunna slutbetalas inom en tolvårsperiod, stämmer inte. Vid beräkningen måste man även beakta att hennes sambo om tio år erhåller ålderspension, vilken blir avsevärt lägre än hans nuvarande inkomst. Det medför att den i kronofogdemyndighetens utredning angivna tiden borde justeras till 14-15 år. Hon kommer sålunda att vara 77-78 år gammal innan skulderna är betalda trots att hon utnyttjar sin förvärvsförmåga så mycket som är möjligt. De pengar som kronofogdemyndigheten hittills fått in genom löneutmätning har till största delen gått till räntor och avgifter.
AB Varbergs Finans bestred ansökan och anförde bland annat följande. E.E. har inte närmare preciserat hur mycket hennes sambos inkomst kommer att minska vid pensionen. Vid ett hypotetiskt antagande om att det för betalning disponibla beloppet då kommer att uppgå till 75 % av det i förslaget angivna ger vid handen att skulderna blir betalda inom 12-13 år. Vare sig skulderna blir betalda inom 12 eller 15 år så kan E.E. inte anses vara kvalificerat insolvent.
Göta hovrätt (2005-04-06, hovrättsrådet Lena Egelin Grunditz och tf. hovrättsassessorn Henrik Johansson, referent) lämnade E.E:s överklagande utan bifall. I beslutet anförde hovrätten följande.
Enligt 4 § 1 stycket 1 punkten skuldsaneringslagen (1994:334) krävs som första förutsättning för att skuldsanering skall beviljas att gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid (det s.k. kvalificerade insolvensrekvisitet). När det i lagtexten anges att gäldenären inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid, markeras att prognosen skall sträcka sig långt fram i tiden. Det skall i princip inte gå att se att insolvensen någonsin kommer att upphöra (se prop. 1993/94:123, s. 92 och 197).
E.E. är idag 63 år och kommer att gå i pension i april 2006. I samband med att hennes ansökan om skuldsanering handlades av kronofogdemyndigheten beräknades att hon skulle kunna betala samtliga skulder inklusive upplupna och löpande räntor inom en period om drygt 12 år. Vid denna beräkning beaktades även det minskade betalningsutrymme som kommer att bli följden av E.E:s pensionering. Enligt hovrättens bedömning saknas det skäl att i stort ifrågasätta kronofogdemyndighetens beräkning. Hovrätten anser, även med beaktande av E.E:s ålder, att hon inte uppfyller kravet på att vara kvalificerat insolvent i skuldsaneringslagens mening. Vad som förekommit i hovrätten föranleder således ingen annan bedömning än den tingsrätten gjort. E.E:s överklagande skall därför lämnas utan bifall.
Hovrättsrådet Gunilla Polland var skiljaktig och anförde: Som majoriteten anfört saknas det skäl att i stort ifrågasätta kronofogdemyndighetens beräkning. Jag anser, i motsats till majoriteten, att E.E:s ålder är sådan att hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid och att hon därför får anses vara kvalificerat insolvent. Jag vill därför bevilja henne skuldsanering.