RH 2008:13

Bestämmelsen i 12 kap. 4 § RB om jäv för motpartsombud har ansetts ge uttryck för en allmän princip, som innebär att den som ombeds uppträda som ombud i rättegång, inte bör åta sig uppdraget, om hans plikter mot den nya huvudmannen kan komma i konflikt med hans plikt till lojalitet mot den tidigare huvudmannen. En jurist, som i ett brottmål tidigare varit ombud för en misstänkt person, har därför ansetts olämplig att som ombud försvara annan misstänkt i samma mål och har avvisats.

Malmö tingsrätt

S.Z. och dennes son D.Z. häktades tillsammans med flera andra personer såsom på sannolika skäl misstänkta för grov narkotikasmuggling. Åklagaren fick tillstånd att meddela restriktioner. Olika offentliga försvarare utsågs för de misstänkta.

Sonen D.Z. anlitade också som ombud i målet juristen M.B. D.Z. återkallade emellertid efter en tid fullmakten för M.B. Därefter lämnade fadern S.Z. fullmakt åt M.B. att företräda honom i målet och begärde att den för honom utsedde offentlige försvararen M.H. skulle entledigas.

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Rolf Håkansson) anförde i beslut den 7 januari 2008 följande.

S.Z. är häktad som på sannolika skäl misstänkt för grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott och har åklagaren fått tillstånd att meddela honom restriktioner. I samma mål är även hans son D.Z. häktad som på sannolika skäl misstänkt för grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott och har åklagaren även beträffande denne tillstånd att meddela restriktioner. M.B. har varit ombud för D.Z. i detta mål. Mot bakgrund härav finner tingsrätten att M.B. är olämplig att som ombud företräda S.Z. Till följd härav och då S.Z. alltjämt får anses i behov av försvarare bör yrkandet om att M.H. skall entledigas lämnas utan bifall.

Tingsrätten avvisar M.B. som ombud för S.Z. och lämnar yrkandet om M.H:s entledigande utan bifall.

Hovrätten

S.Z. överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle dels undanröja beslutet att avvisa M.B. som ombud för honom, dels entlediga M.H. från uppdraget som offentlig försvarare.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Bengt Sagnert samt adjungerade ledamöterna rådmannen Nils Petter Ekdahl, referent, och kammaråklagaren Camilla Ström) anförde i beslut den 18 januari 2008:

SKÄL

Den får inte brukas som ombud i ett mål, som tagit befattning med saken som ombud för motparten (12 kap. 4 § rättegångsbalken). Bestämmelsen motsvarar vad som anses vara god advokatsed men är också uttryck för en allmän princip. Den som varit ombud har även efter uppdragets avslutande en kvarstående lojalitets- och tystnadsplikt mot sin huvudman. Den som i förtroende lämnat uppgifter till sitt ombud ska inte behöva riskera att dessa utnyttjas mot honom, och en ny huvudman ska inte behöva företrädas av ett ombud, som inte fullt ut kan bistå honom, därför att han är bunden av sin plikt till lojalitet mot den tidigare huvudmannan (se Wiklund: God advokatsed, 1973, s. 204 f).

Vad som nu angetts innebär att den som ombeds uppträda som ombud i rättegång, inte bör åta sig uppdraget, om hans plikter mot den nya huvudmannen kommer i konflikt med hans plikt till lojalitet mot den tidigare huvudmannen. Det gäller även om de båda huvudmännen inte står i ett direkt motpartsförhållande till varandra. Om ombudsuppdraget innebär att ombudet ska uppträda som försvarare i brottmål bör, för att den tilltalade ska vara tillförsäkrad ett effektivt försvar, uppdraget avböjas inte bara då det redan från början står klart att de båda huvudmännen har motstridiga intressen utan också när det finns en inte obetydlig risk för att problem av sådant slag kan uppkomma i ett senare skede av målets handläggning (jfr NJA 1989 s. 540).

S.Z. och hans son D.Z. är båda misstänkta för inblandning i omfattande narkotikabrottslighet och det finns enligt hovrättens uppfattning en betydande risk att motstridiga intressen kan uppkomma mellan dem båda. M.B. har i målet varit ombud för D.Z. och hovrätten finner därför, liksom tingsrätten, att M.B. är olämplig att som ombud företräda S.Z.

M.B. bör således avvisas som ombud för S.Z. i målet och M.H. bör kvarstå som offentlig försvarare.

SLUT

Hovrätten avslår överklagandet.

Hovrättens beslut meddelat: den 18 januari 2008.

Mål nr: Ö 105-08.

Lagrum: 12 kap. 4 § och 5 § samt 21 kap. 2 § och 3 §rättegångsbalken.

Rättsfall: NJA 1989 s. 540.