RH 2006:27

Göteborgs tingsrätt

Åklagaren åtalade K.M.G. för olaga frihetsberövande och försök till utpressning enligt följande gärningsbeskrivning:

K.M.G. har den 15 december 2005 kvarhållit A.E. i en lägenhet i Göteborg samt tvingat med denne på en bilfärd i Göteborgsområdet i syfte att utöva utpressning mot honom. - K.M.G. har därvid såväl i lägenheten som under bilfärden uppmanat A.E. att erlägga betalning till honom för en av rättsordningen icke skyddad fordran. Under bilfärden har K.M.G,. i syfte att förmå A.E. att betala, dels hotat A.E. genom att hålla en kniv mot dennes ena hand samtidigt som han yttrat ”ta fram tummen, jag skall hugga tummen” eller ord av liknande innebörd, dels misshandlat A.E. genom att tilldela denne ett knytnävsslag i ansiktet. Hotet har varit ägnat att hos A.E. framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person och misshandeln har orsakat A.E. smärta. K.M.G. har härigenom försökt förmå A.E. att betala 10 000 kr, A.E. till skada och K.M.G. till vinning. Fara för brottets fullbordan har förelegat.

A.E. yrkade att K.M.G. skulle förpliktas att till honom utge skadestånd med 40 000 kr, varav 35 000 kr för kränkning och 5 000 kr för sveda och värk. - A.E. berättade att han efter händelsen känt sig orolig och nervös, att han haft svårt för att äta och sova och att han undviker att vistas i Göteborg. Han berättade också att han är rädd för K.M.G. och därför lever under skyddad adress.

K.M.G. förnekade gärningarna och bestred skadeståndsyrkandet.

Tingsrätten (ordförande tf. rådmannen Ragnhild Lövrup) dömde i dom den 23 januari 2006 K.M.G. för olaga frihetsberövande och försök till utpressning i enlighet med gärningsbeskrivningen. I fråga om skadestånd anförde tingsrätten i sina skäl:

Med hänsyn till utgången i ansvarsfrågan skall K.M.G. utge skadestånd till A.E.

A.E. har självmant gett sig in i en olaglig narkotikaaffär och har haft anledning att räkna med att detta skulle kunna försätta honom i en besvärlig situation. Vid beräkning av skadeståndets storlek skall detta beaktas. Kränkningsersättningen skall bestämmas till skäliga 20 000 kr. Med hänsyn till vad A.E. berättat om hur händelsen påverkat honom finner tingsrätten att yrkat belopp för sveda och värk är skäligt.

Tingsrätten förpliktade K.M.G. att till A.E. utge skadestånd med 25 000 kr jämte ränta.

K.M.G. överklagade och yrkade att åtalet och A.E:s skadeståndsyrkande skulle ogillas.

Åklagaren och A.E. bestred ändring.

Hovrätten (hovrättslagmannen Staffan Levén, hovrättsrådet Christer Ranch, referent, f.d. hovrättspresidenten Ove Lindh samt nämndemännen Birgitta Tillberg och Jan-Erik Sjögren) fann i dom den 21 mars 2006 i likhet med tingsrätten K.M.G. skyldig till olaga frihetsberövande och försök till utpressning. I fråga om skadeståndet anförde hovrätten:

Utgången i skuldfrågan gör att K.M.G. är skadeståndsskyldig gentemot A.E.

I fråga om ersättningen för sveda och värk framgår av utredningen i hovrätten att A.E. drabbats av ett sådant psykiskt lidande att den ersättning som tingsrätten bestämt är skälig.

Vad härefter gäller ersättningen för kränkning gör hovrätten följande överväganden. Vid bestämmande av skälig ersättning för den kränkning av den personliga integriteten som ett brottsoffer kan bli utsatt för, skall flera olika faktorer beaktas. En sådan faktor är den skadelidandes eget agerande och i vilken grad denne värnat om sin egen integritet. Det finns enligt hovrättens mening anledning att vara restriktiv vid en prövning av ersättning för kränkning som har samband med brottslig verksamhet i vilken även den skadelidande deltagit. I förevarande fall hade händelseförloppet sin upprinnelse i att A.E. inhandlat narkotika, vilket i sig är straffbart. Utredningen i hovrätten ger vid handen att han före sammanträffandet med K.M.G. besökte sin mor och där kvarlämnade en del personliga tillhörigheter samt uttryckte oro för sin egen säkerhet. Av detta kan annan slutsats inte dras än att A.E. inför sammanträffandet med K.M.G. var inställd på att det skulle kunna innehålla för honom obehagliga inslag. Genom att trots detta söka kontakt med K.M.G. får A.E. anses ha i en icke ringa utsträckning givit upp skyddet av den egna integriteten. Emellertid har sammanträffandet med K.M.G. tagit en vändning som A.E. rimligen inte kunnat räkna med, och han har genom K.M.G:s brott mot honom utsatts för en allvarlig kränkning. Ersättningen för denna kränkning bör vid en samlad bedömning dock inte sättas högre än 5 000 kr.

I domslutet ändrade hovrätten på så sätt tingsrättens dom att skadeståndsbeloppet bestämdes till tiotusen (10 000) kr.

Hovrättens dom meddelad: den 21 mars 2006.

Mål nr: B 1442-06.

Lagrum: 5 kap. 6 § skadeståndslagen (1972:207).

Litteratur: Bengtsson och Strömbäck: Skadeståndslagen - en kommentar (2002) s. 60 f, 271 f samt 302 vid not 4; Ersättning för brott (SOU 1992:84) s. 234 f samt 243 f; Prop. 2000/01:68 s. 52.